Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring Naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för Naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom Naturvetenskap inom förskolan är bristfällig.

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan påverka vilket utrymme Naturvetenskapen får i skolans lägre åldrar. Med utrymme menar vi tiden som ägnas åt ämnet och vilken Naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det Naturvetenskapliga intresset och förståelsen främjas av tidiga positiva upplevelser av ämnet och vetenskaplig träning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts på tre skolor.

Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av Naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin Naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den Naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för Naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för Naturvetenskap på sina hemsidor.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger arbetar med ett Naturvetenskapligt innehåll i en förskola. Grunden till valet av ämne är ett ökat intresse för Naturvetenskap och dess plats i verksamheten samt hur pedagoger tar till sig detta arbetssätt.Vi har valt kvalitativ metod där både intervjuer och observationer genomförders. Teorin vi har valt att utgå ifrån är den sociokulturella.Vårt resultat visar att pedagogerna har ett positivt förhållningssätt till Naturvetenskapligt innehåll. Det finns en medvetenhet i pedagogernas arbetssätt om barns lärande och i vilka situationer det kan skapas ett spontant lärande, där barnen får upptäcka och utforska tillsammans över tid och rum..

Det huvudsakliga syftet med den här studien var att få ta del av pedagogers syfte med Naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lägre åldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tänker och planerar kring Naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollärare och lärare. Resultatet visade att alla de tillfrågade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mål som står i kursplanen för de naturorienterande ämnena och läroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade väldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser är det viktigaste som barn behöver lära sig inom Naturvetenskap. De ansåg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det får kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare i år 1-3, tolkar de Naturvetenskapliga kursplanerna. Vi ville se om de öppna tolkningarna enligt Lpo 94:s synsätt råder eller om lärarna fortfarande är bundna till gamla traditionella syn- och arbetssätt. Någonting vi också undersökte var vilka arbetssätt som lärarna använde sig av i sin undervisning inom Naturvetenskap och hur de såg på den Naturvetenskapliga undervisningen. För att få fram data till vårt arbete använde vi oss av kvalitativa intervjuer med lärare i skolans år 1-3. Det som framkom i vår undersökning var att lärarna hade olika syn på hur kursplanerna ska tolkas i Naturvetenskap.

Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på Naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ?NT-lådor? samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de Naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med Naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger.

Syftet med min undersökning är att belysa varför så få ungdomar väljer de Naturvetenskapliga eller tekniska programmen. Mitt syfte kan åskådliggöras i två konkreta frågeställningar: 1. Varför vill så få elever studera Naturvetenskap och teknik på gymnasiet? 2. Är det någon skillnad på pojkar och flickor i det här avseendet? För att belysa mina frågeställningar utarbetade jag en enkät som besvarades av 74 elever i år nio i en skola i Skåne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolår. Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: ? De flesta elever som väljer Naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner kräver dessa program. ? De Naturvetenskapliga skolämnena upplevs inte som särskilt intressanta. ? Vissa ämnesområden inom Naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta. ? Både pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till Naturvetenskap i sig. ? Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med Naturvetenskap.

This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons.I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why.My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future..

Huvudsyftet med examensarbetet var att utveckla ett arbetsmaterial för förskolan med inriktning på Naturvetenskap ? hållbar utveckling. Ett andra syfte var att undersöka om lärare finner inspiration till att använda det i sin verksamhet för att utmana barns nyfikenhet och intresse. Resultatet blev Miljöresan, ett häfte innehållande aktiviteter och lekar med fokus på återvinning och återanvändning som avsågs att utmana barns nyfikenhet och intresse kring Naturvetenskap. Det var även tänkt att inspirera lärare till att arbeta med detta ämne samt att det skulle kunna ses som ett hjälpmedel för att nå strävansmålen i förskolans läroplan (Utbildningsdepartementet, 2010a) [Lpfö 98]För att undersöka hur Miljöresan upplevdes av lärare och barn har undersökningen utgått från tre forskningsfrågor som berör huruvida det utmanade barns nyfikenhet, om lärarna fann inspiration samt om det kunde vara till en hjälp för att nå strävansmålen i Lpfö 98.

The purpose of the study was to determine the attitudes of the teachers of Reggio Emilia inspired preschools concerning the science work with children between the ages of one and three, as well as their opinions on how the physical preschool environment and the choice of materials influence their scientific work. The study was conducted in three departments of two different kindergartens. Although both kindergartens called themselves Reggio Emilia inspired, their working methods and their environments differed largely. None of them were originally built as Reggio Emilia inspired preschools. One of the kindergartens strived to design their indoor environment the same way as the preschools of Reggio Emilia are constructed, there for they were setting up different stations where the children themselves have the opportunity to explore various scientific areas.

Denna studie behandlar hur lärare undervisar i Naturvetenskap och vilken didaktik de använder. Det finns många synpunkter kring hur den Naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna på fältet, som vi talat med? Vad är en effektiv inlärningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjälpa eleverna att få en djupare förståelse för Naturvetenskapliga fenomen? Det är vad denna studie kommer att handla om.Vårt syfte är att belysa att det finns många olika sätt och perspektiv på den Naturvetenskapliga didaktiken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har något att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser på elevers lärande inom de Naturvetenskapliga områdena..

Vad tycker elever på handels- och administrationsprogrammet om Naturkunskap? Denna studie fokuserar på just dessa elevers syn på skolämnet Naturkunskap och bygger på elevers inställning till olika arbetssätt och arbetsområden. Det övergripande syftet är att öka intresset för Naturvetenskap i allmänhet och kursen Naturkunskap i synnerhet bland elever på praktiska program. Via två empiriska undersökningar, en enkät samt intervjuer, är målet att undersöka handelselevers attityder gentemot Naturkunskap samt vad de vill förända med dagens undervisning. Resultaten visar att eleverna till stor del är positiva till hur deras undervisning ser ut idag. En lärare med humor, variation i undervisningen samt att eleverna har visst inflytande är det som prioriteras högst bland eleverna..

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av Naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att Naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. Naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.