Denna studies syfte är att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lärare i Naturvetenskap, på högskolan, och hur denna överensstämmer med hur lärarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmässigt valdes ut för studien bestod av lärare i Naturvetenskapliga ämnen på Teknik och samhälle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som användes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lärarnas huvudsakliga kunskapssyner, därefter för att besvara delfrågorna om påverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jämförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar på att tre av lärarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och två har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning, utifrån egna erfarenheter och genom att läsa forskning fått en förståelse för att barns föreställningar om Naturvetenskapliga fenomen inte stämmer överens med verkligheten. Det har också gett oss en uppfattning om att det saknas läromedel inom astronomi för barn i de yngre åldrarna. Grundat utifrån detta valde vi att utveckla ett läromedel inom astronomi.Läromedlet är tänkt att vara lättillgängligt och lättanvänt för lärare, samt att läromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för årskurs 1 till 3 inom Naturvetenskap: ?Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser?.För att kunna ta reda på vad ett bra läromedel är och på så sätt få tips till vårt eget så genomfördes en enkät på våra partnerskolor.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare samtalar om när de deltar i kollegiala träffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbättra sin undervisning främst inom de Naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi. Syftet är också att undersöka handledarens roll vid träffarna, vad som händer i klassrummet mellan träffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lärande samt få ökad förståelse för lärares forskningsanvändning.Studien utgår från kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkät mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om ämnet.Min undersökning visar att lärare som deltog på dessa träffar var fokuserade på träffens tema. Fokus i samtalen ligger på lärarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lärande. Lärarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över händelser i klassrummet.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och Naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och Naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser.

Denna rapport är resultatet av ett examensarbete som utförts av Fredrik Eriksson och Johan Hultgren, studenter vid fakulteten för teknik- och Naturvetenskap på Karlstads universitet. Arbetet omfattar 22,5 högskolepoäng och är den avslutade delen på Maskiningenjörsprogrammet respektive Innovations- och designingenjörsprogrammet.Arbetsgivaren har varit Partnertech Karlskoga AB som fick ett uppdrag från BAE Systems Bofors angående möjligheten att kostnadseffektivisera mellankaliber 40mm och 57mm kulspränggranater genom att titta på alternativa material och tillverkningsmetoder. Produkterna som arbetet behandlar går under benämning ytterhylsa och är en delkomponent av den färdiga kulspränggranaten. Ytterhylsorna tillverkas idag från massiv rundstång av material SS2242 (Orvar Supreme) genom skärande bearbetning i CNC-svarv och anses idag vara för dyr för att uppfylla de krav som ställs på nästa generations ammunition. Det får inte förekomma några dimensionsändringar på ytterhylsorna och den färdiga konstruktionens funktionalitet och säkerhet skall vara oförändrad.En väl genomförd research var ett måste för att kunna gå vidare med problemet.

?Stödbricka för muffinsformar? är ett examensarbete som självständigt utförts av Sara Glanander och Rebecka Westerlund under vårterminen 2011. Det har genomförts vid Karlstads universitet, fakulteten för teknik- och Naturvetenskap under innovations- och designingenjörsprogrammet.Siluett of Sweden AB i Kristinehamn är uppdragsgivaren för projektet och kontaktperson samt handledare på företaget är Bernt Rådberg, försäljnings- och marknadschef. Handledare av projektet vid Karlstads universitet är Monica Jakobsson, universitetsadjunkt och programledare för innovations- och designingenjörsprogrammet. Examinator är Fredrik Thuvander, universitetslektor och professor på Karlstads universitet.Siluett, som tillverkar bakformar och andra kartong- och pappersbaserade produkter för bageri- och konditorinäringen, har lagt märke till en ökad efterfrågan av monterade mönstertryckta formar hos sina kunder.

Organdonation och transplantation ? ett ämne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar också till att diskutera vilken plats samhällsfrågor med Naturvetenskapligt innehåll har i skolans Naturvetenskapliga undervisning med utgångspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll våra attityder och förväntningar spelar för våra beslut och vårt agerande behandlas. I två olika skolor genomfördes med alla elever i årskurs 9 på skolorna en enkätstudie som mätte attityder, kunskap och skolans roll inom ämnesområdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus på skolans undervisning om kontroversiella ämnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt ställningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkätundersökningen var positivt inställda till att donera organ efter sin död.

Detta examensarbete har utförts vid institutionen för teknik och Naturvetenskap vid Linköpings Tekniska Högskola. Uppdragsgivare har varit DSV Solutions AB i Norrköping som önskade att ett kvalitetsprojekt skulle genomföras i lagret på Händelö. Syftet med arbetet är att förbättra lagret hos utvalda kunder på DSV Solutions AB i Norrköping. Med en förbättring av lagret menas mindre felplock samtidigt som lagret inte får ökade kostnader av eventuella förändringar. Åtgärder för att förbättra effektiviteten har också genomförts då det fanns förhoppningarna om att plockarna skulle känna mindre stress om de hann plocka fler order under en viss tid jämfört med innan.I dagsläget har företaget fyra kunder i sitt lager och detta arbete fokuserar på två av dessa kunder.

Trots intensiva satsningar på skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbättrat lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn på frågan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande i Naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att få insikt i lärarnas funderingar och sätt att använda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lärande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkätstudie bland åtta lärarstudenter för att ta reda på deras uppfattningar om 1:1 kontextens användning och effekt vid observerade Naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrån utvalda teoretiska utgångspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lärande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs också till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lärandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar på konkreta exemplen på hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att främja elevers lärande, t.ex.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

I och med Lpo 94 fick Naturvetenskapsundervisningen en större betydelse och specificerade mål att uppnå och sträva mot i år 5. Det visade sig dock att Naturvetenskapsundervisningen i de lägre åren var nästan obefintlig och lärarna hade inte kompetens eller intresse att bedriva denna undervisning. Samtidigt har studier visat att intresset för Naturvetenskapliga utbildningar minskar hos elever och studenter samtidigt som vårt samhälle ställer allt högre krav på fler och välutbildade arbetare inom den Naturvetenskapliga grenen.NTA, natur och teknik för alla, är ett projekt som startats för att främja intresset hos eleverna för de Naturvetenskapliga ämnena och samtidigt stötta lärare och elever i den Naturvetenskapliga undervisningen. Läraren erbjuds lådor med material och teori att arbeta utifrån. Tanken är att läraren ska kunna koncentrera sig på de didaktiska frågorna och inte behöva leta materiel eller laborationer.

Detta är ett examensarbete vid Karlstad Universitet vårterminen 2013. Arbetet omfattar 22,5 hp, fakulteten för hälsa teknik- och Naturvetenskap, högskoleingenjör inom maskinteknik. Arbetet har utförts på Volvo Penta AB Varafabriken i Västergötland. Volvo har ett behov att se över sin layout över fabriken och de interna materialflödena. Deras layout är gjord efter förutsättningar som rådde för 10 år sedan. En hel del förändringar har skett sedan dess och med ett nytt materialtänk som bygger på Lean-filosofin med bland annat minskade materialfasader, supermarkets och omplock.Fokus i arbetet ligger på att minska den tunga gaffeltruckskörningen i fabriken.