Många våtmarker i slättbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till åkermark, samtidigt som de kvarvarande fått ta emot allt mer näringsämnen från omgivande marker. Kärr i områden med kalkberggrund är oftast artrika, med flera växt- och djurarter knutna till just dem. Därför är de viktigt att de sköts på ett långsiktigt hållbart sätt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett område som präglas av både intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kärrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bättre i skötselarbetet.

Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik få förståelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna får kunskap om teknik i allmänhet och tekniska system i synnerhet får de möjlighet att påverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete är därför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgår från systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kännetecknar analys av system.

Den artificiella intelligensen i spel brukar ofta använda sig utav regelbaserade tekniker för dess beteende. Detta har gjort att de artificiella agenterna blivit förutsägbara, vilket är väldigt tydligt för sportspel. Det här arbetet har utvärderat ifall inlärningstekniken Q-learning är bättre på att spela fotboll än en regelbaserade tekniken tillståndsmaskin. För att utvärdera detta har en förenklad fotbollssimulering skapats. Där de båda lagen har använts sig av varsin teknik.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Denna studie avser att belysa flickors och pojkars möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i naturvetenskap samt vad jämställdhet i skolan innebär för elever i gymnasieskolan. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer vid en gymnasieskolas samhällsvetenskapliga program. Studien innefattar intervjuer med tre gymnasielärare och elva gymnasieelever samt observationer i tre klasser. Resultatet visar att den laborativa delen inom naturvetenskapen kännetecknas av att eleverna väljer att arbeta med en vän. Ofta är det vänner av samma kön.

The aim of this study was to investigate how preschool teachers think about preschoolscience, what they consider science to be and how they deal with specific curricular objectivesrelated to science.Science is a part of our everyday life, it is a prerequisite for understanding everydayphenomena and how the world is working. Nevertheless it is often dropped in favour of othersubjects in Swedish preschools.The eight preschool teachers participating in this study are all working in the samemunicipality in the western part of Sweden with children aged 1- 5 years. The method used inthis study was interviews. The interviews were recorded to facilitate the transcriptions.The results show that preschool teachers find that science is an important subject that shouldbe introduced to the children early on in life. They also show that preschool teachers considerscience to have a preventive effect on the learning to the children, and it is needed for them tounderstand everyday processes and phenomena.

Vi lever i en värld där teknikutvecklingen går allt snabbare och till synes exponentiellt och oförtröttligt kommer att fortsätta öka. Hur detta påverkar Försvarsmaktens val av tekniknivå för framtida sensorförmåga för artillerilokalisering kopplat mot operativa krav, interoperabilitet och ekonomi blir extra intressant när radartekniken befinner sig i ett generationsskifte. Beprövad teknik, internationella och militära krav på en artillerilokaliseringsradar ställs mot ny radarantennteknik, svensk forskning och utveckling av Aktiva Elektroniskt Styrda Antenner (AESA).Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ny teknik är ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering eller är "gårdagens" teknik lika bra eller kanske till och med bättre i vissa användningsområden och situationer? Är AESA ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering?Metoden för uppsatsen är en jämförande litteraturstudie d.v.s. en kvalitativ textanalys utifrån en given teoriram.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap.

Elevers intresse för naturvetenskapliga ämnen minskar. Detta är en långvarig trend som gäller större delen av västvärlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lämna ett konstruktivt bidrag till förståelsen för den här situationen. Teknokratisk ideologi är en samhällssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som något eftersträvansvärt. Teknisk diskurs är ett mönster i språkanvändningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 4-6 anser är intressant inom naturvetenskap.Studiens syfte undersöktes genom en kvantitativ metod i form av en enkät. Det är väsentligt att undersökaelevers intresseområden eftersom ett intresse inom ett ämnesområde stimulerar lärandet och förbättrardärmed även resultatet. Studien har en teoretisk anknytning till socialkonstruktivism. Tre klasser, enårskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6 från samma grundskola i Mellansverige, svarade på enkäten. Totaltmedverkade 46 elever.

The purpose of this thesis is to investigate how teachers perceive that they work with science in preschool through aesthetic learning processes as tools both in the indoor and outdoor environment and make visible what the educators' underlying beliefs are that affect how they perceive aesthetic learning processes as tools used to deepen children's understanding of different scientific phenomena.This is an interview study using the phenomenographic approach as a means and method to make visible and report on teachers' views on how aesthetic learning processes can be used to extend preschool children's learning about science. The results are analyzed and discussed based on John Dewey's theoretical ideas about children's learning, aesthetics and science.The study clearly shows that teachers' views on aesthetic learning processes and how they can be used in the work whit science is very divided and in some cases unreflective. The most striking results are that teachers often are unaware that they make use of aesthetic learning processes because they have a more limited view of what it is than we have in the paper. All informants have science as a core subject. Their focus of the activity is located at the showing and visualizeing of scientific phenomena and some of them express that they submit the aesthetic learning processes to their colleagues or that they collaborate with someone who has training in some art form.

En studie om lärarstudenters sätt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgår från att teknik är centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat på uttrycksfullhet och innehåll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar även förutsättningarna för estetiska läroprocesser under en målstyrd befattningsutbildning..

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ?Vad är jord och var kommer den ifrån??.

Syftet med uppsatsen är att bidra till ökad förståelse om samhällskunskapsundervisningens innehåll, genomförande och utformning på gymnasiet där digital teknik används.Fokus i uppsatsen har legat på att genom observationer och intervjuer i tre klasser och med de två lärare som undervisar klasserna få inblickar i hur lärare designar undervisning och hur elevrollen kan förstås när digital teknik används i ämnet samhällskunskap. Till hjälp för att analysera resultatet har analysmodellen Learning Design Sequence och i synnerhet  begreppen lärsekvenser och iscensättning använts. Det senare begreppet syftar på faktorer såsom lärarnas arbetssätt och tillgängliga resurser som präglar en lärsekvens, vilket kan vara elevernas arbete med en uppgift för att nämna ett exempel.Resultatet visar att datorer och Internet ofta i någon form ingår i lärarnas design av undervisningen. Exempelvis har lärarna genomfört genomgångar med hjälp av Powerpointpresentationer samt utformat uppgifter där elever ska använda sig av sina datorer. I elevrollen ingår bland annat att vara dator- och Internetanvändare men också av att anteckna och lyssna.