Syftet med vårt arbete var att ta reda på och undersöka barns föreställningar och intresse för väder. Det viktigaste med vårt arbete var inte att lära barnen nya saker om väder utan mer att barnen skulle få positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att känna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika områdena vi valt: vind, åska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi använt oss utav kvalitativ metod, där både barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frågor om väder och pedagogerna fick frågor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lärande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor på två olika förskolor med naturen som närhet.

Syftet med vår undersökning är att kartlägga vilken NO-undervisning som bedrivs från förskola upp till skolår 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning på våra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande ålder. Lärarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehållas upp i åldrarna. Vi gjorde en enkätundersökning, där 57 lärare fick besvara frågor angående bland annat vilka arbetssätt de använder, syften med NO-undervisningen, i vilken ålder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lärarna menar att de har ett intresse för NO, både i allmänhet och som skolämne.

I detta arbete studeras lärares uppfattningar om innehåll, arbetssätt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans år F-9. Denna studie är en del av ett projekt som Östsam genomför på uppdrag av skolverket. Projektet har som mål att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, är att jämföra lärarnas uppfattningar mellan år F-3, 4-6 och 7-9. En jämförelse görs också mellan lärares uppfattningar och elevers uppfattningar.

Denna uppsats är skriven höstterminen 1997, då ett nytt läromedel började utvärderas i Linköping. Den svenska skolan har sedan en tid haft bristande natur- och teknikundervisning i de lägre årskurserna. Den Kungliga Vetenskapsakademien gav vissa av Linköpings skolor uppdraget att i lärarlag arbeta med ett nytt material, för att kunna se dess fördelar och brister. Materialet heter Science and Technology for Children (STC) och är framtaget av den amerikanska organisationen National Science Resource Center. Sedan utvärderingen av STC har läromedlet bytt namn till NTA (Natur och Teknik för Alla).

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära Naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen.

Syftet med arbetet var att skapa en naturvetenskaplig faktabaserad sagobok  för barn.Vi ville göra detta eftersom vi ansåg att det behövs mer naturvetenskapliga läromedel anpassade för barn i yngr åldrar. Med denna bok var vår förhopp.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare använder sig av surfplattor och lärapplikationen Puppet Pals i förskolan. För att få svar på detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare i södra Sverige. Två filmer som respondenternas respektive barngrupper skapat i Puppet Pals har valts ut och analyserats. Det har även undersökts hur pedagogerna kopplar sitt arbete med Puppet Pals till förskolans läroplan, med andra ord; om de arbetar med paddagogik.Den teoretiska utgångspunkten har under hela studien varit det sociokulturella perspektivet, med nyckelord som samspel, interaktion och artefakt.Undersökning visar att lärarna med hjälp av surfplattan och applikationen Puppet Pals lyckas få med de fem bitar ur läroplanen som vi tolkar att förskolans läroplan bygger på; värdegrund, matematik, naturvetenskap, språkutveckling och dokumentation. Det som framkom studien var att förskollärarna som verkligen har ett brinnande intresse för surfplattan och lyckats tänka utanför ramarna i sitt användande av Puppet Pals har hittat ett mycket användbart och uppskattat pedagogiskt redskap för såväl värdegrund, matematik, naturvetenskap, språkutveckling och dokumentation..

The aim of this study is to understand which strategies helped women escape honourbased violence, by reading the autobiographies of seven women. Honourbased violence is a relatively new problem in Sweden, but it has existed for a long time. According to FN (2012) 5000 women are murdered every year in the name of honour. Honourbased violence is about maintaining the honour of the family. Womens sexuality is connected to men´s honour, and because of that they are not allowed to express it.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa.

Syftet har varit att beskriva och erhålla fördjupad förståelse av elevers upplevelser av Dans i skolan-undervisning. Genom etnografisk metod med deltagande observationer och videoinspelning, bildanalys och gruppintervjuer har jag samlat data. Undersökningen har skett vid ett projekt med daglig Dans i skolan - undervisning under en period på fem veckor. Urvalsgruppen hade tidigare inga erfarenheter av Dans i skolan. Resultatet har visat att eleverna upplever många fördelar med Dans i skolan.

SammanfattningLaborationer i naturvetenskapliga ämnen är en naturlig del av undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på om man tar bort en möjlighet till inlärning och förståelse för eleverna om laborationer inte används i undervisningen. Vidare ville jag undersöka om lärare och elever anser att laborationer utvecklar förståelsen av naturvetenskap, dessutom om eleverna förstår syftena med laborationerna.Undersökningen utfördes genom att kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare och sex elever i en gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna har olika åsikter om laborationens betydelse för förståelsen av ämnet. Däremot anser eleverna att laborationer utvecklar deras förståelse för naturkunskap.

Denna handlar om vilka ord och begrepp elever använder när de beskriver naturvetenskapliga fenomen eller händelser. Genom att visa eleverna olika experiment som de fått förklara så har jag undersökt hur eller om de använder naturvetenskapliga ord.Mitt resultat pekar på att elever vill förklara, men orden räcker inte till. De använder sig ofta av vardagsförklaringar som är baserade på tidigare upplevelser. Att förstå hur elever kan förklara och uttrycka sina kunskaper ger mig som pedagog möjlighet att bemöta eleverna på rätt sätt. Ordet är viktigt och elever måste få visa sina kunskaper med ?sina? ord och uttryck och då är det viktigt att jag som lärare förstår vad de säger och vad de menar med sina förklaringar.

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan.

Detta är en kvalitativ uppsats som baseras på intervjuer med elever som går årskurs två på estetiska programmet och läser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska ämnenas funktion och plats i skolan, hur det ses på praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lära med olika sinnen samt de estetiska ämnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte är att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska ämnen i skolan. Forskningsfrågorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella självbild utifrån undervisning där dans, teater, bild och musik ingår. Elevintervjuerna belyser även gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens självbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetämnesundervisningen.

Intresset för naturvetenskapliga ämnen i skolan sjunker och eleverna upplever dem faktaspäckade och svåra. Syftet med undersökningen är att studera undersökningsbaserat lärande (IBSE) i naturvetenskaplig undervisning med målsättningen att studien ska bidra med kunskap och erfarenhet kring metodens betydelse för måluppfyllelse och elevintresse. Förändringen studeras i ett aktionsforskningsprojekt. Inläsning av litteratur, genomförande av en undervisningssekvens, utvärdering och reflektion strukturerades och dokumenterades genom en aktionsforskningsprocess Aktionsforskningen ger en direkt koppling till praktiken och genomförs i nära anslutning till lärares och elevers vardag.. Lärarna som deltog i studien ansåg att det undersökningsbaserade undervisningssättet verkade stimulera elevernas engagemang och intresse för naturvetenskap.