Sökresultat:
3027 Uppsatser om Naturskydd nationalparker naturreservat diskurs institution omrćdesskydd miljöskydd - Sida 66 av 202
VÀgledning i relation till den alternativa hÀlsobranschen - En dubbelriktad kvalitativ undersökning
Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, vÄld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begrÀnsa vad som Àr möjligt och vad som inte Àr möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet Àr att fÄ en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, bÄde för att bÀttre förstÄr hur processen gÄr till samt för att kunna klargöra om en eventuell begrÀnsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgÄngspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys.
Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts:
Vilka faktorer pÄverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.
Att nÀrma sig det svenska samhÀllet : en fallstudie pÄ integrationen i SollefteÄ kommun
Det senaste Ă„ret har flertalet vĂ„ldtĂ€ktsmĂ„l fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJĂRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar vĂ„ldtĂ€ktsfall. Denna kampanj bestĂ„r av en serie artiklar som uppmĂ€rksammar domar dĂ€r mĂ€n frias frĂ„n misstankarna om vĂ„ldtĂ€kt. Kvinnans trovĂ€rdighet ifrĂ„gasĂ€tts, deras samtycke misstolkas och ord stĂ„r mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svĂ„rare för kvinnor att bevisa inför rĂ€tten att det de hade blivit utsatta för var en vĂ„ldtĂ€kts handling.
SamrÄd vid planering, byggande och drift av vÀgtunnlar i Stockholms lÀn med avseende pÄ brand och personsÀkerhet
MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.
Ett FÀngelselikt SamhÀlle...? : en diskursiv betraktelse
My essay is fundamentally about an idea. It could even be placed in the study of the history of ideas by the fact that it could be seen as if I am trying to reflect upon how one single idea can get a strong societal and historical impact. How thoughts, visions and then inventions are constructing societies and everything that derives from them. In my text I try to illuminate and connect social theory to our social reality and by using discourse (theory) analysis I try to study central terms in the discourse of surveillance. The question which is of social psychological interest would be that of how the individual in dialectical relation to thesurrounding society is free and how he then would get inflected by this surveillance.
Stora Tuna - dÀr staden möter kulturmiljö och jordbruksbygd
Stora Tuna Àr ett stadsnÀra landskap i BorlÀnges utkant. OmrÄdet har som mÄnga
andra liknande omrÄden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och Àn
sÄ lÀnge en begrÀnsad utbyggnad av bostÀder, verksamheter och industrier. Med
tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och omrÄdet stÄr
idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas.
UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap
som Àr önskvÀrt runt vÄra expanderande stÀder och tÀtorter, genom exemplet
Stora Tuna. Stora Tuna Àr ett omrÄde som ligger strax fem kilometer söder om
BorlÀnge centrum och som frÄn olika intressenter kan vara aktuellt för bland
annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit Àr att omrÄdet saknar en aktuell
plan och strategi som talar om i vilken riktning omrÄdet ska utvecklas.
Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t
Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.
Att förÀndra och förÀndras med tecken : En kvalitativ studie om uppleveser av teckenekonomi
The token economy program, which is a method for behaviour modification, has been used worldwide for different groups within different settings in order to vhange behaviour.Research has found the token economy program to be effective. However, research is limited to quantitative and experimental studies, and Swedish research in this field is brief. Nevertheless, the program is used in several institutions n Sweden. A qualitative study in Swedish settings could therefore be useful. The purpose of this paper is to examine the experiences of a token economy program using qualitative interviews.
Den ekande vÀrdegrunden
LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska vÀrden vilka skolan förvÀntas förmedla och fostra efter. Dessa vÀrden Àr mÀnniskans egenvÀrde, alla mÀnniskors lika vÀrde, mÀnniskolivets okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, och solidaritet mellan mÀnniskor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats pÄ vilka sÀtt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa vÀrden. Jag argumenterar att vÀrdegrunden, som formulerad i lÀroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrÄn en filosofisk analys inte Àr koherent. Jag diskuterar vidare vad detta fÄr för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslÄr ett kritiskt och filosofiskt förhÄllningssÀtt till arbetet med vÀrdegrunden.
Den kommunala arbetstagarens rÀtt till yttrandefrihet kontra lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren : The municipal employees freedom of speech versus the duty of loyalty towards the employer
SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..
Konungsliga motbilder : Den kungliga legitimitetens ifrÄgasÀttande i 1700- och 1800-talets Sverige
Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstĂ„s som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framvĂ€xten av IT-samhĂ€llet. Syntheiströrelsen strĂ€var efter att Ă„terupprĂ€tta en kollektiv gemenskap de upplever gĂ„tt förlorad genom att sjĂ€lva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. BenĂ€mningen deriveras frĂ„n grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahĂ€sten: Religion pĂ„ nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Ă
kerbÀck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstÄs utifrÄn teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av nÀraliggande material..
?Mannen talade svenska med brytning? : En studie i hur brott och etnicitet framstÀlls i TV-programmet Efterlyst
I vÄr uppsats har vi valt att titta pÄ det omÄttligt populÀra TV- programmet Efterlyst som i Är Àr inne pÄ sin 35:e sÀsong. Efterlyst Àr brottsbekÀmpning pÄ bÀsta sÀndningstid, ett program dÀr nyheter och fiktion vÀvs samman och resulterar i underhÄllnings-TV.Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ hur man i tv programmet Efterlyst förhÄller sig till de brott programmet tar upp och hur de mÀnniskor som kopplas ihop med brotten framstÀlls. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det vÀsentliga i hur mÀnniskor framstÀlls i Efterlyst. Vi Àr sÀrskilt intresserade av att titta pÄ hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framstÀlls i programmet samt om det kan pÄvisas nÄgon skillnad mellan hur dessa presenteras jÀmfört med de personer som har svensk bakgrund..
En proteomisk utvÀrdering av olika metoder för att samla uterussekret hos sto :
This study was performed in order to evaluate if the method of collecting uterine secretion by the tampon-method is representative for use in studies of uterine secretions in mares. Uterine secretion collected by tampon in six mares was compared with secretion collected by aspiration, regarded to be a native sample, at the Institution of Obstetrics and Gynaecology, SLU, Uppsala. Proteinanalysis was made at the Department of Farmaceutic Bioscience, toxicological unit, Uppsala University. Cytological smears and ultrasonography was used to assess if the tampon had caused an inflammatoric reaction that could influence the protein content of the samples.
The results suggest that the tampon and aspirat method do not differ when it comes to proteinconcentration, but the distribution of proteins differ between these different collection methods. This difference could not likely be explained by means of proteins due to an inflammatory reaction from the tampon, since neither the cytological nor the ultrasonographical examination gave any indications of inflammation.
Fritidshemmets ansikten : En diskursanalys av dagspressens texter om fritidshemmet
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för mÀnniskors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, dÀr 36 texter granskas pÄ tre olika nivÄer: textnivÄ, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det rÄder en konkurrens mellan olika diskurser dÀr utbildning och omsorg vÀrderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen fÄr mest uppmÀrksamhet i dagspressen. Slutligen vÀcker resultatet frÄgor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver vÀlja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhÀllskommunikationen..
à nghuvud för steamer
Följande examensjobbs rapport bygger pÄ examensjobbskursen i CAD-teknikerprogrammet Ärskurs tvÄ. Arbetet som rapporten bygger pÄ Àr utfört i samarbete med Hafa badrum i Halmstad. Arbetet innefattar utvecklingen av Ängmunstycke för steamrar, en slags Ängdusch som Àr en blandning av Ängbastu samt dusch. SkÀlet bakom utvecklingen Àr att passa in Ängmunstycket med Hafas övriga design, samt att försöka fÄ sÄ lite överskottsvatten som möjligt. Det kom fram en gemensam idé att integrera Ängmunstycket, under ett möte med Hafa, som sedan spann vidare och blev den första prototypen. Prototypen visade sig vara lyckad, Àven om skydd för Ängan var tvunget att tillverkas dÄ den kom ut för starkt i duschen, frÀmst dÄ lite spillvatten skapades och för att prototypen endast hade en tredjedel av materialmÀngden jÀmfört med den modell Hafa har idag. Metoden som följdes var den samme som anvÀndes av oss i princip-, primÀr-, och tillverkningskonstruktions kurserna..
Demokratibegrepp i tvÄ lÀroplaner - - en diskursanalytisk studie av Lgr 69 och Lpo 94
Den hÀr studien Àr baserad pÄ diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgÄr ifrÄn det faktum att sprÄk Àr förÀnderligt över tid och att alla begrepp i sig Àr tomma och behöver andra begrepp för att fÄ sin betydelse. Genom att anvÀnda denna teori försöker vi fÄ fram innebörden av begreppet demokrati och synen pÄ hur en demokratisk mÀnniska skall vara i tvÄ lÀroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jÀmförs och diskuteras senare. I Lgr 69 fÄr begreppet demokrati sin betydelse genom att stÀllas i relation med samhÀllet medan det i Lpo 94 Àr genom individuella vÀrden.