This theises focus on how a ideal parentship can be reproduced and established in an organization that is incorporated in the familycourt, provided by the social institution. The organization provides help for parents and children during and after a divorce or separation, the organization also provides help for families where violence has occured or in cases when parent and child doesnÂŽt know one another. When a custodial dispute ariseÂŽs and one of the two is granted soul costody of the child, the guardian in most cases is the mother. Therefor this organization mostly handels fathers and their children. The study shows that gender, class and possesing of the right will are the three main aspects that have an effect on who ends up at the organization.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att försöka faststÀlla och tydliggöra var grÀnsen för tilldelning av lÀsbehörighet för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal gÄr vid anvÀndande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemÄl frÄn kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de frÀmsta fördelarna Àr att tillgÀngligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgÀnglighet betyder ocksÄ ökad risk för obehörigt intrÄng och att patientens integritet riskerar att krÀnkas. Det avgörande vid bedömningen av en viss hÀlso- och sjukvÄrdspersonals lÀsbehörighet Àr behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det Àr dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀssituationen framstÀlls i en handbok i brukstextanalys. Mitt material Àr "VÀgar genom texten" (1997) av Lennart Hellspong och Per Ledin. Metoden utgörs av de textanalytiska verktygen: handlingspositioner, presuppositioner, metaforer och inferenser. I analysen anvÀnds diskurs-, makt- och subjektbegrepp hÀmtade frÄn Michel Foucault. Min analys visar att materialet generellt sett framstÀller lÀssituationen som en diskursiv process, men Àven som en traditionellt hierarkisk maktrelation dÀr lÀsaren begrÀnsas.

Examensarbetets syfte Àr att framstÀlla och utvÀrdera ett individskydd mot viltbetning.Betningsskyddet i form av en tÀkt trefotsbur ska vara enkelt och kostnadseffektivt attbygga och bestÄ av naturligt förekommande material.Tanken Àr Àven att skyddet ska öka biologisk mÄngfald och estetiska vÀrden i svensktskogsbruk.Resultaten visar att det studerade viltskyddet ger en skyddseffekt pÄ 100 % motklövviltsbete. Trefotsburen pÄvisar Àven en högre procentuell skyddseffekt motviltbetningsskador Àn kemiska behandlingar och Àr bÀst Àmnad för skydd av enstakaindivider av viltbegÀrliga trÀdslag. Resultateten visar ocksÄ att viltskyddet kan ökasÄvÀl biologisk mÄngfald som estetiska vÀrden. Trefotsburen Àr en enkel konstruktionsom enkelt kan tillverkas och byggas av skogsÀgare..

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats SprÄk: Svenska Syfte: Att utifrÄn fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera sprÄkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

LÀnsstyrelsen och NaturvÄrdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade omrÄden. För att kunna ta reda pÄ vilka risker ett förorenat omrÄde har pÄ mÀnniskors hÀlsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benÀmns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade omrÄdet. Den kan sedan om det anses nödvÀndigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, dÀr större hÀnsyn tas till platsspecifika förhÄllanden. NaturvÄrdsverket har arbetat fram en riktvÀrdesmodell för framtagning av generella riktvÀrden.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att undersöka vad som skrivs i ÄtgÀrdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Hur formuleras texten i ÄtgÀrdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lÀrande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys. UtifrÄn en flerdimensionell analysmodell har 30 ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i Ärskurs Ätta och nio granskats. Den första dimensionen innebÀr analys av texten i ÄtgÀrdsprogrammen utifrÄn granskning av textens lingvistiska egenskaper och sprÄkets grammatiska uppbyggnad.

Matematik Àr sÄ mycket mer Àn att bara rÀkna tal och siffror. Det kan till exempel vara mönster, jÀmförelser, fÀrg och form, tid, problemlösning och rumsuppfattning med mera. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild över hur de yngsta barnen i förskolan lÀr sig matematik enligt utvald litteratur, Àven pedagogens roll i matematikinlÀrningen studeras. Fyra utvalda böcker har studerats för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna. DÀrefter har en komparativ analys gjorts, en jÀmförelse mellan de olika böckerna för att se likheter och skillnader.

Datorstött samarbete (Computer Supported Co-operative Work) Àr ett vÀxande omrÄde idag, bÄde bland anvÀndare och inom forskningen. Det omfattar tekniskt stöd för mÀnniskor som samarbetar i grupper för att uppnÄ faststÀllda mÄl. Mitt arbete har omfattat en undersökning pÄ Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde. Syftet med undersökningen har varit att faststÀlla anvÀndares Äsikter om vilka förvÀntningar, risker och framtidsutsikter som de tror att omrÄdet datorstött samarbete innebÀr. Arbetet har genomförts dels via en enkÀtundersökning och dels via en intervjuundersökning.AnvÀndare kan ha teoretisk och/eller praktisk kunskap i Àmnet datorstött samarbete, dÀr kunskaper i det ena inte garanterar kunskaper i det andra.

Titeln pÄ studien Àr "Skolans sjÀl - privat eller offentlig? En diskursanalys om skÀlen för grundskolan". Skolan Àr en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skÀl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgÄng över hur skÀlen för skolanförÀndrats frÄn och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste lÀroplanen Lpo 94, beskrivs. UtvÀrderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur lÀroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.

The aim of this study was to examine the occurence of norms in court cases regarding the Swedish law of support and service for disabled (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) with the help of a discourse analysis method. More specifically its aim was to examine and identify norms in the different dictums/statements that were to be found in the court cases regarding the supportive institution "contact person" according to the Swedish law "LSS" with the help of a norm science approach. The aim was also to examine when the applicant was found to be entitled to a contact person according to the LSS-law. To be able to do this, the author studied thirty-four different court cases. In these cases six themes were found, that indicated the occurence of norms.

Boendesegregationen i vÄra svenska stÀder Àr ett problem som ökar. Den fysiska planeringen Àr en faktor som pÄverkar hur vÀl stadsdelar Àr fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. MÄlet Àr att bidra till en ökad integration, sÄvÀl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera tvÄ sÄdana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssÀtt som förordas och vad de ser för möjligheter och begrÀnsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se pÄ vilket sÀtt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Den hÀr artikeln utforskar, genom en mÄngperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit kÀnd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel Àr bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förÀndrade diskursordningen pÄ ett hegemoniskt sÀtt. Den hÀr artikeln beskriver den diskursiva förÀndringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, dÀr mÀtning och ranking fokuseras mer Àn skolutveckling i form av inkludering och lÀrande..