Uppsatsen redogör för den rÀttsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare sÄ belyses förfarandena i de rÀttsregler och principer fastlagda till skydd för rÀttsÀkerheten pÄ omrÄdet. Inom ramen för uppsatsen har tvÄ undersökningar företagits för tvÄ skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlingen som institution sett ur bÄdas perspektiv. Vi vill fÄ en djupare förstÄelse bÄde för de arbetssökande och för arbetsförmedlarna samt deras personliga upplevelser av mötet. Uppsatsens sociologiska perspektiv Àr symbolisk interaktionism. Eftersom det Àr upplevelsen av mötet och dÀrmed den interaktion och samspel som uppstÄr Àr detta perspektiv relevant för studien. För att fÄ en djupare förstÄelse för upplevelsen av mötet mellan de arbetssökande och arbetsförmedlarna har en kvalitativ metod anvÀnts.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lÀrare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet sÀrskilt stöd. Mer specifika frÄgestÀllningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en frÄga var om det var möjligt att faststÀlla en dominerande diskurs.En kvalitativ metod anvÀndes i studien dÀr samtliga deltagare lÀmnade brevsvar som analyserades utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lÀrare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrÄn ett dilemmaperspektiv som innebÀr att snarare Àn att hitta lösningar som Àr rÀtt eller fel, Àr syftet att lyfta problematiska frÄgor till diskussion och undersöka hur aktörer ser pÄ dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehÄllsaspekt, orsaksaspekt, kÀnsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

This study has taken place in two nature reserves in the municipality of Uppvidinge in the Kronoberg region in southern Sweden. These have been chosen by the County Administrative Board to be part of a bigger landscape of fire affected nature, and prescribed fire has been implemented in these. The areas are called Ösjöbol and Berga fly and have been burned 2012 and 2013 respectively. Non-burned areas have been inventoried as well. Vascular plants and mineral soil have been inventoried with the Hult-Sernander-Du Rietz scale of five levels. Issues emanate from the County Administrative Board?s goals for prescribed fire: how sticks and herbs were affected, how much soil was uncovered, how the structure and fire favoured species were affected, and how deciduous trees and spruces (Picea abies) were affected. The study shows that the soil increased, as well as the fire favoured species.

Titel: ÅtgĂ€rdsprogram- ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Författare: Jesper Jarnlo Typ av arbete: Examensarbete, avancerad nivĂ„ (15hp) Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Kristian Lutz Program: Specialpedagogprogrammet, Malmö högskola Syftet med studien var att titta pĂ„ hur pedagoger formulerar sig i Ă„tgĂ€rdsprogram och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd. De tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna behandlade hur formuleringarna i Ă„tgĂ€rdsprogrammen pĂ„verkar synen pĂ„ elever som bedöms att vara i behov av sĂ€rskilt stöd och vilka diskurser det gick att identifiera utifrĂ„n mitt angreppssĂ€tt. En kritisk diskursanalys gjordes pĂ„ 29 Ă„tgĂ€rdsprogram hĂ€mtade frĂ„n en skola. Alla Ă„tgĂ€rdsprogram var skrivna i en, för skolan, ny mall. Det gick att se tydliga kopplingar mellan mallens utformning och formuleringarna i den nya skollagen. ÅtgĂ€rdsprogrammen studerades utifrĂ„n tvĂ„ grammatiska begrepp, modalitet och transitivitet. Resultatet tolkade jag som att det i stor utstrĂ€ckning saknades aktiva subjekt i formuleringarna.

Uppsatsens syfte Àr att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka framstÀllningen av moderskap i förÀldratidningar. Studien Àr kopplad till teorier om senmodernitet och anvÀnder sig av en diskursanalytisk ansats för att studera förekomsten av samhhÀlleligt existerande diskurser i materialet. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: -Vilka diskurser kring moderskap framkommer i förÀldratidningar? Denna besvaras med hjÀlp av tre delfrÄgestÀllningar:- Hur framstÀlls relationen mellan mamman och barnet? Vad fokuserar tidningarna pÄ i relationen?- Hur framstÀlls mammor uppfatta moderskapet och hur beskrivs moderskapet?- Hur framstÀlls mammans relation med omvÀrlden?Tidningarna som utgör uppsatsens empiri Àr Vi förÀldrar, FörÀldrar och barn samt Mama. Materialet har lÀsts med delfrÄgestÀllningarna som utgÄngspunkt och sedan delats in i analysteman i vilka olika aspekter av moderskapet diskuteras.

The aim of the study has been to explore what participation and hope means for persons with disabilities living in an institution called Horizon House, in Stellenbosch South Africa. The aim has also been to discover the South African approach to disability and how Horizon House fits into this approach. Horizon House is an institution and a protective workplace in Stellenbosch for adults whose main impairment is of an intellectual nature but there are also physical and emotional disabilities. Another aim has been to explore the perspectives of the residents. The research questions of the study are: ? What does participation imply for the residents of Horizon House?? What does Hope represent for the residents of Horizon House?? What importance can hope have for people with disabilities, in their approach towards increased participation? We travelled to South Africa during a two week period in March 2009, where we participated at the protective workplace of Horizon House.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Bakgrunden till studien Àr att vikten pÄ den enskilda soldaten ökar allt mer vilket reducerar rörligheten. Om soldaten bÀr för tungt ökar risken för att verkan inte kan avges pÄ rÀtt plats i rÀtt tid pÄ grund av minskad rörlighet. TerrÀngen som amfibiesoldaten verkar i medför att stor del av striden sker till fots vilket torde betyda att rörligheten borde vara prioriterat för soldaten. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om rörlighet har varit prioriterat, för en amfibieskyttesoldat nÀr den bedriver strid till fots, gentemot vikten pÄ och plutonens anpassning av verkans- och skyddsutrustning. Metoden som anvÀnts Àr en jÀmförelse mellan amfibieskyttesoldatens olika utrustningsalternativ med de vikter som faststÀllts i författarens analysverktyg som utgÄr frÄn de amerikanska doktrinerna.

I den hÀr rapporten presenteras hur en sammankoppling görs mellan ett elektronisktskydd till en effektbrytare och en dator. Det görs med en presentation av komponenternaföljt av en beskrivning över hur strömförsörjning och sammankoppling kan göras.Rapporten innefattar Àven en beskrivning av hur ett kommunikationstest mellan dehopkopplade komponenterna kan utföras..

BÄde nationella och internationella studier har visat att papperslösa kvinnor Àr enextra utsatt grupp i samhÀllet dÄ de mÄnga gÄnger exkluderas frÄn sina mÀnskligarÀttigheter. VÄrt syfte med studien har varit att undersöka och beskriva hur ideellakvinnojourer i VÀstra Götaland arbetar med papperslösa kvinnor i behov av skydd.Detta har vi beskrivit med hÀnsyn till den sociala kontext de ideella kvinnojourernabefinner sig i. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit reda pÄ hur dessa resonerar omatt ta emot papperslösa kvinnor eller inte samt beskrivit hur det praktiska arbetet medatt bemöta papperslösa kvinnor ser ut idag hos kvinnojourerna. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod och samlat in material genom sex kvalitativa intervjuer medanstÀllda pÄ kvinnojourer. Vi har dragit slutsatsen att samarbetet med socialtjÀnstenfÄr som konsekvens att papperslösa kvinnor mÄnga gÄnger exkluderas frÄn deskyddade boendena.

Den hÀr studien har sin utgÄngspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i LÀkartidningen under slutet av 1970-talet. LikvÀl handlar den om en tid av historiska förÀndringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förÀndras. I form av en diskursanalys har jag, utifrÄn maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i LÀkartidningen strÀvat efter att upprÀtthÄlla maktrelationer och könsmaktsordning i samhÀllet..

Denna uppsats syfte Ă€r att analysera vilka skillnader i skydd av gods Sverige-, Europa- och Kontinentflyttar krĂ€ver och hur detta arbete skiljer sig mellan Kungsholms Express, Alfa Moving, B & M och L-Ira.Uppsatsen kommer ha en deduktiv forskningsansats dĂ€r författarna utgĂ„r frĂ„n redan befintliga teorier och applicerar empirin pĂ„ teorierna. Författarna har valt att anvĂ€nda sig av en kvalitativ metod. För att fĂ„ in empirin har författarna genomfört intervjuer pĂ„ de fyra olika företagen och gĂ„tt igenom hemsidor.Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt frĂ„n olika teorier. Teorierna som behandlas Ă€r samspelet mellan produkt, förpackning och distributionsmiljö, produktskydd, pĂ„kĂ€nningar, förpackningar och försĂ€kringar.Slutsatserna som författarna har kommit fram till Ă€r hur viktig tid och kunskap Ă€r vid flyttar. Även förpackningens utformning Ă€r viktig.

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.