De vanligaste orsakerna till kattsnuva Àr infektion med felint herpesvirus typ 1 (FHV-1) eller felint calicivirus (FCV). BÄda virusen Àr vanligt förekommande Àven i den friska populationen och prevalensen Àr generellt högre i större djurgrupper. Efter infektion med FHV-1 lÀgger sig viruset ofta latent och kan Äteraktiveras av olika stressfaktorer. FCV kan utsöndras i flera Är efter infektion och detta utan att katterna visar kliniska symtom. Smittspridning för FHV-1 sker frÀmst via direktkontakt med akut sjuka djur eller intermittent utsöndrande djur. FCV smittar direkt frÄn sjuka djur eller friska smittbÀrare men kan ocksÄ smitta via ytor.

I Bergs kommun startades Är 2003 ett öppenvÄrdsprojekt dÄ kommunen mÀrkte av en pÄtaglig ökning av barn och unga som var i behov av socialtjÀnstens insatser. Denna verksamhet kom att heta BergssprÀngarna. Mitt syfte var frÄn början att jÀmföra de barn och unga som blivit föremÄl för placering pÄ institution och familjehem och de som fÄtt insats genom BergssprÀngarna för att se om grupperna var likvÀrdiga och jÀmföra kostnaderna för respektive verksamhet. Men under arbetes gÄng har syftet förÀndrats dÄ jag inte fÄtt tillgÄng till de ekonomiska underlagen som skulle belysa varje individs totala kostnad för respektive insats. DÀrför redovisas endast grova kostnadsunderlag.

EU:s regler kring öppenhet har utvecklats frÄn deklarationer, beslutoch fördragsbestÀmmelser. Sedan 2001 ger förordning 1049/2001 enlagstadgad rÀtt för medborgare att fÄ tillgÄng till handlingar inomEU:s institutioner. Nya rÀttsfall pÄ omrÄdet har förÀndrattillÀmpningen av förordning 1049/2001 och Bavarian Lager-mÄlet harpÄverkat hur sekretessgrunden i 4(1)b i förordning 1049/2001 omskyddet för privatliv och personuppgifter skall förstÄs. IstÀllet föratt göra en riskbedömning om den potentiella skada utlÀmnandet avpersonuppgifter kan ha pÄ skyddet för privatliv har EU-domstolentolkat bestÀmmelsen i 4(1)b som en hÀnvisning direkt till förordning45/2001 om skydd för personuppgifter. Domstolen har Àven fastslagitatt personnamn skall anses vara personuppgifter.

AbstractTitle: Where does the news that you read in your localpaper come from? (Vilket ursprung har nyheten som du lÀser i din lokaltidning?)Number of pages: 45 (57 including enclosures)Author: Elin RantakokkoTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communication Studies 30 hpPeriod: Fall of 2007 University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University Purpose/Aim: This paper has the aim to make a systematic survey of the information source and channels that local newspapers use. How much space they get in the paper and how the newspaper works with these sources and channels. The front pages of the newspaper are going to be compared with the insides of the newspaper. The reports roles in the making of news are also examined.Material/method: To be able to answer my questions I?m going to use three different methods.

Titel: GenusframstÀllningen i Star Trek ? en utopi eller dystopiFörfattare: Gustav Ekholm och Torbjörn KarlssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Veronica StoehrelTyp av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06Plats: Högskolan i HalmstadSyfte: Uppsatsen syfte Àr att faststÀlla huruvida Ätta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrÄgor och utmanar avsnitten i sÄ fall de rÄdande genusdiskurserna.Metod: Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ Ätta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen Àr en kritisk diskursanalys med utgÄng frÄn Norman Fairclougs diskurskritiska modell.Resultat: Uppsatsens slutsats Àr att Star Trek-serierna berör genusfrÄgor i olika utstrÀckning beroende pÄ vilket Ärtal avsnitten Àr frÄn. Det konstateras ocksÄ att viktiga genusÀmnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende pÄ olika omstÀndigheter saknas ofta ett djup i framstÀllningen.Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhÄllanden..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och förstÄ argumentationen pÄinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frÄgorna vilka argument för och emot ordet pappa som Äterfinnsoch vilka diskurser om förÀldraskap och faderskap som framtrÀder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fÀltet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrÄn begreppen heteronormativitet och sprÄketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrÄdar publicerade 2007-2011 pÄ fem subforum för regnbÄgsfamiljeroch frivilligt ensamstÄende mammor pÄ sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primÀrt som en socialt nÀrvarande förÀlder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebÀr att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna Äterfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstÄende,heteronormativ omvÀrld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsförÀldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur förÀldrar bör berÀtta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I bÄda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstÄs utifrÄn Lukasevangeliet. Att nÀrstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebÀr en mycket tydlig avgrÀnsning. VÀrdet i att försöka förstÄ vad Jesus sÀger utifrÄn denna enskilda sammanhÀngande kÀlla Àr att den kan ha ett större djup Àn en bild som sÀtts ihop av ett godtyckligt antal fragment frÄn olika kÀllor.I Lukasevangeliet nÀmner Jesus ordet rike med syftning pÄ Guds rike över 20 gÄnger fördelat pÄ 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa stÀllen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

I dagens massmedielandskap ökar stÀndigt konkurrensen för de redan etablerade nyhetsmedierna frÄn nyuppkomna nyhetskanaler och Internets framfart. Det leder till att nyhetsmedier dramatiserar sina nyheter för att underhÄlla och engagera sin publik i syfte att stÄ sig i denna konkurrens. I praktiken innebÀr det att fÄ tittarna att inte byta kanal eller gÄ in pÄ en konkurrents hemsida. Konsekvenserna av att redigera nyheter sÄ att de blir ?underhÄllning? Àr att det kan pÄverka nyheternas trovÀrdighet och i förlÀngningen pÄverka tittarens ideologiska Äsikter och vÀrderingar med en förvrÀngd verklighet.

Syfte: Att kartlÀgga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de tvÄ tidningarna i form av rubriksÀttning, ordval och innehÄll. .

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

This examination work is performed at the institution of industrial economy and production at Jonkoping technical university, for JELD-WEN Door Solutions plant in Forserum.Today the focus in the company is on to reduce their inventories binding of capitals as well as inventory of products and that includes to get a good control of the supply and handling of material which is of great importance.JELD-WEN Door Solutions is one of the worlds leading producers of windows and doors and the head-office is located in Oregon, USA.A great number of wooden doors are manufactured by the company in varying of constructions, classifications and performance.The production of the plant in Forserum has a project- and customer focus manufacturing where only internal doors are produced. The overall market they are concentrated on is to different institution such as schools, hospitals etc.The purpose of this work is to investigate possibilities to improvement of material- and production control at JELD-WEN. The report will handle the master production schedule to and from the production divisions within manufacturing industry. Focus will be on the way for information- and material flows from arrival, transport within the company and further on to customers.Further a map of the flow was performed which gave a clearer picture of the connection between the flow of information- and material for the manufacturing process. On the basis of the mapping of the flow, the group discovered that the flow of material had some improvement potential.

Av flera anledningar har i mÄnga lÀnder mÄl för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken dÀr mÄl för nationalprodukt och sysselsÀttning stÄtt i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnÄ prisstabilitet pÄ olika sÀtt och det Àrdenna frÄga som stÄr i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare dÄ den europeiska centralbanken (ECB) Àr i ett startskede vad det gÀller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primÀrt mÄl. I detta perspektiv Àr det av intresse att studera Bundesbank nÀrmare dÄ denna under relativt lÄng tid bedrivit penningpolitik inriktad pÄ prisstabilitet. För att belysa frÄgan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts.

This Master's thesis aims to investigate librarians' identity construction through the study of their narratives about themselves and their lives. We want to understand in what way the education in Library- and Information science contributes to shape the students professional identity and how these identities then continue to be transformed when they enter their professional lives. We assert that this construction of identity takes place through socialisation. We start with the reference work because we think this is a central part of librarians' tasks. Our theoretical starting point is constructionism, we mean that professional identity is a social construction that continuously is formed and transformed.We interviewed six former students at Library- and Information science at Lund University.

Examensarbetets utgÄngspunkt var att ifrÄgasÀtta varför kulturarvsförmedling framstÄr som viktigt i dagens mÄngkulturella skola. Genom att analysera och jÀmföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom omrÄdet utkristalliserade sig olika perspektiv pÄ "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" frÀmst som ett redskap som kan förmedla vÀrderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses dÀrför viktigt att förmedla dÄ det tros kunna leda till större förstÄelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mÄngfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strÀvan efter en gemensam vÀrdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gÀllande och styrande, det nationellt svenska.

Detta examensarbete Àr en utvÀrdering av den kvalitativa jÀmstÀlldheten pÄ en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgÄngspunkt för utvÀrderingen har vi anvÀnt oss av olika dokument som innehÄller riktlinjer gÀllande jÀmstÀlldhet. Den jÀmstÀlldhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag Àr en kvantitativ jÀmstÀlldhet med betoning pÄ antal kvinnor och mÀn. Vi vill dÀrför lyfta fram den kvalitativa jÀmstÀlldheten som en kvalitets ? och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren.