IntrÄngsundersökningsreglerna anvÀnds av rÀttighetsinnehavare av immateriella rÀttigheter för att eftersöka information eller handlingar hos en misstÀnkt intrÄngsgörare i jakt pÄ bevis för intrÄngets existens. Om det finns risk för att informationen till exempel kan komma att undanröjas av den misstÀnkta intrÄngsgöraren, vilket ofta torde vara fallet, fÄr en intrÄngsundersökning beviljas utan dennes hörande.Vid en intrÄngsundersökning finns det en risk att överskottsinformation kommer sökanden tillhanda. Denna överskottsinformation kan i vissa fall utgöra motpartens företagshemligheter. Vid skyndsamma situationer kan dÀrför rÀttssÀkerheten för företagshemlighet ifrÄgasÀttas.Denna risk har i praktiken visat sig vara pÄtaglig, frÀmst vid situationer utan motpartens hörande. Beviskravet har varit enkelt att nÄ upp till och domstolarnas bedömningar i de enskilda fallen ineffektiva.

Flygverksamhet Àr till sin karaktÀr krÀvande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för ansvars- och sÀkerhetskulturen i Flygvapnet. DelfrÄgor som författaren stÀller för att besvara problemformuleringen Àr: Hur ser ansvars- och sÀkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprÀtthÄlls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

Efter Andra VÀrldskriget och författandet samt ratificerandet av den traditionella folkrÀtten har huvuddelen av de vÀpnade sammandrabbningarna haft karaktÀren av icke-internationella konflikter med en asymmetrisk uppsÀttning aktörer. Samtidigt har den vÀrst drabbade aktören kommit att vara civilbefolkningen.Syftet med denna uppsats Àr att problematisera skyddet av civilbefolkningen i den nya tidens konflikter.I uppsatsen genomförs en kvalitativ textanalys av SÀkerhetsrÄdets resolutioner och missionsspecifika strategier för skydd av civila i de tre FN-missionerna UNMIS, UNAMID och MONUC. Resultatet av analysen problematiseras dÀrefter utifrÄn van Crevelds non-trinitarian theory för att undersöka vilka problem det finns med att tillÀmpa det traditionella folkrÀttsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter.Det sammanvÀgda resultatet av studien visar att det finns problem med att tillÀmpa det traditionella folkrÀttsliga skyddet av civila i nya tidens konflikter, och att ett av huvudproblemen Àr att skyddet endast tycks adresseras av vÀrldssamfundet..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2013:20.

Denna undersökning Àr en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete pÄ Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig pÄ Àmnet sexberoende som idag Àr ett fenomen som inte anvÀnds i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sÀtta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingÄ i samma diskurs.För att kunna sÀtta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag Àr i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberÀttelser har varit grunden för att förstÄ fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har anvÀnts för att förstÄ hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk dÄ det tvÄngsmÀssiga beteendet Àr av liknande karaktÀr. Genom att anvÀnda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken diskurs som prÀglar nyhetsartiklar (frÄn Dagens Nyheter och Aftonbladet) som handlar om terrorism och terrorister. Teori: Studien görs ur ett diskursanalytiskt och semiotiskt perspektiv genom att studera artiklarnas huvudsakliga Àmne, den schematiska strukturen samt hur ordföljden och ordvalet ser ut i nyhetstexterna. Metod: Undersökningen grundar sig dels pÄ en kvantitativ analys dÀr artiklarnas huvudsakliga Àmne bestÀms, dels pÄ en djupare, kvalitativ analys dÀr nyhetstexterna granskas mer ingÄende gÀllande den sprÄkliga formen. Resultat: Resultaten visar att den sprÄkmÀssiga skillnaden i rapporteringen om terrorism i artiklarna frÄn de bÄda tidningarna Àr marginell. Den största skillnaden ligger dels pÄ det kvantitativa planet gÀllande de huvudsakliga Àmnena, dels pÄ den schematiska uppbyggnaden.

Denna studies syfte Àr att undersöka institutionella demokratihÀndelser i förskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar. Vilka möjligheter ger förskolan som institution barn till individualistiska demokratihÀndelser? Hur kan förskollÀrare möjliggöra individualistiska demokratihÀndelser för barnen i förskolan? Hur kan förskollÀrare synliggöra individualistiska demokratihÀndelser i förskolan? För att möjliggöra ett undersökande av institutionella demokratihÀndelser i förskolan och för att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fyra förskollÀrare frÄn en förskola i en mellanstor svensk kommun har deltagit i intervjuerna. Resultatet visar att förskolan som institution ger barn goda möjligheter till individualistiska demokratihÀndelser under vissa förutsÀttningar. Vidare visar resultatet att förskollÀrare kan möjliggöra individualistiska demokratihÀndelser i förskolan genom att aktivt arbeta för en tillgÀnglig och tillÄtande miljö med trygga barn. Resultatet för studiens sista frÄgestÀllning visar att ett synliggörande av individualistiska demokratihÀndelser i förskolan kan ske genom förskolans utvÀrderingar och dokumentationsarbete..

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som rÄder vid införande av vÀlfÀrdsteknologi inom Àldreomsorgens hemtjÀnst. Uppsatsen utgÄr bland annat ifrÄn tidigare forskning som handlar om hemtjÀnstens framvÀxt, New Public Management inom Àldreomsorgen och införandet av ny teknik inom Àldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, förestÀllningar om Àldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av vÀlfÀrdsteknologi med hjÀlp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?WhatŽs the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgÄr att demografiska prognoser visar att vi i framtiden fÄr ett ökat antal Àldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fÄtt en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist pÄ personal inom Àldreomsorgen.

UtgĂ„ngspunkten för följande uppsats Ă€r dynamiken mellan FörĂ€ldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebĂ€r ett ingrepp i familjen dĂ„ vĂ„rdnaden om ett barn flyttas över pĂ„ nĂ„gon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebĂ€r inte enkom att den faktiska vĂ„rdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rĂ€ttsliga vĂ„rdnaden. Överflyttning av vĂ„rden baseras inte pĂ„ bristande omsorg i sig utan grundar sig frĂ€mst pĂ„ att barnet kan ha bott i ett familjehem under en lĂ€ngre period och rotat sig dĂ€r. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 Ă€r förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillĂ€mpning.

Examensarbetet visar en selektivbedömning för lÄgspÀnningstÀllverk T15 pÄ SCA Edet bruk. StÀllverket har ett 40 tal motordrifter och matas av en 690V transformator pÄ 3,5MVA. Grundprinciper för de vanligaste lÄgspÀnningsskydden presenteras samt mer specifika detaljer om installerade skydd i aktuellt stÀllverk. Olika typer av selektivitet Àr kortfattat presenterat i rapporten. Vid berÀkning och dokumentering med hjÀlp av datorprogrammet Febdok visade det sig att installerade skydd inte fanns med i programmets skyddsregister.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra lÀrare vid grundskolans senare Ärs erfarenhet av arbete med elever som far illa och anmÀlningsskyldighet. Denna information Àr tÀnkt att pÄvisa hur arbetet bedrivs pÄ olika skolor samt vilka brister som finns i skolornas och lÀrarnas arbete med de utsatta eleverna och i förhÄllande till socialtjÀnstlagen. Metoden som anvÀnts för insamling av empiri Àr kvalitativa intervjuer. De teoretiska utgÄngspunkterna utgörs av aktuell forskning inom omrÄdet samt Olivestam och Thorséns (2008) etiska grundbegrepp ansvar. Resultatet visar att de intervjuade lÀrarna utgÄr ifrÄn sin tidigare erfarenhet av arbete med elever som far illa och/eller sin personliga magkÀnsla dÄ de uppmÀrksammar indikationer pÄ att en elev far illa.

Det övergripande syftet Àr att beskriva diskurser gymnasieungdomar med mÄngkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frÄgestÀllningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina förÀldrars syn pÄ den svenska skolan? Vilka strategier anvÀnder sig intervjupersonerna med mÄngkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassningsdiskurs och en auktoritÀr diskurs framtrÀdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstÄnd och maktlöshet.

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvÀndning och skogshistoria i ett omrÄde imellanskÄne pÄ grÀnsen mellan skog och slÀtt. FrÄgor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förÀndringar i trÀdslagsammansÀttningen.För att besvara frÄgorna har vi anvÀnt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men ocksÄ flygbilder, historiska kartor och skriftligt kÀllmaterial. VÄra resultat visar pÄ enodlingskontinuitet i omrÄdet frÄn tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av Äker ochgrÀsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.TrÀdslagssammansÀttningen har under lÄng tid dominerats av ek, bok och tall.

VÄr uppsats, Den individualiserade arbetslösheten? Attityder och vÀrderingar till arbetslösa försörjningsstödstagare, bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med socialarbetare verksamma inom arbetet med försörjningsstöd. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och hur synen pÄ arbetslöshet som individuellt orsakat gestaltas i socialtjÀnstens arbete med arbetslösa försörjningsstödstagare. Detta har gjorts mot bakgrund av det individualiserade synsÀtt som prÀglar aktiveringspolitiken. För att undersöka syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:1.