Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlÀgsen stÀllning i avtalsförhÄllandet ska visas sÀrskild hÀnsyn i behovet av skydd. Denna regel finns frÀmst för att skydda konsumenter, men pÄ senare tid har Àven smÄföretagare kommit att innefattas i denna regel. I nÀringsidkarförhÄllanden finns ofta behov av skydd mot oskÀliga avtalsvillkor, dÄ smÄföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har dÀrför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlÀgsen stÀllning beskrivits och analyserats i förhÄllande till övriga rekvisit i 36 § AvtL.

This thesis is about language planning in Faeroese libraries as seen from the countrys specific situation, with Faeroese as a mothers tongue, but with great dominance of the Danish language within media. The purpose of my thesis is to examine language planning activities within the library, and the consequences this planning has for the system. Different theories about language planning provides a framework for my model of the library as a linguistic eco-system with actors performing status planning, represented by the government with its influence in cultural politics, the librarian with his or her library tasks and the user with his or her needs. The thesis has a qualitative attempt, and the empirical material consists of different documents about the country and materials from interviews made with seven qualified librarians, employed within general libraries in the Faeroe Islands. The analysis shows that the librarian in different ways promotes the Faeroese language within library activities, and because of the attention paid to the user in the public library he/she influences the librarians planning.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva i vilken utstrÀckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lÀrare, överensstÀmmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gÀller bedömning av elevers lÀsning i Ärskurs 1. DÀrför undersöks Àven vilken lÀsundervisning som dessa lÀrare rapporterar att de genomför samt hur denna stÄr i relation till de lÀsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod Àr kvalitativa intervjuer med ett antal lÀrare som Àr verksamma i skolans yngsta Ärskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gÀller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lÀrare. Skillnaden gÀller framför allt vilka lÀsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt lÀsperspektiv antas.

Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, Àr uppsatsens primÀra syfte att jÀmföra hur de bÄda aktörerna framstÀller sig sjÀlva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras dÀrefter om nÄgra delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat stÄr hos bÄda aktörerna mÄnga exempel pÄ en vÀlvillig attityd att finna och de bygger genom sin framstÀllning upp en identifikation med sina respektive mÄlgrupper. Skillnaderna dem emellan Àr emellertid större Àn likheterna.

Dals-Ed Àr en kommun i den nordvÀstra delen av Dalsland och hör till VÀstra Götalands lÀn. Dess centralort heter Ed och hÀr bor större delen av befolkningen som totalt Àr 4728 personer (2009). Kommunen Àr till stor del skogsklÀdd och hÀr finns Àven mÄnga sjöar dÀribland Stora Le som Àr en sprickdalssjö vilken delar kommunen i tvÄ delar. Dals-Ed hyser Àven ett antal naturreservat samt Tresticklan, en av Sveriges 29 nationalparker.Det har gjorts mÄnga omfattande studier kring friluftslivet i Sverige. Dock har dessa studier frÀmst haft ett nationellt fokus med en koppling till storstadsregionerna.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjĂ€nster som anvĂ€nder TCP för kommunikation över datanĂ€tverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begrĂ€nsas hotet frĂ„n SYN flooding avsevĂ€rt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gĂ„ tillvĂ€ga för att sĂ€kra tjĂ€nster som riskerar att utsĂ€ttas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nĂ€ra tjĂ€nsten först  samt  dĂ€refter ytterligare lager allt lĂ€ngre ut i nĂ€tverket..

Syftet med denna studie Àr att undersöka diskurser inom det sociala vÀlfÀrdsarbetet utifrÄn ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig pÄ artiklar och publikationer frÄn ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, dÄ den inte enbart fokuserar pÄ diskurs utan Àven strukturerna som pÄverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal Àr dominerande inom vÀlfÀrdsdebatten. Dessa har kommit att bilda tvÄ olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gÀllande hur vÀlfÀrden ska bedrivas.

Den hÀr studien undersöker hur vegetationen förÀndras mellan 1979 och 2010 i omrÄdet som idag Àr Hornborgasjöns naturreservat. SjösÀnkningar i omrÄdet ledde till att ett igenvÀxt trÀskomrÄde ersatte en viktig vattenreservoar och nÀrsaltfÀlla. Restaureringsarbetet under 80-talet var banbrytande och antagligen ett av vÄr tids mest omfattande naturvÄrdsarbete. Studien svarar ocksÄ pÄ om restaureringen uppnÄdde sitt mÄl och om resultatet blev som man tÀnkt sig.I arbetet skapades en aktuell vegetationskarta för 2010, denna jÀmfördes med en i arbetet digitaliserad vegetationskarta frÄn 1979. Kartbilder skapades och justerades i ArcGIS och vegetationsytornas area framtogs för att möjliggöra en vegetationsanalys mellan kartorna.

Inledning: Det finns idag en brist nÀr det gÀller forskning kring privata HVB-institutioner. Denna studie Àmnar undersöka miljöterapeutiskt behandlingsarbete pÄ HVB-institution. Författaren Àr intresserad av hur ett anknytningsbaserat behandlingsarbete kan se ut.FrÄgestÀllning: Hur skapar behandlingspersonalen förutsÀttningar för ungdomarnas möjlighet till anknytning?Metod: Genom att göra djupintervjuer med fem behandlingshemsterapeuter om deras arbete i den ostrukturerade miljöterapin, Àmnar författaren att bidra till förstÄelsen och innebörden av anknytningsbaserat arbete pÄ institution. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av förutbestÀmda dimensioner tagna frÄn anknytningsteorin.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

Akvaponik beskrivs som en innovation som kan fr?mja h?llbar livsmedelsproduktion, samtidigt som dess implementering ?nnu inte har n?tt kommersiell framg?ng. Tidigare forskning identifierar flera hinder f?r en etablering av systemet i olika delar av v?rlden, men situationen i Sverige ?r mestadels outforskad. Denna studie unders?ker vad som hindrar kommersiell akvaponik i Sverige utifr?n ekonomiska, regelm?ssiga, sociala och milj?m?ssiga aspekter, samt hur dessa hinder kan motverkas.

Syftet med denna uppsats var att undersöka medieprocessen omkring SVT-dokumentÀren Könskriget i 2005, som utgick frÄn en kritisk granskning av radikalfeminismen i Roks (Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige). I fokus stod den diskurs som skapades i Könskriget av feminismen inom kvinnojoursrörelsen som extrem, manshatande och farlig, och hur denna vidarefördes i dagspressen. Ambitionen med uppsatsen var att bidra till en förstÄelse av en betydelseskapande maktkamp dÀr media spelade en av huvudrollerna. . TvÄ övergripande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att uppnÄ syftet: 1. PÄ vilka sÀtt bidrar media till bevarande eller förÀndring av diskurser om feminism och feminister?2.

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.