Sedan industrialiseringen har koncentrationen metan i atmosf?ren ?kat. Metan (CH4) ?r en effektiv v?xthusgas, producerad av metanogena organismer i syrefria milj?er. K?llorna till CH4 varierar brett och ?r b?de antropogena och naturliga.

Idag befinner sig över 50 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden. De har behövt lÀmna sina hem till följd av vÀpnade konflikter, förföljelse eller andra grova mÀnniskorÀttskrÀnkningar. Flera av dem behöver fÄ skydd i andra lÀnder. Dock Àr det svÄrt för mÄnga att fÄ det. Inte minst gÀller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.

?Vilket lagstiftat skydd finns för de renskötande samerna nÀr exploatering planeras??Vilket skydd finns framarbetat via praxis för de renskötande samerna nÀr en vindkraftspark planeras??Vilken hÀnsyn tas till samebyarna i planeringsstadiet för en ny vindkraftspark??Vilket riksintresse vÀger tyngre och kan en sÄdan bedömning göras rÀttssÀkert?Miljöbalkens hushÄllningsbestÀmmelser i 3 kapitlet Àr de renskötande samernas starkaste skydd mot exploateringen av vindkraft. Samtidigt sÄ Àr det dessa bestÀmmelser som Àr de bestÀmmelser som oftast gör att samebyarnas renbetesmarker kan tas i ansprÄk för vindkraftsparker dÄ bÄda dessa skyddas enligt 3 kapitlet. Vilket visar pÄ att riksintresset för energiutvinning av vindkraft vÀger tyngre Àn riksintresset för rennÀringen.Ytterligare skydd finns i rennÀringslagen frÄn 1971 som dock mer skyddar mot upphÀvande av renskötselrÀtten och skyddar den enskilde samens rÀtt att bedriva renskötsel. UpphÀvandet av renskötseln kommer sÀllan pÄ tal och i fallen med vindkraftsparker har Ànnu aldrig skett.

BAKGRUND: Sverige har gÄtt igenom stora förÀndringar, frÄn att ha varit ettindustrisamhÀlle till att nu vara ett informationssamhÀlle. DÄ samhÀllet harförÀndrats har detta Àven pÄverkat förskolan som institution. Förskolan hargÄtt frÄn att ha varit en form av vÀlgörenhet mot fattiga mödrar till att taemot barn ur alla samhÀllsklasser, detta för att kvinnor idag yrkesarbetarför att bidra till familjens försörjning. FörskollÀrarutbildningen harförÀndrats frÄn att ha varit en seminarieutbildning utan statligt stöd till attnu vara en akademisk utbildning med statligt stöd.SYFTE: Vi vill ur ett genusteoretiskt - och historiskt perspektiv studera densamhÀlleliga förÀndring och utveckling som bidrog till barnkrubbans start iSverige Är 1854 och dess utveckling, som har lett fram till dagens förskolaoch lÀroplan, Lpfö 98. För att kunna fÄ fram ett svar har vi utgÄtt frÄnföljande tre frÄgestÀllningar: Hur har förskolan som institution vuxit fram?Hur har förskolans pedagogiska förhÄllningssÀtt vuxit fram? Hur harförskolans framvÀxt skett utifrÄn ett genusperspektiv?METOD: Undersökningen Àr genomförd som en litteraturstudie.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehÄllstillstÄnd.Metoden som vi har utgÄtt ifrÄn Àr kritisk diskursanalys och innehÄllsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och tvÄ TV-program.Resultatet visar att media Àger den makt som gör att de fÄr avgöra hur ett sÄdant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar Àven att media anvÀnder idag en annorlunda diskurs jÀmfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhÀllet.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda pÄ hur de upplever tiden pÄ behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjÀlp och vad den enligt ungdomarna sjÀlva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade pÄ nÄgon form av institution. Vi har utifrÄn tidigare forskning i Àmnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn pÄ placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De stÀllde sig dock kritiska till uppföljningen frÄn socialtjÀnsten och eftervÄrden efter utskrivning.

Knuthöjdsmossens naturreservat Ă€r belĂ€get i HĂ€llefors, Örebro lĂ€n och Ă€r kĂ€nd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget PiteĂ„. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, jĂ€rnspĂ„r och slipspĂ„n. Mellan Ă„ren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i omrĂ„det, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att Ă„teruppta provtagningarna, dĂ€rtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpĂ„verkan avfallsupplaget PiteĂ„ har pĂ„ omrĂ„det Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer frĂ„n ytvattenproverna frĂ„n Ă„ren 1994-2009 analyserades samt sĂ„ insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner.

Eva Carlbrink KĂ€llman, Örebro Universitet, C-uppsats 2011. Resultatenheter ? Endiskursanalytisk studie om svĂ„righeter att implementera en ny organisationsmodell.FörĂ€ndringstakten för organisationer och företag beskrivs ofta som allt mer accelererande.Behovet av att hĂ€nga med i utvecklingen betonas allmĂ€nt vid organisationsförĂ€ndringar.Denna studie undersöker en pĂ„börjad förĂ€ndringsprocess i en offentlig organisation.Syftet Ă€r att lĂ€ra mer om de perspektiv som Ă€r verksamma i den kommunala förĂ€ndringsprocessen.Den empiriska studien Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r med inledande observationeroch fem intervjuer frĂ„n en samverkande grupp inför den kommande förĂ€ndringen.Metoden som anvĂ€nts för analys av det empiriska materialet Ă€r Faircloughs kritiskadiskursanalys. Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt utgörs av organisationsteoretisk nyinstitutionalism.Den diskursiva analysen mynnar ut i fyra diskurser, vilka Ă€r: en centralistisk diskurs, en decentralistisk diskurs, en politisk-byrĂ„kratisk diskurs och en marknadsdiskurs. Studien avslutas med att resa frĂ„gor kring hur införandet avresultatenheter i Örebro kommun kommer att Ă„terspegla, pĂ„verka och pĂ„verkas av de fyradiskurserna..

The society has always tried to get rid of those who do not "fit in". They doesn't follow the normal behaviour and rules and have to be "dismissed". The community has developed different kinds of institutional care for individuals with dysfunctional behaviour. Those institutions are mental hospitals and prisons. Many of these institutions put the individuals in an extreme situation since they loses their independence and freedom.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor Àr en av lÀnsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsomrÄdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvÀrdig utveckling och likvÀrdiga förhÄllande i hela landet med avseende pÄ de lokala förhÄllandena.Detta examensarbete Àr konstruerat för att förbÀttra lÀnsstyrelsen i vÀstra Götalands region förmÄga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhÀmtning av relevant information över tÀtorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska anvÀndas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillÀmpa betygsÀttningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats frÄn Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmÄga att genomföra rÀddningsinsatser över samtliga tÀtorter i lÀnet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och sÀkerhet.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

The purpose of this study is to examine the personnel?s perspective on how the emotions shame and guilt are present in the treatment of female addicts on an LVM institution. Three questions have been designed to meet the objective: How do they work in the treatment with guilt and shame, how important is it to work with these feelings and what significance does genders have in relation to shame, guilt and treatment? A qualitative approach and techniques have been used to obtain the result. The study's theoretical starting point consists of three themes: gender theory, labeling theory and a theoretical approach to the concepts of guilt and shame.

Internationella mÀtningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, Àr betydligt lÀgre Àn genomsnittet. I skolan finns dÀrför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematiksatsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att anvÀnda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebÀr utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Uppsatsen handlar om konflikten mellan mÀnniskor och elefanter vilket Àr ett problem pÄ alla de stÀllen i vÀrlden dÀr mÀnniskor och elefanter lever sida vid sida. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt frÄn skogsreservatet Thuma Forest Reserv i Malawi dÀr konflikten Àr ett faktum. Ett fÀltarbete utfördes under en tre veckors period i reservatet och dess nÀromrÄde i syfte att studera förvaltarna av reservatet det vill sÀga Wildlife Action Group (WAG) och deras arbete med konflikthanteringen. Metoderna som anvÀndes i fÀltarbetet var deltagande observation och intervjuer. Uppsatsen Àr Àven baserad pÄ litteratur studier vilket innebÀr att Àmnet Àr beskrivet pÄ en mer generell nivÄ.