Sök:

Sökresultat:

919 Uppsatser om Naturligt värde - Sida 47 av 62

Inte bara en vanlig syförening. Fem Centerkvinnors vardagsverklighet utifrÄn ett kunskapssociologiskt perspektiv

Sammanfattning En fÀltstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlÀgga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmÀktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmÀrksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta Àr medvetna om att det politiska engagemanget bland samhÀllsmedborgarna minskar. Vi fick en kÀnsla av detta inte stÀmde med Centerkvinnorna och blev dÀrför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förstÄelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den pÄverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor.

Upplevelser av planerade rörelseaktiviteter i förskolan : en jÀmförelse mellan arbetslag i stad och landsbygd

Bakgrund: Barn tillbringar idag mÄnga timmar pÄ förskolan dÄ förÀldrarna Àr pÄ arbetet. Detta innebÀr att förskolan fÄr ta pÄ sig en större fostrande roll eftersom barnen möjligtvis inte fÄr den rörelsestimulans de behöver i hemmet. Förskolan har en viktig uppgift i att tillgodose varje barns rörelsebehov samt att ge barnen tillfÀllen att sjÀlva fÄ insikt i hur den egna livsstilen pÄverkar hÀlsan och vÀlbefinnandet. Vi har under utbildningens gÄng i olika sammanhang hört och diskuterat om hur viktigt det Àr för barn att röra pÄ sig. Vi har bÄda ett intresse kring rörelse och god hÀlsa, sÄ dÀrför kÀndes det som ett naturligt val av Àmne.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning planerade rörelseaktiviteter bedrivs i förskolan och vad arbetslaget har för instÀllning till det.

ATT ST?RKA PERSONER SOM INTE ORKAR Arbetsterapeuters resonemang om meningsfulla aktiviteter vid mental fatigue

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Familjecentrerad omvÄrdnad för barn med kronisk sjukdom/funktionshinder

Familjecentrerad omvÄrdnad (FCO) utvecklades i början pÄ 1990-talet i Kanada. VÄrdfilosofin strÀvar efter att stödja familjen i dess naturligt vÄrdande roll samt stÀrka individerna som delar av familjen. FörÀldrarna och professionella ska ses som lika viktiga parter i ett icke hierarkiskt system med syfte att tillsammans utveckla optimal kvalitet i vÄrden. Syfte: Var att belysa vad barn med kronisk sjukdom/funktionshinder och deras förÀldrar utryckte för behov vid sjukhusvistelse och hur deras behov överrensstÀmde med principerna för FCO. Metod: Metoden utgjordes av enlitteraturstudie dÀr 11 artiklar granskades.

AnhörigvÄrdare : en roll som tar över tillvaron 24 timmar om dygnet

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka manliga och kvinnliga anhörigvÄrdares upplevelser av att vara anhörigvÄrdare. Vi har intervjuat tre kvinnliga och tre manliga anhörigvÄrdare i en glesbygdskommun. Informanterna var i Äldrarna 68 till 80 Är och de har varit verksamma som anhörigvÄrdare mellan 7 till 22 Är. UtgÄngspunkten har varit anhörigvÄrdarnas beskrivning av sin vardag, de hÀndelserna som har lett dem till att vara anhörigvÄrdare, deras beskrivning av sina roller som anhörigvÄrdare, samt reflektioner över stöd och hjÀlp frÄn den offentliga omsorgen. Intervjuerna var halvstrukturerade, vi anvÀnde oss av fyra centrala teman, det vill sÀga anhörigvÄrdarnas upplevelser av omsorgsförloppet, deras beskrivning av anhörigvÄrdarrollen, vilken betydelse de anser att stöd och hjÀlp frÄn andra aktörer har för dem, samt anhörigvÄrdarnas reflektioner över könets betydelse inom anhörigvÄrden.

It`s all about the people : En diskursanalys om framstÀllningen av organisationsförÀndring i svenska ledarskapstidskrifter.

Sammanfattning VÄr uppsats syftar till att undersöka hur det skrivs om organisationsförÀndringar i svenska tidskrifter som riktar sig till företagsledare. Hur organisationsförÀndringar framstÀlls, hur förÀndringarna problematiseras och vad som uppfattas som naturligt och sjÀlvklart. Studiens frÄgestÀllning Àr att studera hur det skrivits om organisationsförÀndring mellan Ären 2000-2014 och den teoretiska förankringen Àr socialkonstruktionism utifrÄn Vivien Burr samt Michel Foucaults diskursanalys.De tidskrifter som valts ut som underlag för vÄr studie riktar sig mot chefer och ledare. Valet motiveras av tidigare forskning dÀr det framkommit att det Àr chefer som i de flesta fall initierar en organisationsförÀndring. En ytterligare avgrÀnsning var att enbart inkludera de tre tidskrifter med flest antal lÀsare.

Barns delaktighet och interaktion i förskolans samling

SammanfattningSyftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans lÀroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment pÄ de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen vÀcktes dÄ den har en lÄng och stark tradition bakom sig. Det blir dÄ intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nÀra samman med inflytande som belyses starkt av förskolans lÀroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den Àr en grundlÀggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgÄngspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebÀr att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra.

Manliga sjukskötare och kvinnliga sjuksköterskor : En studie om manliga sjuksköterskor i palliativ vÄrd

En intervjustudie har genomförts pÄ en palliativ avdelning pÄ ett sjukhus i södra Stockholm och bygger pÄ sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt pÄ arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser pÄ deras yrkesval, i detta fall pÄ en palliativ avdelning. Under studiens gÄng fann jag det svÄrt att hitta forskning om genus i palliativ vÄrd, varken svensk eller utlÀndsk forskning verkar ha uppmÀrksammat detta omrÄde.Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vÄrden av en slump eller brist pÄ andra arbeten. De dras till delar av vÄrden dÀr det hÀnder mycket och Àr "actionfyllt" sÄsom ambulansen och akutvÄrden. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna dÀr kvinnorna stÄr för omvÄrdnad och mÀnnen för den tekniska kunskapen.

Inte bara en vanlig syförening. Fem Centerkvinnors vardagsverklighet utifrÄn ett kunskapssociologiskt perspektiv

Sammanfattning En fÀltstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlÀgga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmÀktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmÀrksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta Àr medvetna om att det politiska engagemanget bland samhÀllsmedborgarna minskar. Vi fick en kÀnsla av detta inte stÀmde med Centerkvinnorna och blev dÀrför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien Àr att utifrÄn ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förstÄelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den pÄverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor. Studien har utförts med en kvalitativ ansats och grunden till uppsatsen bygger pÄ en gruppintervju med fem Centerkvinnor.

En lektion i realtidskommunikation. : En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en sÀrskild situation, hÀndelse eller företeelse

? Titel: En lektion i realtidskommunikation: En kvalitativ studie om kommunikation som i realtid anpassas efter en sÀrskild situation, hÀndelse eller företeelse.? Författare: Joel S Bergström och Max Hafelt? Kurs: C-uppsats, 15 hp? Termin: Höstterminen 2011? Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommunikatörer arbetar med realtidskommunikation, det vill sÀga, hur de arbetar med att anpassa kommunikation efter sÀrskilda situationer, hÀndelser och företeelser i realtid för att nÄ ut genom bruset.? Metod och material: UtifrÄn tvÄ kampanjer: ?RÀdda Fredagsmyset? av PR-byrÄn JMW och ?Naturligt vitaminvatten? av kommunikationsbyrÄn Volontaire valdes fem kommunikatörer som arbetat med kommunikation som i realtid anpassats efter en sÀrskild situation, hÀndelse eller företeelse. Genom kvalitativa intervjuer insamlades djupgÄende empiri kring respondenternas syn och arbete med realtidskommunikation.? Huvudresultat: Realtidskommunikation har utvecklats genom digitala kanaler och Àr en strategi som utmanar befintliga, traditionella budskapsstrategier.Realtidskommunikation innebÀr att kommunicera samtalsÀmnen, inte budskap, genom att tillföra ett relevant innehÄll i redan befintliga samtal i digitala miljöer. Det innebÀr att bli en del i befintliga kontexter, och inte bli ett avbrott i dessa eller skapa egna kontexter.Realtidskommunikation hjÀlper företag att hitta fler tillfÀllen att kommunicera och bli mer relevanta för rÀtt typ av mÀnniskor, vilka kommer att sprida kommunikationen vidare till andra, vilket kommer att skapa vÀrde och spara pengar.Fördelen med realtidskommunikation Àr att man fÄr mycket gratis av att surfa pÄ en befintlig energi.

Helhet eller delar : Principer för transaktionsbedömningar inom finansrÀtten

Denna uppsats behandlar helhets- och delningsbedömningar inom redovisning, inkomstskatterÀtt och mervÀrdesbeskattningen. Med helhets- och delningsbedömningar avses behandlingen av flera transaktioner, eller tillgÄngar i olika sammanhang. GrundlÀggande frÄgor Àr huruvida flera transaktioner ska bedömas som en enhet eller som separata delar.Bedömningarna förekommer i flera sammanhang och har stor betydelse för beskattningen. Mer specifikt har bedömningarna inverkan pÄ om, nÀr och hur transaktioner pÄverkar beskattningen. I uppsatsen undersöks huruvida det föreligger mönster dels av behandlingen av olika transaktioner inom ramen för ett omrÄde, dels hur bedömningarna inom mervÀrdesbeskattningen förhÄller sig till bedömningarna inom inkomstskatterÀtten.Inom inkomstskatterÀtten behandlas frÄgor som utgifter i samband med förvÀrv av inkomst kÀlla och Àven behandlingen av transaktioner som har inslag av sÄvÀl gÄva som köp.

IgenvÀxning av Köphultasjö : bakomliggande orsaker och processer

Köphultasjön Àr en sjö som ligger inom Lagans drÀneringsomrÄde mellan SkÄnesFagerhult och Markaryd. Köphultasjö och dess nÀromrÄde har under Ärens lopp utsatts avolika typer av pÄverkan, bÄde naturlig och antropogen.Detta examensarbete undersöker och analyserar orsaker till Köphultasjöns igenvÀxning.Vidare beskrivs processer, som antas pÄverka igenvÀxningen av Köphultasjö, med hjÀlpav en igenvÀxningsmodell.De frÀmsta indikatorerna pÄ igenvÀxning av en sjö Àr gungfly och vass. Förekomsten avgungfly och vass pekar pÄ bÄde naturlig och antropogen igenvÀxning av Köphultasjö.Naturlig och antropogen igenvÀxningen av sjön har bekrÀftats med egna observationer ifÀlt. Den naturliga igenvÀxningen motsvaras av den gungflyartade vegetationen, som harringa utbredning. Den nutida utbredningen av igenvÀxning bestÄr till en större del av vassÀn av gungfly.

Specialpedagogisk handledning. En studie av hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Beteendestörningar hos gris

Genom Ären har mÀnniskan kontrollerat sÀttet att föda upp grisar pÄ genom olika uppfödningssystem och avel. Trots detta har inte grisarnas beteende förÀndrats mÀrkbart. De har fortfarande i stort sett samma naturliga beteende som vildsvinet, vilka de hÀrstammar frÄn. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa vad som kan hÀnda om grisar hindras frÄn att utföra sina naturliga beteenden och presentera vad forskningen har kommit fram till gÀllande de vanligaste beteendestörningarna hos gris. Informationen Àr hÀmtad frÄn artiklar som har sökts fram i olika databaser. Grisar i det vilda spenderar 8 timmar per dag Ät att böka och födosöka samt Àgnar mycket tid Ät att utforska och gyttjebada.

Vart Àr vi pÄ vÀg? : TraditionsförÀndringarnas innebörd för begreppet rÀttvisande bilds betydelse

Inom redovisningsomrÄdet finns tvÄ olika redovisningstraditioner, den kontinentala samt den anglosaxiska. Den kontinentala traditionen innebÀr mer reglerad redovisning Àn den anglosaxiska traditionen nÀr det gÀller formen pÄ redovisningshandlingar, ordningsföljder i balans och resultatrÀkning. Sverige har lÀnge följt den kontinentala traditionen men har mer och mer gÄtt över till den anglosaxiska och det som finns kvar av det kontinentala Àr mest av formell karaktÀr. Medlemsstaterna i EU fick viss frihet i hur direktiven skulle implementeras samt uttolkas och det ledde till flera olika tolkningar av begreppet "true and fair view". I Sverige översattes begreppet "true and fair view" till rÀttvisande bild.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->