Sökresultat:
924 Uppsatser om Naturligt reningssystem - Sida 53 av 62
Skattekonsekvenser av och vid omvända fusioner
En omvänd fusion definieras som det förfarande då ett moderbolag fusioneras in i sitt dotterbolag. Det eventuella inkråm som finns i moderbolaget tas vid fusionstillfället upp av dotterbolaget, medan de aktier moderbolaget innehar i dotterbolaget ges ut som fusionsvederlag till dess ägare. Per definition skiljer sig inte en omvänd fusion från en fusion där dotterbolaget absorberas in i sitt moderbolag. Dock är vägledning och litteratur kring området knapphändig vilket har lett till en spekulation om den omvända fusionen skall kunna anses strida mot det förvärvslåneförbud samt det förbud om att förvärva egna aktier som ställs upp i ABL. För att utröna de eventuella problem som kan uppstå vid en sådan fusion, krävs således en undersökning kring de skatte-, och redovisningsmässiga områden som berörs.
När det som inte får synas blir synligt : En kvalitativ studie om fem kvinnor från Mellanöstern och deras syn på heder
Sammanfattning Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett dåligt rykte? Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.
Möbel för rågång : möblera gränsen mellan inne och ute
Denna rapport har till syfte att beskriva arbetet kring hur en utomhusmöbel kan formges och tillverkas, för att passa ihop med interiör inredning i det fall arkitekturen har suddat ut gränsen mellan inomhus och utomhus. Arbetet utgår ifrån ett personligt perspektiv, och frågan som ställs är hur en möbel ska se ut för att jag ska gilla den, i en för mig tilltalande miljö.Arbetet delades in i tre huvuddelar; formgivning, tillverkning och utvärdering.Formgivningen delades i sin tur upp i olika delmoment, vilka hade till syfte att ge en struktur att jobba efter. Formgivningens första etapp var att formulera vad den färdiga möbeln förväntades uppfylla. Den skulle fylla en funktion som innebar att fyra personer skulle kunna bedriva samkväm kring möbeln samtidigt som de fysiska måtten minimerades. Möbeln skulle avvika från en traditionell utemöbel, och den skulle vara tillverkad i trä.Det fortsatta arbetet med formgivningen innebar en insamling av inspirerande material i form av bilder.
Lean i administrativa processer
Bakgrund och problem: Begreppet Lean härstammar från Japan och har sitt ursprung i Toyotasframgångskoncept TPS (Toyota Production System). Under 1970? och 1980?talet blev de tre störstabiltillverkarna i USA intresserade av Toyotas sätt att utföra sin verksamhet vilket ledde till ettforskningsprojekt. Resultatet från studien kom att kallas Lean Production och kan ses som en renamerikansk kopia av Toyotas sätt att bedriva sin verksamhet. Konceptet har vidare kommit att spridasig över hela världen och i Sverige har ett flertal företag kommit långt i sin omställning till LeanProduction.
Ersättning till närstående för psykiska besvär : 5 kap 2 § 3 p SkL
År 2002 ägde ett reformarbete rum i Skadeståndslagen (SkL) som medgav en lagstadgad rätt till ersättning för en närstående som drabbats av psykiska besvär till följd av att en nära anhörig tillfogats en allvarlig personskada. Bakgrunden till lagändringen var att det i praxis skett en gradvis utvidgning av rätten till skadestånd i de särskilda situationer som bedömts vara av så pass allvarlig art att skadegöraren inte kunnat undgå att utge ersättning till den närstående. Problematiken kring denna typ av skada skiljer sig en del åt sett till tiden före respektive efter lagändringen.För att ersättning skall utgå måste de psykiska besvären vara medicinskt påvisbara, något som tidigare innebar att det låg på de närstående att bevisa att besvären uppkommit. Detta är dock inte längre nödvändigt då besvären i stor utsträckning numera presumeras.Konkret så gällde före lagändringen att det fordrades att ett dödligt våld varit för handen så till vida att det rört sig om en uppsåtlig handling med dödlig utgång som huvudregel. I och med lagändringen är den närståendes rätt till ersättning utsträckt till att även omfatta fall där en livshotande skada inte fört med sig en dödlig utgång, en utvidgning som lagstiftaren får tillskrivas då denne i förarbetena till SkL förklarat att det aktuella lagrummet inte skall tolkas e contrario som annars vore naturligt att utgå ifrån.Det finns inte längre något krav, då personskadan medfört den anhöriges död, att den skadegörande handlingen skall ha varit uppsåtlig utan oaktsamhet oavsett graden av densamma ger upphov till ersättningsrätt för den närstående.
Röjningsformens effekt på den yttre kvalitén hos björkstammar när beståndet närmar sig första gallring
Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.
Att lära sig vara hälsosam : en fallstudie om arbetet i en hälsoprofilerad skola
SammanfattningSyfte och frågeställningar:Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar:Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete?Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan?Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder? MetodStudien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades.
?Konflikter är något man brottas med dagligen? : En studie av hur idrottslärare förebygger och hanterar konflikter i ämnet Idrott och hälsa
SyfteSyftet har varit att undersöka hur lärare hanterar konflikter inom ämnet Idrott och hälsa i år fyra och fem. Frågeställningarna var följande: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att förebygga konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Hur gör lärarna för att hantera konflikter mellan elever i ämnet Idrott och hälsa? Vad styr lärarnas agerande vid hanterandet av elevernas konflikter i ämnet Idrotts och hälsa?MetodEmpiriska data har insamlats genom intervjuer av tre idrottslärare samt tio observationer av deras undervisning i totalt fyra klasser i år fyra och fem under två veckors tid.ResultatDe vanligaste orsakerna till konflikter mellan elever är princip- (fusk, retsamhet mm), objekt- (oenigheter om personer), individ- (olikheter i personliga referensramar och egenskaper) och situationsrelaterade (missförstånd).I ett långsiktigt perspektiv förebygger idrottslärarna konflikter genom att i sitt ledarskap vara tydliga, konsekventa och principfasta avseende beteendemässiga regler och attityder som rör respekt för andra människor. På kort sikt förebygger idrottslärarna konflikter genom att tänka igenom organisationen av undervisningen, bl.a. avseende lämpliga lagindelningar, val av pedagogiska regler samt genom att vara tydliga vid regelgenomgångar.Idrottslärarna hanterar konflikter genom att avbryta konflikten ifråga, vid behov ge de inblandade eleverna viss tidsfrist samt därefter reda ut problemet genom att tillsammans med eleverna lyssna på vars och ens uppfattning av situationen.
Duration av antikroppsskydd mot tetanus hos häst efter grundvaccination med kombinationsvaccin
Virke av björk (Betula pendula och Betula pubescens) används främst som massaved och brännved. Dock finns efterfrågan på sortiment som fanertimmer och tumstockstimmer med höga krav på kvalitet. Nuvarande kvalitetskriterier för sågtimmer av björk avser grova stockar och berör antal och storlek av kvistar, andel rödkärna samt stockens rakhet. Ett björkbestånd som skall generera stammar av hög kvalitet kan kräva ett intensivt och anpassat skötselsystem där röjningen är central. Vid röjningen väljs det framtida beståndets huvudstammar och de oönskade sågas av.
Populärkultur och medier i undervisningen på gymnasiet? : Lärares tankar kring medieanvändandet i undervisningen
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare på gymnasienivå ställer sig till att använda populärkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populärkulturen och medieanvändandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tänker kring användandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika områden av populärkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lärare på gymnasienivå. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utläggningar, men samtidigt innehållit specifika och kompletterande frågor. Studien är kvalitativt inriktad, och tonvikten lades på analyser utifrån vad som sades på intervjuerna.Populärkultur och medier påverkar de flesta människors sätt att leva idag, och diskussionerna kring detta är många.
Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsättningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder
För kunskapsintensiva företag är det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga på dagens föränderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat på existerande hinder för kunskapsdelning, användning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning påverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket därför måste tas hänsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnå högsta möjliga värde för organisationen. För att företag ska få största möjliga värde av sitt KM-arbete, är det viktigt att det blir en naturlig del av de anställdas vardag. Därför är det viktigt att skapa en inre långsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsättningar.Utifrån problemdiskussionen ovan ställer vi oss frågorna ?vilka hinder finns??, ?hur används befintlig IT som stöd?? och ?vilken påverkan har motivation, belöning och bestraffning på kunskapsdelning??.
Matematiklektioner på video - Hur studenter använder hjälp på Internet
Syftet för detta examensarbete var att utreda hur elever förhåller sig till läxhjälp på Internet i form av inspelade matematiklektioner på video. Samtidigt var syftet att utreda fördelarna och nackdelarna med denna teknik samt vad som krävs av en lärare för att använda sig av detta arbetssätt.Den empiriska delen av arbetet gick ut på att jag spelade in sju olika matematiklektioner på cirka fem minuter vardera där teorigenomgångar varvades med lösta uppgifter. Jag lade sedan ut dessa filmer på en hemsida och informerade om den vid tre olika matematiklektioner. Tanken var sedan att se hur stort intresset var hos eleverna och detta utvärderades med en enkätundersökning och en gruppintervju samt en mindre intervju med matematikläraren för klassen.Resultatet av undersökningen var att intresset var tämligen svalt. Endast en ur klassen hade sett någon film och många av de andra uppgav att orsaken till att de inte hade gått in på hemsidan var att de hade glömt bort det eller helt enkelt inte brydde sig om det.
När det som inte får synas blir synligt - En kvalitativ studie om fem kvinnor från Mellanöstern och deras syn på heder
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets
innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive
förloras. Med utgångspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk
och deras berättelser, söker jag svar på följande frågor: På vilket sätt
påverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon får ett
dåligt rykte?
Arbetets fokus ligger på unga kvinnor från Mellanöstern och deras syn på
begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har
hedern sin grund i föreställningen att kvinnor inte själva besitter egenskapen
att värna om sin kyskhet i manssamhället. För att bli accepterad i samhället
krävs att mannen är hederlig och att kvinnan har skamkänsla.
Destinationsutveckling och hållbar turism : Fallstudie Dubai
Dubai är idag en välutvecklad turistort. Denna stad har kommit att bli en av de största och mest kända på en otroligt kort tid. Nästan alla de turistiska resurserna i staden är konstruerade och väldigt få är naturligt grundade. Detta har medfört många fördelar för stadens turism och utveckling men även en hel del nackdelar. Media har under de senare åren kritiserat den snabbväxande turismen i staden och Dubai är mycket beroende av sin image och dess turism styrs av denna ytliga bild.
Naturligt farligt : Hur visualiseringar av klimatförändringar är laddade med tecken och känslor
The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch?s web page ?World view of global warming?. The thesis is based on the article ?Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change? by Birgitta Höijer.