Sök:

Sökresultat:

916 Uppsatser om Naturligt lära - Sida 2 av 62

Umami i Àldrematen

Umami Àr den femte grundsmaken och den upptÀcktes redan 1908 av den japanske smakforskaren Ikeda. Han fann att det var natriumglutamat som gav upphov till umamismaken. Forskning pÄ senare tid har identifierat förekomst av umami som en av sex kulinariska framgÄngsfaktorer. Det finns ocksÄ studier som visar att undernÀrda personer kan öka sitt energiintag genom att maten förstÀrks med umamismak i form av natriumglutamat. Andra studier visar att en tillsats av natriumglutamat kan öka smak-ligheten hos mÄnga matrÀtter.

Behaglig beröring : en enkÀt- och observationsstudie

Syftet Àr att undersöka hur den behagliga beröringen pÄ ett naturligt och planerat sÀtt anvÀnds i förskolan och försöka se var grÀnsen gÄr för vad som anses accepterat. Samt att studera den behagliga beröringens eventuella effekter pÄ barn och barngrupp..

Åtta pedagogers uppfattningar av rörelse för barn i Ă„ldern 1-6 Ă„r.

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

"För mig faller det sig liksom bara naturligt!" : En studie om fyra pedagogers tankar kring jÀmstÀlldhet och genus i skolÄr F-2.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jÀmstÀlldhet och genus. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jÀmstÀlldhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring genus? PÄ vilket sÀtt arbetar man för att frÀmja ett medvetet tankesÀtt kring jÀmstÀlldhet och genus bland eleverna? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger frÄn en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jÀmstÀlldhet Àr ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jÀmstÀlldhet eller genus i elevgrupperna, och de gÄnger detta diskuteras Àr vid enstaka tillfÀllen i undervisningen.

Polisens bemötande av brottsoffer : - En fenomenografisk studie

I möten mellan mÀnniskor sker samspelet pÄ ett kommunikativt plan dÀr den professionella förhÄllningen innebÀr att bemöta och inte bara att möta en annan person. Polisens bemötande har stor betydelse för hur ett brottsoffer bearbetar upplevelsen av brottet hon upplevt. Syftet med studien var att undersöka och beskriva polisens uppfattningar av bemötande av brottsoffer, utifrÄn deras personliga erfarenheter av att vara brottsoffer. Studien genomfördes med en fenomenografisk forskningsansats och kvalitativa forskningsintervjuer av sex poliser. I en fenomenografisk studie Àr avsikten att försöka hitta variationen i och kategorisera mÀnniskors erfarenheter i det tilltÀnkta undersökningsomrÄdet.

Smartphones och det sociala kapitalet : Vilken inverkan har smartphones pÄ sociala relationer?

Jag har genomfört en kvalitativ studie med fenomenografisk metod som handlar om att ta reda pÄ förskolepedagogers uppfattningar av rörelse. Vad för uppfattningar förskolepedagogerna har om av varför man ska ha rörelse samt hur pedagogerna uppfattar att de planerar in rörelse i förskolans verksamhet. Jag har valt att intervjua Ätta pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor som finns i tvÄ olika delar av en kommun. Resultatet visar att pedagogernas uppfattningar av rörelse gav tvÄ olika kategorier dÀr den ena handlar om att rörelse Àr allt som ett barn gör med sin kropp medan de andra kategorier handlar om att rörelse som barn mer handlar och att bygga upp sin kropp och för att barnen ska fÄ kontroll över sin kropp. Pedagogernas uppfattning av varför man ska ha rörelse i förskolan gav ocksÄ tvÄ kategorier dÀr den första handla om att de Àr för att barnen ska lÀra kÀnna sin kropp och för att barnen ska lÀra sig och behÀrska sin kropp. Den andra kategorin handlar om att man har rörelse för att det Àr hÀlsofrÀmjande alltsÄ att det Àr viktigt och nyttigt samt att man lÀr bÀttre.

Solljusbilder : Artificiella solljuseffekter i rum

Artificiella solljusbilder kan ge positiva ka?nslor och upplevas som naturligt solljus i interio?ra miljo?er. I en tid da?r ljusniva?er och standardva?rden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifra?n ma?nniskans tendens att fo?redra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga ocksa? ge va?lma?ende och harmoni fo?r oss.

Termovillan ? SjÀlvuppvÀrmande enfamiljshus med stora fönsterytor

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som bÄde Àr sjÀlvuppvÀrmande och samtidigt uppfyller mÄnga mÀnniskors krav pÄ stora fönsterytor för att fÄ in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, dÀrefter med diverse energi- och berÀkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som anvÀnts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhÄllande till vÀderstrÀcken samt ventilationslösningar. TillvÀgagÄngssÀttet har varit att göra en mÀngd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material berÀknat fram max och min temperatur i huset under olika tider pÄ Äret. Fokus ligger pÄ att kunna sammanstÀlla en rapport som visar att det med dagens teknik Àr möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav pÄ komfort och samtidigt Àr sjÀlvuppvÀrmande. Ett viktigt mÄl i detta arbete var att kunna presentera en villa som Àven uppfyller de krav som de boende kan ha gÀllande naturligt solljus.

Produktplacering som kommunikationsverktyg : Att kommunicera ett varumÀrke genom integration i ett naturligt sammanhang

SAMMANFATTNING___________________________________________________________________________Titel:Produktplacering som kommunikationsverktyg- att kommunicera ett varumÀrke genom integration i ett naturligt sammanhang.Författare:Amanda Krantz och Charlotte EdmanHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Turismprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2012.___________________________________________________________________________SyfteSyftet med uppsatsen Àr att analysera produktplacering som kommunikationsverktyg genom att förklara och undersöka vilka karaktÀristiska drag som kan hÀnföras till fenomenet, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar dessa kan ha för ett varumÀrke. Vidare vill vi undersöka nÀrheten till andra verktyg i kommunikationsmixen, samt vilka möjligheter det finns till integration dem emellan. Avslutningsvis Àr vÄr ambition att undersöka vilken utveckling som kan skönjas avseende produktplacering.I nÀrhet till syftet har vi valt att arbeta med forskningsfrÄgan;?Vilken funktion och inflytande har produktplacering som kommunikationsverktyg i processen att kommunicera ett varumÀrke?MetodI denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie, vilken kommit att anta en abduktiv karaktÀr. Metodvalet föll sig naturligt dÄ ambitionen med uppsatsen varit att komma nÀra vÄrt problemomrÄde och gÄ pÄ djupet snarare Àn pÄ bredden.

VattensprÄng: en CFD-ansats

Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera en CFD-ansats för berÀkning av vattensprÄng. Idag görs det omfattande hydrauliska utredningar, huvudsakligen i form av modellförsök. En del av frÄgestÀllningen Àr vattenvÀgen nedströms en dammanlÀggning, dÀr det förekommer vattensprÄng och energiomvandling. Att ur hydraulisk synpunkt kunna förse anlÀggningen med effektiv energiomvandling Àr en viktig frÄga rörande dammsÀkerheten. Som CFD-program valdes FLUENT.

Vad sÀger barnen : En observationsstudie av barns nyfikenhet kring naturvetenskap i förskolan

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att fÄ svar pÄ sina naturvetenskapliga frÄgor. Bakgrunden till studien Àr att flera forskare menar att barn Àr naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att lÀraren ofta missar barns frÄgor. I och med de nya tillkomna mÄlen i förskolans lÀroplan Àr Àmnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: ? Vad sÀger barnen och vilka frÄgor stÀller de utifrÄn ett naturvetenskapligt innehÄll samt pÄ vilket sÀtt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgÄngspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring Àmnet frÄn tidigare forskningsresultat. Undersökningen Àr en smÄskalig kvalitativ fallstudie dÀr empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fÀltanteckningar.

Ventilation i hÀststall

Dagens sporthÀst lever idag under mÀnniskans ansvar i stallar. I stallarna förekommer luftföroreningar, den med störst pÄverkan pÄ hÀsten Àr luftburna partiklar som huvudsakligen hÀrrör frÄn strö och strÄfoder. Föroreningarna kan orsaka skada i respirationsorganen, vilket medför att hÀsten fÄr en minskad prestationsförmÄga och de kan leda till allvarlig sjukdom. För att bli av med föroreningarna i stallet behövs en vÀl fungerande ventilation, med tillrÀckligt flöde, som kontinuerligt kan byta ut luften i stallet. FörstÄelsen för problematiken med partikulÀra föroreningar i stalluften Àr dÄlig, bland annat för att Àven starkt förorenad luft kan upplevas som frisk.

Elevers datoranvÀndning i Montessorimiljö

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli Äldrad och förlegad utan att stÀndigt hÄllas levande. Med ett vÀxande och varierande samhÀlle bör IKT anvÀndas som ett naturligt arbetssÀtt i den förberedda miljön pÄ Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lÀr barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan anvÀndas till. DÄ behöver de inte vÀxa upp till passiva tonÄringar, som sitter timtals framför bildskÀrmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte Àr att undersöka elevers förhÄllningssÀtt och deras anvÀndning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvÀndningen av tvÄ klasser i en Ärskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.

Naturligt föryngrade huvudstammar i röjda bestÄnd etablerade efter plantering pÄ SCAs mark

Dagens dominerande föryngringsmetod i Sverige Àr plantering som utgör 75 procent, dÀrefter kommer naturlig föryngring som utgör 18 procent. Anledningen till att plantering Àr den dominerande föryngringsmetoden Àr att ofta anvÀnds förÀdlat material vid tillverkning av plantor vilket ökar tillvÀxten och överlevnaden samt minskar omloppstiden. Föryngringsperioden Àr kortare hos plantering jÀmfört med naturlig föryngring. Röjning Àr en bestÄndsvÄrdande utglesning som ska gynna stammar med bra egenskaper. Faktorer som kan pÄverkas med röjning Àr trÀdslagsblandning, tillvÀxt och kvalitet.

FeLV-infektion som bakomliggande orsak till tumöruppkomst

Felint leukemivirus (FeLV) Àr ett retrovirus som ger upphov till en rad olika sjukdomstillstÄnd, dÀribland tumörsjukdomar. Viruset kan delas in i fyra subtyper (FeLV-A, -B, -C och -T) med naturligt förekommande variationer inom subgrupperna. Idag kan vi vaccinera mot FeLV men prevalensstudier har visat att viruset inte Àr sÄ utrotat som man tidigare har trott att det Àr. Framförallt subtyperna FeLV-A och FeLV-B har förknippats med tumörsjukdomar. Den ledande teorin Àr att tumörerna uppstÄr pÄ grund av den retrovirala mekanismen insertionsmutagenes vilken aktiverar signalvÀgar och genererar produkter förknippade med tumöruppkomst.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->