Byggbranschen är en olycksdrabbad bransch där många allvarliga olyckor inträffar. Skanska Sverige AB arbetar hårt med att minska antalet olyckor och säkerhetsarbete är något de prioriterar högt. Denna rapport har genomförts på uppdrag av Skanska Värmland. Syftet var att ge förslag på hur arbetsmiljön och säkerheten kan förbättras inom Skanska genom att belysa var problemen finns och vad man kan göra utöver det man redan gör idag för att komma vidare med utvecklingen.Underlag till rapporten är en teoristudie om hur Skanska arbetar med säkerhet idag och vilka lagar och regler som finns. Det är även en intervjustudie, där säkerhet och säkerhetsarbete diskuterats med anställda på olika positioner inom Skanska och Arbetsmiljöverket.Rapporten belyser de problem som finns gällande beteende och attityder inom byggbranschen, och konsekvenserna av dessa.

Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar resonerar kring sina barns livsstil, och hur de hanterar barnens vikt. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av Bourdieus teoretiska begrepp habitus och det sociala rummet. Frågeställningar som denna studie grundar sig på är följande:Hur hanterar föräldrarna sitt barns livsstil?Hur ser föräldrarna på sitt barns vikt?Vilket inflytande upplever föräldrarna att de har på sina barn?Hur upplever föräldrarna att skolan agerar för att hanterar barnens vikt?Metoden som jag har använt mig av är en kvalitativ intervjustudie, då jag anser att det kommer att vara till studiens fördel. Valet av kvalitativa intervjuer passade bra in på grund av den tidsbegränsning som fanns angående detta arbete.

Bakgrund: Depression är en global sjukdom och kan drabba vem som helst, år 2020 beräknas depression vara den näst största sjukdomsbördan i världen. Skillnader mellan män och kvinnors symtom och beteenden vid depression kan vara en förklaring till att män med mild depression lätt förbises av läkare. Män kan därmed bli utan den behandling som är nödvändig. Syfte: Att beskriva mäns symtom och beteende vid depression. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och/eller kvantitativ ansats.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ?läskoden? tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.

På uppdrag av ett företag i Stockholm är syftet för denna studie att undersöka hur några av företagets tidigare kunder upplevt kostkonceptet Exclusive . Uppdraget är vidare att se hur konceptet har påverkat kundernas kostbeteende samt hur detta har förändrat deras kostvanor utifrån deras egna upplevelser..

En kvalitativ studie som undersöker hur pedagoger verksamma i projektet"Komet i förskolan" arbetar med metoden och hur de upplever metodens förenlighet med den pedagogiska verksamheten.Resultatet pekar på att pedagogernas upplevelse av metoden är genomgående positiv men med en viss tveksamhet kring användandet av belöningssystem..

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte är att utifrån ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlägga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen räkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartläggning är aktuell då organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förändringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis är ledaren mer närvarande och coachande än tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrån ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igång av en aktiverare och förstärks eller försvagas beroende på vilken konsekvens beteendet får.

Syftet med studien var att få kunskap om hur ungdomar med utländsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende själva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att få en täckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. Då min förförståelse var att ungdomars utländska bakgrund på olika sätt påverkar deras livssituation ville jag också veta hur deras utländska bakgrund har påverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svårigheter kan finnas för ungdomar med utländsk bakgrund i det svenska samhället. Frågeställningarna besvarades av tre ungdomar vilket också innebär att studien hade ungdomsperspektiv.

Denna rapport redogör kompressorns beteende i en turboladdare för ett givet arbetsintervall. Med det ökande behovet av lösningar till att sänka koldioxidutsläppen så har turboladdaren fått fler och nya användningsområden. Från att till en början vara en produkt som används för att öka motoreffekten så bidrar turboladdaren idag till att minska motorerna med bibehållen effekt och på sätt minimera utsläpp av exempelvis koldioxid.Surge är ett kritiskt tillstånd för turboladdaren som bör undvikas då det oscillerande trycket som uppstår vid surge kan leda till att turboladdaren och motorn skadas. Hur surge-tillståndet förekommer och dess negativa inverkan på turboladdaren beskrivs i denna rapport.Utförandet av arbetet har skett med hjälp av KTH CICERO strömningslabb som drivs av Competence Center for Gas Exchange (CCGEx) som är ett samarbete mellan KTH och näringslivet, strömningslabbet är byggt för att kunna analysera turboladdaren (Garrett GT1752). I denna rapport används strömningslabbet för att få en bättre uppfattning om vad som händer med kompressorn när den arbetar i surge.

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet.

SyfteSyftet med studien är att beskriva situationer där barn reagerar med utagerande beteenden på en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tänker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? När, var och varför uppstår utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstår?TeoriStudien utgår från den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. Säljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen är i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lärandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man måste titta på de omgivande faktorerna när barn/elever är i svårigheter.

Syftet med denna studie är att beskriva och förklara eventuella samband mellanmiljömedvetet beteende, uppfattad konsumentpåverkan och val och uppfattning av elbolag,samt hur informanterna uppfattade sitt elbolags marknadskommunikation. Kvantitativ metodtillämpades, där 273 informanter svarade på en enkät. Ett bekvämlighetsurval gjordes blandstudenter på Högskolan Väst. Data analyserades i SPSS, där bland annat en faktoranalys,Pearson korrelationsanalys och T-test användes. Teoriavsnittet behandlade teorier och tidigareforskning gjort kring marknadskommunikation, gröna marknadsföring, den grönakonsumenten, den gröna konsumentens köpprocess samt grön marknadsföring inom grön el.Studien fann ett starkt linjärt signifikant samband mellan miljömedvetet konsumentbeteendeoch val och uppfattning av elbolag.

 Denna studie har syftat till att mäta följsamhet till terapimetoden Interpersonell psykoterapi, undersöka sambanden mellan självrapporterad och observatörsskattad följsamhet samt utforska om terapeutens följsamhet påverkar behandlingsresultatet. Inga signifikanta samband mellan den självrapporterade och observatörsskattade följsamheten hos terapeuterna kunde konstateras. På de observatörsskattade variablerna fanns det en signifikant skillnad mellan terapeuterna, där en terapeut var mer följsam än de övriga två. Detta visade sig dock inte ha någon signifikant betydelse för behandlingsresultatet. Patienterna uppnådde en betydande symtomreduktion efter behandlingen utifrån deras självskattningar på MADRS-S och PHQ-9, men några samband med terapeuternas nivå av följsamhet kunde inte statistiskt beläggas.