Sök:

Sökresultat:

800 Uppsatser om Naturliga stödpunkter - Sida 23 av 54

Kan redovisningskonsulten ersÀtta revisorn? : En redogörelse för redovisningskonsultens och revisorns kontrollfunktion i det mindre aktiebolaget.

Den första november 2010 försvann revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige. Detta medför att det uppstÄr konsekvenser för de företag som aktivt vÀljer bort revisorn.  Om inte den externa granskningen finns mÄste nÄgon annan kontrollfunktion kvalitetssÀkra redovisningen för att minimera risken för fel. Det mest naturliga alternativet idag Àr att redovisningskonsulten intar den rollen dÄ den har insyn i redovisningen och en kontinuerlig kontakt med företaget. DÀrigenom uppstÄr frÄgan om redovisningskonsulten kan vara en tillrÀcklig kontrollfunktion för att sÀkerstÀlla kvalitén pÄ redovisningen i dessa företag? Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur revisorns respektive redovisningskonsultens faktiska kontrollfunktion ser ut i det mindre aktiebolaget.

Beaktande av hÀlsorisker frÄn luftföroreningar vid lokalisering av nya bostÀder i Stockholm : En fallstudie av fem projekt intill Essingeleden

Andelen mÀnniskor som flyttar till stÀder ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostÀder tas mark i ansprÄk som tidigare haft andra syften eller bestÄtt av naturliga grönytor. NÀr vÀxtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjÀnster som har förmÄga att rena stadsluften. Denna studie baseras pÄ Stockholm, dÀr den regionala översiktsplaneringen Äsyftar att staden ska förtÀtas för att skapa mer centrala bostÀder. Att stadsluften Àr förorenad Àr ett generellt problem som utsÀtter invÄnare för hÀlsorisker. Detta Àr en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmÀrksammas nÀr nya bostadsprojekt Àr planerade att etableras.

KomplementÀr omvÄrdnad inom cancervÄrd : en litteraturstudie

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementÀra vÄrden för att fÄ hjÀlp med bl.a. biverkningar och smÀrtproblematik som uppstÄr inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementÀra omvÄrdnaden Àr det som patienter efterfrÄgar. Katie Erikssons vÄrdteorier om holismen och den naturliga vÄrden har anvÀnts som teoretisk referensram. Inom konventionell vÄrd erbjuds inte tillrÀcklig lindring angÄende cancersmÀrta och biverkningar, dÀrför har patienter sökt komplementÀr omvÄrdnad.

Vad skiljer domesticerade vÀrphöns frÄn de röda djungelhönsen (Gallus gallus) i ÄterhÀmtningsprocessen efter en standardiserad stressupplevelse? : En studie med ett didaktiskt perspektiv

Tidigare studier har visat att domesticerade höns pÄvisar en lÀgre nivÄ av rÀdsla jÀmfört med förfadern, de röda djungelhönsen. I denna studie testades 18 domesticerade White Leghorn (WL) och 18 röda djungelhöns (RJF). MÄlet med studien var att studera ÄterhÀmtningen för de bÄda raserna vid en standardiserad stressupplevelse. Försöket gick ut pÄ att hönsen vistades i enskilda burar och blev efter ett dygn utsatta av en akut stress. DÀrefter startades observationerna omedelbart för att se nÀr hönsen ÄterhÀmtade sig och Äterigen började visa naturliga beteenden.

Berikning till gris

Berikning definieras som en förbÀttring för djur i fÄngenskap. Genom att modifiera grisars miljö kan deras naturliga beteenden frÀmjas. Följande litteraturstudie kartlÀgger vilka olika typer av berikning som kan ges till grisar och hur de kan pÄverka beteende och produktionsresultat. Karga, stimulifattiga miljöer kan orsaka understimulering hos grisar. Om en gris Àr understimulerad eller inte fÄr utlopp för ett starkt motiverat beteende kan den utveckla avvikande beteenden.

VÀgsaltets spridningsvÀgar och dess pÄverkan pÄ landskapets vegetation

Hundratusentals ton vÀgsalt, natriumklorid, sprids ut pÄ vÄra vÀgar vintertid för att skapa sÀkra trafikförhÄllanden. Men vintervÀgunderhÄllning och vÀgsaltsanvÀndning kan bidra till förstöring av de naturliga och interna processerna i angrÀnsande mark och vegetation. VÀgsalt sprids frÄn vÀgen pÄ olika sÀtt, till exempel genom att plogas bort, att det skvÀtter frÄn fordon, genom avrinning, eller till och med via vinden. Salt sprider sig lösligt i grundvatten eller ytvatten som natrium- och kloridjoner och rör sig vidare i marken eller ackumuleras inom den. Klimat, vÀderförhÄllande, landskapets utformning och anvÀndning, trafikmÀngd och vÀgunderhÄll Àr faktorer som pÄverkar bÄde saltÄtgÄngen och spridningsvÀgarna.

Mammors upplevelser av att etablera amning nĂ€r barnet vĂ„rdas pĂ„ en neonatalavdelning : ÅsidosĂ€tta sig sjĂ€lv för att ge liv

MÄnga mammor vars barn vÄrdats pÄ en neonatalavdelning har kÀnt sig oförberedda pÄ situationen med stor oro för barnets liv och hÀlsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för bÄde den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en sÀrskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vÄrd under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning kan vara komplicerat och krÀva tÄlamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning pÄ neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod.

En utflykt till LibroÀngen : ett visionsarbete om LibrobÀck i Uppsala

I nordvÀstra Uppsala ligger stadsdelen LibrobÀck. Stadsdelen hÄller pÄ att omvandlas frÄn ett industriomrÄde till ett omrÄde med mycket bostÀder. För att denna stadsdelsomvandling skall lyckas krÀvs ocksÄ att omrÄdets grönomrÄden utvecklas. Med anledning av detta görs hÀr ett gestaltningsarbete göras som visar hur en utvald grönyta kan utvecklas.Arbetet gÄr ut pÄ att inventera och analysera en plats för att ta fram en vision för hur omrÄdet skall kunna utvecklas med hÀnsyn till platsens förutsÀttningar.Genom att inventera och analysera platsens olika delomrÄden framkom vilka ytor som lÀmpas sÀrskilt bra för att bli vistelseytor nÀr platsen skall omgestaltas. Dessa ytor valdes i gestaltningen ut som vistelseytor med karaktÀrer, funktioner och storlekar, passande för respektive yta.

Datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen- : - Ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och anvÀnds alltmer som lÀrverktyg i undervisningen, sÄ Àven i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebÀr att allt fler lÀrare arbetar utifrÄn variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning?, dÀr den gemensamma faktorn Àr att eleverna lÀr sig lÀsa och skriva genom att skriva pÄ datorer eller pekplattor. Genom anvÀndandet av dator eller pekplatta sÄ möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg anvÀnds som generella verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen.Syftet med denna studie var att studera om och i sÄ fall hur datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen stödjer elever som Àr i eller riskerar att hamna i lÀs- och skrivsvÄrigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar pÄ det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikation och samspelet mellan ut- och inlÀrning som upphov till det individuella lÀrandet.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som bygger pÄ intervjuer av sju specialpedagoger/speciallÀrare kring deras erfarenheter och Äsikter angÄende datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer pÄ att datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen har en positiv inverkan pÄ elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter vilket Àven bekrÀftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgÄngen En viktig faktor för att arbetssÀttet ska bli framgÄngsrikt Àr lÀrarens kompetens kring lÀs- och skrivutveckling samt förmÄga att strukturera och individualisera undervisningen utifrÄn var enskild elevs behov..

Betydelsen av alternativa verktyg i ett skolpedagogiskt sammamhang : Specialpedagogers, speciallÀrares och Skoldatatekets arbete med alternativa verktyg, samt upplevelser av samarbetet dem emellan

Undersökningen Àr inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt lÀs- och skrivsvÄrigheter ligger till grund. Denna studie utgÄr frÄn tvÄ övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallÀrare i skolan anvÀnder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

VÀrdegrundsarbete i skolan : FrÄn idé till verkstÀllande

I lÀroplanskommitténs betÀnkande rörande den nya lÀroplanen 1994 sÄ skrevs det mycket om lÀrarens roll som förmedlare av vÀrdegrunden till eleverna, vad det var som lÀraren skulle förmedla och i viss mÄn hur det skulle ske. VÀrdegrundsarbetet skulle ske tematiskt genom skolgÄngen i alla Àmnen och inte endast förekomma i ett eget Àmne eller i religionskunskapen, som dock behöll en viss sÀrstÀllning rörande arbetet med etik. För att kunna förmedla de önskade vÀrderingarna till eleverna sÄ skulle lÀraren anvÀnda sig av ?den etik som förvaltats av kristen tradition och vÀsterlÀndsk humanism?. BetÀnkandet behandlar inte vad som menas med detta uttryck, men bifogar en bilaga skriven av Anders Piltz dÀr han försöker att motivera ordavalet och vad kristen tradition innebÀr.NÀr man jÀmför den moderna forskningen rörande vÀrdegrundsarbetet i skolan med betÀnkandet och dess mÄlsÀttning kan man se att samma vÀrderingar premieras, men att demokratiaspekten har fÄtt en mycket större roll Àn vad som kanske var meningen, nÄgot som kan bero pÄ att demokrati Àr nÄgot som krÀver mer tid att lÀra ut Àn andra vÀrderingar som Àr mer naturliga, som tillexempel respekt för andra individers autonomi.

Skogsbrukets pĂ„verkan pĂ„ artmĂ„ngfalden hos mossor och lavar : Är artmĂ„ngfalden större i en skog vid kontinuitetsskogsbruk Ă€n vid trakthyggesbruk?

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmĂ„ngfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter Ă€r beroende av lĂ„ng skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. PĂ„ den tiden dĂ„ bönderna sjĂ€lva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Matematikundervisningens karaktÀr i förskola och förskoleklass : En kvalitativ studie om matematikundervisning

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Miljöbalkens avhjÀlpandeansvar - sÀrskilt om verksamhetsutövarbegreppet och bakomliggande aktörer : En analys av nuvarande reglering och framtida möjligheter

Syftet med denna uppsats Àr i första hand att utreda, analysera samt utvÀrdera den nÀrmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrÄn de aktuella intressena pÄ omrÄdet Àr ÀndamÄlsenligt utformat. Den övergripande frÄgestÀllningen utgörs av om nÄgon annan Àn den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och dÀrmed det dit tillhörande avhjÀlpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemstÀllning aktualiseras flertalet andra delfrÄgor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsÀttningar kan bakomliggande aktörer svara sÄsom verksamhetsutövare och dÀrmed omfattas av avhjÀlpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrÀttsliga Ätaganden?iii) Hur förhÄller sig verksamhetsutövarbegreppet till ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sÄdan i sÄdant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras dÀrmed, av naturliga skÀl, tre olika rÀttsomrÄden; miljö-, EU- och associationsrÀtt men utgÄngspunkten Àr primÀrt miljörÀttslig..

Gestaltning av den vÄrdande relationen i naturligvÄrd, nÀr en anhörig drabbas av Alzheimers

Bakgrund: Alzheimers sjukdom förÀndrar minnet hos den drabbade, detta innebÀr att de blir beroende av vÄrdande. NÀrstÄende vill oftast inte lÀmna dem, utan blir deras naturliga vÄrdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, dÄ minnesstörning oftast förvÀrras av att flytta hemifrÄn. Oavsett om det handlar om naturlig vÄrd eller professionell vÄrd Àr den vÄrdande relationen viktigt dÄ den lindrar lidandet. Problem: MÀnniskor drabbade av Alzheimers har svÄrt att uttrycka sig verbalt, nÄgot som kan förhindra att den vÄrdande relationen uppstÄr.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->