Bakgrund: Sömnen är en viktig del av en människas liv, man sover bort ca en tredjedel av sin livstid. Med det naturliga åldrandet förändras sömnen och man blir mer känslig för omkringliggande stimuli och vaknar då lättare på natten samt sover färre timmar. På en vårdavdelning finns det mycket som kan påverka sömnen, speciellt hos äldre människor. Ljud som man inte känner igen, en okänd säng att sova i samt andra människor i samma rum. Alla dessa faktorer kan ge uppkomst till sömnrubbningar under en vistelse på en vårdavdelning.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar äldre vuxnas och äldres sömn på en vårdavdelning.Metod: I denna litteraturöversikt har databaserna CINAHL with full text och Medline använts.

För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap så är det viktigt att vi kan minnas och komma ihåg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vår dator för att hantera informationen, så kan vi få hjälp av minnesstrategier för att lättare kunna placera och plocka fram minnen. Arbetets syfte och frågeställning har varit att belysa tillämplighet och användande av minnesteknik och minnesträning som undervisnings- och inlärningsverktyg inom allmänpedagogisk undervisning, samt även se på dess möjligheter och begränsningar. Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhämtats från tidigare forskning, studier, och annan för ämnet relevant litteratur. Arbetets metod är induktiv och förhållningssättet hermeneutiskt då målet varit att skapa förståelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssätt baserad på observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv då avsikten varit att belysa och beskriva tillämplighet och användande av minnesteknik. Resultaten visade att forskningsfältet kring minnesträning var i viss mån motsägelsefullt och spretigt, vissa studier visade på effekter, medan andra helt förkastade samma teori. Likaså kunde vi se att en del forskning tenderar att vara självrefererande och partisk och inte alltid samstämmig. Vidare pekade resultatet på att det inte fanns någon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnesträning.

Att rena vatten är kostsamt, från både en ekonomisk och miljömässig synpunkt, då behovet av fällningskemikalier, kolkällor och energi är stort. Det är därför önskvärt att titta på alternativa lösningar som möjliggör reningsverk att bli mer självförsörjande och kretsloppsanpassande.Hammarby Sjöstadverket är en pilotanläggning för avloppsvattenrening belägen i Stockholms sydöstra stadsdel i Henriksdal och ägs av IVL, Svenska Miljöinstitutet samt KTH. Sedan pilotanläggning byggdes år 2002, har flera olika reningstekniker utvärderats där fokus ligger på att sträva efter miljövänliga och kretsloppsanpassade system. Bland annat har en förfällningsteknik, så kallad trepunktsfällning utvärderats. Trepunktsfällningen innebär att ett metallsalt följt av två olika polymer tillsätts i flockningskammaren i inbördes ordning för att på så sätt kunna reducera en högre halt av det organiska materialet.

Denna studie har i huvudsak haft två syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvämningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemställningar med tillämpning på Vänern och Mälaren, två stora sjöar i relativt tätbefolkade trakter. Studien har begränsats till översvämningsproblem längs sjöar och vattendrag vilket innebär att urbana översvämningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats.

Djurskyddslagstiftning syftar till att säkerställa en god djurvälfärd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den myndighet som är utsedd att se till att bestämmelserna följs. Alla djur i fångenskap omfattas av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven på minimistandarden för djurhållning. Därutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste åren ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas ännu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hålls och föds upp för hobby och ullproduktion. Därför har det i det här arbetet presenterats ett förslag på sådana föreskrifter. Den svenska djurskyddslagen är gammal och anses i vissa delar vara omodern.

Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist.

Tamgrisar (Sus scrofa domestica) har i stort sett kvar samma beteenden som de vildsvin (Sus scrofa) de stammar från. Inom den storskaliga produktionen är de lagstadgade kraven på sysselsättningsmöjligheter för grisarna väldigt låga eller helt obefintliga. Grisarna hålls i en torftig miljö där deras möjligheter till sysselsättning blir mycket begränsade. Detta påverkar välfärden negativt och kan leda till att de blir passiva eller utvecklar stressbetingade och skadliga beteenden. För att komma tillrätta med välfärds- och beteendeproblem kan olika typer av miljöberikning introduceras för grisarna.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån några gymnasieelevers levda erfarenheter undersöka hur motivationen att lära främjas i skolan. Studien utgår från följande tre frågeställningar: ? Hur erfar gymnasieeleverna undervisningens utformande som väsentlig för främjandet av motivationen att lära? ? Hur och på vilket sätt erfar gymnasieeleverna att personer runtomkring dem har betydelse för motivationen att lära?? Hur erfar eleverna sina egna möjligheter att främja motivationen att lära i skolan? Teori: Till grund för studien ligger den fenomenologiska livsvärldsansatsen. Syftet är att fånga elevers levda erfarenheter vad gäller fenomenet motivation och vad som främjar den. Livsvärlden är den värld vi enligt Bengtsson (2005) lever våra liv i.

Satsningarna på varsin dator till varje elev i skolan har de senaste åren med ett tämligen stort tempo vuxit fram och bildat en grogrund mot ett förändrat lärande. Syftet med denna uppsats har därför varit att utifrån upptaktsfasen av en sådan varsin-satsning undersöka skolledning och lärares tankegångar samt förväntningar därom. Som metod till insamlandet av material genomförde vi kvalitativa samtalsintervjuer varefter analysen gjordes uti ett hermeneutiskt tillvägagångssätt. Resultaten från vår studie visar på att skolledningen har stora förväntningar på att satsningen skall generera ett förändrat lärande i skolan. Framförallt ställs förhoppningarna mot att den inrutade skoldagen ska luckras upp och att detta i sin tur leder till mer ämnesövergripande undervisning.

Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång.Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten.

Parker utgör med sina gröna lungor en kontrast till stenstaden och är en ovärderlig resurs för storstadsmänniskan för att finna avkoppling, ro och stimulans. För att kunna erbjuda detta krävs att parkerna upplevs som trygga. Frågan om vad som skapar känslan av trygghet är komplex men en av de viktigaste faktorerna är att parken upplevs som befolkad. För att attrahera besökare krävs att parken är välskött med en gestaltning som utstrålar omsorg i kombination med intressanta, lekfulla och stimulerande, gärna ?gröna? aktiviteter. För att kunna skapa detta behöver landskapsarkitekter, politiker och tjänstemän bli medvetna om problemställningarna och de möjligheter till gestaltningslösningar som påverkar upplevelsen av trygghet. Teoridelen baseras på information och studier som behandlar trygghet i offentliga utemiljöer.

Under början av 1990-talet inledde Volvo Personvagnar i Olofström en process där övervakning av robotiserad MIG/MAG-svetsning var i fokus. Det ledde fram till ett forskningsprojekt som resulterade i att Stefan Adolfsson, Lunds tekniska högskola/Blekinge tekniska högskola, 1998 presenterade avhandlingen Automatic Quality Monitoring in GMA Welding using Signal Processing Methods [5]. I den presenterades ett SPRT-baserat övervakningskoncept för övervakning av MIG/MAG-svetsning med kort- och spraybåge. För att få fram ett kostnadseffektivt övervakningssystem uppkom tanken att använda vanliga PC-datorer som plattform. De erbjuder hög beräkningskapacitet till förhållandevis låg kostnad. Examensarbetets mål är att implementera det SPRT-baserade övervakningskonceptet i LabVIEW på en PC och utvärdera realtidsegenskaperna.

Nordic Brass är de enda producenterna av mässingsstänger inom Norden. Stång eller tråd strängpressas i varierande tvärsnitt, längd och form. Detta examensarbete behandlar grova runda och hexagoniska stänger. Vidare förädlingsgrad varierar och kan uppnås genom till exempel kalldragning, betning och värmebehandling. Under produktionens gång uppstår ett stort materialbortfall vars ursprung behöver förklaras.Examensarbetets syfte är att skaffa förståelse för de regelbundna materialbortfallen i produktionen samt ge förslag på förändringar.

Vind är ett fenomen som har stor påverkan på människan. Genom en god planering och utformning av nya stadsområden kan goda vindförhållandena på marknivån skapas. Beroende på platsens naturliga betingelser så kan vinden antingen försköna eller göra att människor uppfattar platsen som oangenämare. Platsens klimatologiska betingelser påverkar även till vilken grad utemiljön kommer att användas. Luleå är en stad som har ett rykte om att vara ovanligt blåsigt, staden används därför i denna studie som verktyg för att undersöka fenomenet närmare.

Forskning visar att allt fler har dålig kunskap om naturen idag och att många känner sig osäkra att vistas i den. För att vända trenden och hjälpa människor tillbaka till naturen har verksamheten naturvägledning uppstått. Den syftar till att förmedla känsla för och kunskap om naturen eftersom allt färre tillgodogör sig detta på egen hand. En av flera naturvägledande metoder är naturstigar. De är självguidande och hjälper besökaren att tolka naturen i sin egen takt.