I detta arbete studerades landskapsförändringar, i synnerhet olika typer av gräsmarkshabitat i fråga om artinnehåll och rikedom samt hur dagens diversitetsmönster har påverkats av den historiska markanvändningen. Undersökningsområdet har en area av ca 143 ha och är beläget i nordöstra Skåne. Resultatet visade att områdets areal av naturliga gräsmarker var mest omfattande kring 1783/98 och minst 1926-23. De naturliga gräsmarkernas omfattning har nästan halverats från slutet av 1700-talet till idag. Andelen betesmark som har hävdats från 1700-talets slut till 2014 utgör dock inte mer än 11 % av betesmarkernas totala areal.

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa några olika inhysningsformers påverkan på unga kalvar. Arbetet ämnar till att förklara vikten av kalvars tillväxt, hälsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa är inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

Syftet med den här litteraturstudien är att identifiera vilka blommande växter som skulle kunna fungera som nektarresurser i svenska äppelodlingar och därmed kunna gynna naturliga fiender på vecklare. Vecklare orsakar stora problem i äppleodlingar runt om i världen. Det finns många olika vecklare men i den här rapporten har Adoxophyes orana, Archips podana, Archips rosana, Cydia pomonella, Hedya nubiferana, Pandemis heparana och Spilonota ocellana varit av intresse. Flera parasitsteklar är naturliga fiender till vecklare och kan lockas till odlingar med hjälp av nektarresurser. Ett av målen habitatmanipulering är att gynna och föröka naturliga fiender så att dessa skall vara närvarande samtidigt med skadegörarna för att minimera skador på grödorna.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:20.

Dagens filterkrav för gruvdammar är svåra att uppfylla praktiskt med krossade material och det finns ett intresse hos gruvindustrin att använda sig av det krossade material som de producerar, vilket är fördelaktigt både ur ekonomisk och ur miljömässig synpunkt. Industrins riktlinjer som hittas i GruvRIDAS har till stor del baserats på naturliga material och för konstruktionen av vattenkraftdammar. En ökad kunskap om de krossade materialen är viktig för deras användning som filter. För att bidra till en ökad kunskap har i det här examensarbetet krossade och naturliga filtermaterial jämförts. Resultatet har tillämpats på befintliga filterkrav för att undersöka konsekvenserna.

Grewia optiva är en utav många outnyttjade stjälkfibrer som skulle kunna bidra till ökandet utav de naturliga fiberalternativen. Fibern har idag inte så många användningsområden på grund utav dess hårda och styva uppbyggnad, vilket gör den svår att spinna till garn. På uppdrag av organisationen Bhartiya Gramotthan Sanstha (BGS) har i detta projekt en redan befintlig metod utvecklats för att förädla fibern. Vad som främst eftersöktes var nedbrytandet av pektin som är en av de faktorer som bidrar till fiberns hårda och styva struktur. I metoden användes biologiskt nedbrytbara enzym som katalysatorer.

Föreliggande arbete ingår i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriområde. De fyra delarna är: -Brukare: Boende -Brukare: Småföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de får vara med och planera ett nytt bostadsområde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsområdet är tryggt ur både sociala och fysiska aspekter -Att det finns närservice i olika former - Att bostadsområdet anpassas så att kategoriboende ej uppstår -Att bostadsområdet har en genomströmning av människor, så att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger på de boende. För att få fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder använts.

Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats.Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog.Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län.

Med ett allt större globalt intresse för miljön och ökande trafikmängd på både svenska och utländska vägar har behoven av hållbara vägbläggningar ökat under de senaste årtiondena och förväntas öka ännu mer i framtiden eftersom transportbehoven ständigt ökar. Det har därför också blivit allt vanligare att det i bitumen tillsätts olika typer av polymerer för att erhålla asfalt med bättre egenskaper. Gummi från utslitna bildäck är en av de polymerer som blivit allt mer uppmärksammat under senare år. I flera länder både inom Europa och i resten av världen har användning av gummigranulat från kasserade däck i vägbeläggningar övergått från testverksamhet till en regelrätt användning. I Sverige har man inte kommit lika långt.

För den som vill fiska i Strömmen är det bara att ta sitt fiskespö och gå dit, fisket har varit fritt för allmänheten sedan 1436. Men sportfisket är inte okontroversiellt, all lax och öring i Strömmen är inplanterad och hotar de naturliga fiskbestånden i länet. Och man bör akta sig - fiske kan vara beroendeframkallande..

Morgondagens samhällen står inför stora utmaningar såsom att hantera den ökande mängden intensiva och extrema nederbördstillfällen som förväntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tänka på helheten om hur städerna på bästa sätt kan utformas med hjälp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gäller också att skapas förståelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhället, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönområden och därav åstadkomma grönare och vackrare städer (Hållbar dag- och dränvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hälsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersätter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lånar vatten från det naturliga och skapar då en extra loop för vattnets väg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det är att det finns en förståelse kring konsekvenserna som uppstår när en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersätts med en artificiell del för den urbana miljön.

Denna rapport behandlar hur framställningen av ledarskap ser ur ett teoretiskt könsperspektiv. Genom att analysera tidningarna "Chef" och "Dagens Samhälle" med hjälp av kritisk diskursanalys som metodredskap synliggörs i denna rapport den manliga normen som en dominerande del i den sociala och kulturella konstruktionen av ledarskap, detta har även format framställning av manliga respektive kvinnliga ledare. Under analysen framkommer det tydliga mönster i framställningen av de båda könen, där manliga ledare och deras ledaregenskaper betonas som ner naturliga och ofta med en koppling till deras respektive sportsliga karriärer och bakgrund. För de kvinnliga ledarna sker en generell koppling mellan deras ledaregenskaper och deras privata sfär så som familjen, olika relationer och deras barndom. De kvinnliga ledarna och deras karriärväg fram till den ledande positionen framställ som mindre naturliga..

Den naturliga process där stoet avvänjer sitt föl strax innan hon ska föla igen ger den unga hästen möjlighet att gradvis ändra sitt val av föda och mogna till en självständig individ. Den tidigare och mer abrupta avvänjningen som ofta sker av domesticerade hästar är mycket stressande för fölet. Negativa effekter som kan ses är en ökad skaderisk, försämrat immunförsvar och utveckling av onormala beteenden som stereotypier. Eftersom hästägare och uppfödare vill ha friska och sunda hästar är det viktigt att börja med en god välfärd för fölet som kan ligga till grund för den framtida hästens välmående. Det finns i dagsläget studier som redovisar avvänjningsmetoder som orsakar fölet mer eller mindre stress.

I barnmorskans profession ingår det att förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Då efterbördsskedet är det mest riskfyllda delen av förlossningen sett till kvinnan pga risken för postpartumblödning bör barnmorskan vara lyhörd för kvinnan samt se till det medicinska för att minimera risken för komplikationer i efterbördsskedet och på så vis minska vårdlidandet. Syftet är att undersöka barnmorskors erfarenhet av att handlägga efterbördsskedet. Intervjuer gjordes med sju barnmorskor som är verksamma inom förlossningsvården. Materialet analyserades utefter en kvalitativ innehållsanalys och det framkom åtta underkategorier, tre kategorier ?Är följsamma och handlägger efter riktlinjer och beprövad erfarenhet?, ?Följsamhet för att främja den naturliga processen? och ?Den kliniska vaksamma blicken?.

Genom åren har människan kontrollerat sättet att föda upp grisar på genom olika uppfödningssystem och avel. Trots detta har inte grisarnas beteende förändrats märkbart. De har fortfarande i stort sett samma naturliga beteende som vildsvinet, vilka de härstammar från. Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa vad som kan hända om grisar hindras från att utföra sina naturliga beteenden och presentera vad forskningen har kommit fram till gällande de vanligaste beteendestörningarna hos gris. Informationen är hämtad från artiklar som har sökts fram i olika databaser. Grisar i det vilda spenderar 8 timmar per dag åt att böka och födosöka samt ägnar mycket tid åt att utforska och gyttjebada.