I Centralasien lever det utrotningshotade djuret snöleopard (Panthera uncia). Antalet vilda snöleoparder beräknas ligga under 7000 individer. Snöleoparden brottas med ett antal olika hot i det vilda, med risk att det leder till utrotning. Djuret jagas av tjuvjägare, delvis för sin fina päls, men också för att använda ben och tänder till medicin. Människans utbredning leder till mindre områden för snöleoparden att hitta byten på, samt att den dödas i vedergällning om den skulle anfalla boskapsdjur.

Uppsatsen undersöker empiriskt om avregleringen av naturgasmarknaden inom EU har haft någon effekt på spotpriset för naturgas. Vidare avser studien att undersöka om avregleringen har haft önskad effekt, nämligen att skapa en mer konkurrenskraftig marknad och en mer transparent prissättning. Studien använder sig av regressionstekniken Two-Stage Least Squares för att kunna undersöka avregleringens effekt. Till grund för studien står teoretiska antaganden om en avreglerings effekt och hur en sådan ska påverka pris och konkurrens på den avreglerade marknaden. Vidare har marknadsformer som fullständig konkurrens och monopol används som teoretisk referensram för att kunna dra slutsatser om avregleringens effekt på naturgasmarknaden inom Europa.

Luktsinnet anses inte vara människans mest nyanserade sinne och används ofta för att upptäcka potentiella faror. Luktsinnet använd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt värdera vår omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser även att undersöka attityder mot generell doftsättning. Ett experiment har legat i grund för studien där det förväntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga än artificiella och att miljöer får högre acceptans för doftsättning än vad doftsättning av produkter får.

I Storbritannien är bovin tuberkulos (bTB) hos nötkreatur orsakad av Mycobacterium bovis ett stort problem, främst ur ett ekonomiskt perspektiv men även i form av djurlidande. Sjukdomen har dessutom en zoonotisk potential. Den viktigaste naturliga reservoaren för bakterien är den Europeiska grävlingen, Meles meles, vilken är en fridlyst art som en majoritet av befolkningen anser är viktig att skydda. Ett flertal åtgärder har testats för att minska smittan från grävling till nötkreatur. De viktigaste är så kallad kontrollerad utslaktning, vaccinering av grävlingarna, och biosäkerhetsbefrämjande åtgärder i gårdsbyggnader. Alla dessa åtgärder har sina för- och nackdelar. Den kontrollerade utslaktningen kan i vissa fall vara effektiv men har ett lågt stöd bland befolkningen. Vaccinering av grävlingar kräver fortfarande mer forskning. Man har i dagsläget ej utvärderat hur väl det fungerar under naturliga förhållanden, men de resultat som hittills har framkommit är lovande. Dock finns fortfarande en viss skepticism mot metoden hos lantbrukare. På senare tid har det visat sig att man genom biosäkerhetsbefrämjande åtgärder, med relativt små medel, nästan helt kan stoppa kontakten mellan grävlingar och nötkreatur i gårdsbyggnader.

Luktsinnet anses inte vara människans mest nyanserade sinne och används ofta för att upptäcka potentiella faror. Luktsinnet använd dock inte endast som en överlevnadsinstinkt utan den ger oss möjligheten att emotionellt värdera vår omgivning. Denna studie avser att undersöka skillnader i attityd som kan finnas gentemot olika dofter; artificiellt eller naturligt framtagna dofter. Studien avser även att undersöka attityder mot generell doftsättning. Ett experiment har legat i grund för studien där det förväntade utfallet var att naturligt framtagna dofter anses vara mer behagliga än artificiella och att miljöer får högre acceptans för doftsättning än vad doftsättning av produkter får.

Miljöberikning kan påverka djurs välbefinnande positivt genom att bland annat ge djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Eftersom djurparker har som mål att utbilda allmänheten om djurens naturliga beteenden är det viktigt att de jobbar med miljöberikning. Den ringsvansade näsbjörnen (Nasua nasua) är en dagaktiv omnivor som främst lever av insekter och frukt. Den rör sig både på marken och i träden och letar även föda i de båda nivåerna. Näsbjörnen är ett socialt djur som lever i flockar som består av honor med ungar och juveniler upp till två år.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

De senaste decennierna har präglats av omfattande strukturella förändringar av flertalet monopol marknader. Dessa strukturella förändringar benämns vanligen som avregleringar. Denna studie fokuserar på dessa marknader med inriktning på vilka faktorer som påverkar dessa marknaders effektivitet. Syftet med studien har varit tvådelat där det första syftet var att utifrån ekonomisk teori identifiera faktorer som har betydelse för uppkomsten av väl fungerande konkurrensmarknader. Det andra syftet var att bedöma dessa kriteriers relevans genom att jämföra dessa mot en avreglerad marknad samt bedöma lämpligheten av att avreglera en i dagsläget icke- konkurrensutsatt marknad.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och i och med det också den svenska fjärrvärmemarknaden, vilka båda drevs utan konkurrens. Några specifika mål för de förändringar som genomfördes avseende fjärrvärmemarknaden fanns inte. Däremot fanns det övergripande mål där syftet var att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan energislagen (el och fjärrvärme), skapa effektivare marknader samt att priserna skulle vara konkurrenskraftiga och "rimliga". Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om den avreglering som genomförts har haft den avsedda effekten vilket innebär att fjärrvärmepriset tycks ha sjunkit, och det i enlighet med med ekonomisk teori. Det kan dock inte fastställas att detta är den absoluta sanningen då resonemang i uppsatsen tyder på motsatsen med stigande priser och en liknande konkurrenssituation som före avregleringen.

En studie av bredbandsmarknaden i Lunds studentbostäder. Jämför med den avsevärt högra prisnivån på övriga marknaden. Använder Shaked och Suttons teori om naturliga oligopol.

Bakgrund: Den statliga utredningen En framtida spelreglering presenterades under december 2008. Ett förslag i utredningen är att delar av monopolet på den svenska spelmarknaden i framtiden kan komma att konkurrensutsättas.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur det sociala ansvarstagandet påverkas och i vilken omfattning CSR kan utgöra en konkurrensfördel på en avreglerad marknad.Genomförande: Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där Svenska Spel, Ladbrokes och Betssons CSR - arbete studeras. Utöver sekundärdata har det empiriska materialet kompletterats genom intervjuer med varje företag.Resultat: En avreglerad marknad behöver inte innebära att företagens sociala ansvarstagande minskar i samhället. Att integrera CSR i företagsstrategin är ett viktigt led i att nå acceptans bland intressenterna på marknaden. För ett lyckat CSR ? arbete menar vi att företagens interna resurser måste användas med hänsyn till flertalet faktorer i den omgivande miljön..

Köphultasjön är en sjö som ligger inom Lagans dräneringsområde mellan SkånesFagerhult och Markaryd. Köphultasjö och dess närområde har under årens lopp utsatts avolika typer av påverkan, både naturlig och antropogen.Detta examensarbete undersöker och analyserar orsaker till Köphultasjöns igenväxning.Vidare beskrivs processer, som antas påverka igenväxningen av Köphultasjö, med hjälpav en igenväxningsmodell.De främsta indikatorerna på igenväxning av en sjö är gungfly och vass. Förekomsten avgungfly och vass pekar på både naturlig och antropogen igenväxning av Köphultasjö.Naturlig och antropogen igenväxningen av sjön har bekräftats med egna observationer ifält. Den naturliga igenväxningen motsvaras av den gungflyartade vegetationen, som harringa utbredning. Den nutida utbredningen av igenväxning består till en större del av vassän av gungfly.

Denna uppsats syftar till att ge en bild av förbundet Humanisternas debatt och porträttering av islam och muslimer. Detta med hjälp av utländska ateister som även förekommit i förbundets egen tidskrift Humanisten. Mina frågeställningar är: Hur framställs islam och muslimer av media och av förbundet Humanisterna? Vilken kritik har framförts av Humanisterna angående islam och muslimer? Bidrar förbundet till en ökad schablonisering av islam och muslimer? För att nämna kortfattat vad jag kommit fram till kan det sägas att Humanisterna, när de skriver om islam eller muslimer, delvis är intoleranta i sin retorik. Den kritik som framförts mot förbundet är bland annat att de vill tvinga på en sekulär livsåskådning och att de tror dig ha ett slags monopol på sanningen.