MÄnga företag integrerar idag en social och miljömÀssig aspekt i sin verksamhet, utöver vad som krÀvs enligt lag. Det har blivit viktigare för företag att visa sitt engagemang för att gynna hÄllbar utveckling samt att se till att mÀnniskor behandlas pÄ ett sÀtt som anses etiskt rÀtt. Detta i och med att företagens intressenter, till exempel kunder och aktieÀgare, blivit allt mer medvetna och stÀller större krav. Att arbeta med ett sÄdant ansvarstagande kallas för att arbeta med Corporate Social Responsibility, vilket förkortas CSR. CSR-arbete förekommer bland annat inom kosmetikabranschen dÀr det miljömÀssiga, sociala och etiska ansvaret stÄr i fokus, men Àven det ekonomiska Àr viktigt eftersom företaget ocksÄ har ett ansvar gentemot sina aktieÀgare.

Det har förekommit en debatt i bland annat media de senaste Ären om tillsatser och dess nytta eller risk inom livsmedelsindustrin. Det finns Àven undersökningar pÄ att konsumenterna inte lÀngre önskar tillsatser i livsmedlen. DÀrför har det pÄ mÄnga företag inom livsmedelsbranschen pÄbörjats ett arbete för att se över de tillsatser som anvÀnds och vÀga för och nackdelar mot varandra.Detta examensarbete Àr en del av ett sÄdant projekt som utförs pÄ LantmÀnnen Food R&D tillsammans med LantmÀnnen KronfÄgel. KronfÄgel anvÀnder ett stabiliseringsÀmne i en av sina produkter, Salladskyckling, och detta examensarbete undersöker om denna kan tas bort eller bytas ut mot ett naturligt alternativ. StabiliseringsÀmnet som anvÀnds Àr difosfat (E 450) och trifosfat (E451) och har som uppgift att binda vatten i köttet.

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa vÀrden och utan att produktionen och intÀkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft Àr ekonomi men skogen har Àven ett rekreativt vÀrde för invÄnare i den urbana miljön.Den första delen innehÄller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. LÀngre fram i studien lyfts ocksÄ skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrÄn nÄgra typbestÄnd.Vad rekreationen betyder för mÀnniskan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad frÄn staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi dÄ slipper element som annars stör vÄr koncentration som t.ex. reklam och buller.

Möten mellan mÀnniskor, grupper, idéer och intressen Àr en naturlig del av stadslivet. Mötandet Àr dessutom en förutsÀttning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmÄga, upprÀttandet och upprÀtthÄllandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stÀrkandet av olika slags gemenskaper. DÀrför Àr det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvÀrt. Det Àr emellertid sÄ att olika slags mötande skiljer sig Ät kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsÀttningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprÀtthÄlls. Föreliggande mastersuppsats Àr skriven inom ramarna för programet HÄllbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgÄr frÄn denna konstruktiva kritik av anvÀndningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgÄr uppsatsen frÄn en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinÀr litteraturstudie med teoretiska bidrag frÄn bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus pÄ det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen Àr strukturerad utifrÄn tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlÀgga olika aspekter som kan bidra med förstÄelse för mötande och dess förhÄllande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. KartlÀggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter pÄ mötande. Denna modell Àr avsedd att etablera en förstÄelse för mötandet och dess förutsÀttningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör nÀrmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgÄr frÄn ett perspektiv pÄ mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsÀttningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt pÄvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehÄller uppsatsen ocksÄ en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel pÄ mötesplatser för socialt hÄllbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen RosengÄrd. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjÀnstemÀn samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar pÄ behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nÀmnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av sjÀlvorganisation. Fallstudien blottlÀgger ocksÄ ett antal likheter; mer allmÀnt hÄllna kvaliteter som utmÀrker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel pÄ dessa Àr odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelÀgenhet som utgÄngspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frÄgestÀllningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. SÄdana studier kan exempelvis syfta till att belÀgga kausaliteter i mötandeprocesser hÀrledda frÄn registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi vÀljer att kalla, otillÄtet beteende. Vi har valt att definiera otillÄtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anstÀllda gör, tÀnker och Àr som överordnade inte vill att de ska göra, tÀnka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförstÄelse om att otillÄtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillÄtet beteende utan ocksÄ definierar vad som Àr otillÄtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vad uppfattas av chefer som otillÄtet beteende? Hur pÄverkar anstÀlldas grad av autonomi chefers uppfattning av otillÄtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anstÀlldas otillÄtna beteende? Hur kan chefers syn pÄ otillÄtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av Àr bland annat av vedertagna motstÄndsforskare sÄsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anstÀlldas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrÄn ett ledningsperspektiv.

Denna uppsats rör sig inom fÀltet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar pÄ svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremÄl genom tiderna. UtgÄngspunkten ligger i 2014 Ärs omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mÄngfaldsmÄl. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, Àr tÀnkt att lÀsas mot bakgrund av de inledande bestÀmmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila pÄ Älderdomliga nationalistiska vÀrdegrunder, uppstod frÄgan ifall det fanns en diskrepans i förhÄllande till de nya mÄlen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förÀndring frÄn 1920-talet och framÄt och sÀtter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mÄl och kulturvÄrd i dagens samhÀlle. Motiv till utförselreglering men ocksÄ vilka föremÄlstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jÀmförts kvalitativt.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi vÀljer att kalla, otillÄtet beteende. Vi har valt att definiera otillÄtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anstÀllda gör, tÀnker och Àr som överordnade inte vill att de ska göra, tÀnka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförstÄelse om att otillÄtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillÄtet beteende utan ocksÄ definierar vad som Àr otillÄtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vad uppfattas av chefer som otillÄtet beteende? Hur pÄverkar anstÀlldas grad av autonomi chefers uppfattning av otillÄtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anstÀlldas otillÄtna beteende? Hur kan chefers syn pÄ otillÄtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av Àr bland annat av vedertagna motstÄndsforskare sÄsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anstÀlldas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrÄn ett ledningsperspektiv.

Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.

VÀrlden Àr i stÀndig förÀndring, ny teknik utvecklas, industrin globaliseras, konkurrensen ökar och kunder stÀller nya och allt högre krav. Enligt Charles Darwin beror en arts överlevnad pÄ förmÄgan att förÀndras. Att pÄ ett effektivt sÀtt hantera förÀndringar Àr av avgörande betydelse för organisationers fortsatta existens. Ett sÀtt att hantera förÀndringar Àr genom att fokusera pÄ processer (Ljungberg och Larsson, 2001). Saab Linköping (affÀrsenheterna Saab Aerosystems [T], Saab Aerostructures [D] samt Saab Support [S]) arbetar i processer.

Naturen har en inneboende dragningskraft pÄ mÄnga av oss. Genom att bara vara tillgÀnglig för alla ger naturen oss minnen och lÀrdomar för livet. Flera av oss kan kÀnna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar dÀr de i fantasin blev till djur, vattenpölen dÀr jakten pÄ pirater utspelade sig eller kojan lÀngst in i skogen, dit ingen vuxen nÄgonsin kom. Naturens roll i vÄr barndom har en nÀra relation till den vuxnes syn pÄ och engagemang kring miljö och natur.

Varför ska man ha besökare och turister pÄ kyrkogÄrdarna? Denna frÄga vÀcker tankar hos mÄnga.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen Àr och varför man bör frÀmja turism pÄ kyrkogÄrdar och begravningsplatser. Den kommer ocksÄ att visa hur ett antal kyrkogÄrdsförvaltningar ser pÄ besökande och Àven studier i vad besökarna sÀger om kyrkogÄrdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nÀtverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter pÄ hur kyrkogÄrdar och begravningsplatser ska visas upp för omvÀrlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogÄrdarna bör frÀmja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogÄrdarnas kulturarv ska föras vidare.KyrkogÄrden har haft mÄnga anvÀndningsomrÄden i historien.

Den teoretiska bakgrunden bygger pÄ de i litteraturen tydliga grundstenarna för andrasprÄksinlÀrning, vilka Àr varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andrasprÄksinlÀrning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jÀmförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angÄende vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andrasprÄksinlÀrning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det dÀrmed kan underlÀtta svenska som andrasprÄksinlÀrning. Studien grundade sig pÄ intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre Äldrar i ett mÄngkulturellt omrÄde.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan frĂ„n 2010 nĂ€mns tre förslag, nedgrĂ€vning, överdĂ€ckning och upphöjning av jĂ€rnvĂ€gen för att minska dess störnings och barriĂ€reffekter. Syftet med examensarbetet Ă€r att göra ett planförslag utifrĂ„n det förslag frĂ„n Örebro kommun som mest minskar barriĂ€reffekterna av jĂ€rnvĂ€gen, bĂ€st lĂ€nkar samman VĂ€ster och centrum och svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen. För att genomföra det har tvĂ„ analyser utförts. En litteraturstudie med material frĂ„n bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan frĂ„n 2010 nĂ€mns tre förslag, nedgrĂ€vning, överdĂ€ckning och upphöjning av jĂ€rnvĂ€gen för att minska dess störnings och barriĂ€reffekter. Syftet med examensarbetet Ă€r att göra ett planförslag utifrĂ„n det förslag frĂ„n Örebro kommun som mest minskar barriĂ€reffekterna av jĂ€rnvĂ€gen, bĂ€st lĂ€nkar samman VĂ€ster och centrum och svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningen. För att genomföra det har tvĂ„ analyser utförts. En litteraturstudie med material frĂ„n bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

4. SammanfattningMitt syfte med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka förutsÀttningarna för en nutidsteologi utifrÄn frÄgestÀllningen: Vad utmÀrker en teologi som har ett öppet förhÄllningssÀtt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgÄtt frÄn att en sÄdan ska kunna ge tillfredsstÀllande förklaringar pÄ förhÄllandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och ocksÄ pÄ det faktum att det finns mÄnga religioner med delvis motsÀgande sanningsansprÄk.Jag valde att utgÄ frÄn Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som tvÄ helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde anvÀndas i utforskningen av den ?döda materien? och samhÀlls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.