Den största delen av vår svenska kust gränsar till Östersjön, vilket gör att vi alla påverkas av dess miljötillstånd. Östersjön är ett förorenat innanhav med ett känsligt djur- och växtliv. Östersjön är redan, utan de antropogena föroreningarna, ett ogästvänligt habitat att leva i för både djur och växter. Detta beror delvis på att vattnet är bräckt och att arterna måste anpassa sig till dessa förhållanden, dels att det råder en naturlig syrebrist i vattnet. Även andra faktorer spelar in.

Bakgrund: Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans liv. Klimakteriet som även kallas övergångsåldern, är en period då kvinnans fysiologiska kropp genomgår hormonella förändringar. Tiden då klimakteriet infinner sig är individuellt. Vanligast är dock att klimakteriet infinner sig då kvinnan passerat en ålder av 40. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nordiska kvinnors upplevelser av klimakteriet.

Sperma består av spermier och seminalplasma, vars förhållande liksom spermans innehåll varierar mellan ejakulatets fraktioner, individer och djurslag. Seminalplasma bildas i hanens testiklar, bitestiklar och accessoriska könskörtlar och påverkar spermierna samt miljön i hanens och honans reproduktionsorgan. Bland annat påverkas immunförsvaret i honans könsorgan av seminalplasma, spermier och spädningsmedium. Vid naturlig betäckning gynnas spermierna av seminalplasmans närvaro men under lagring har denna, för vissa arter, även en negativ inverkan. Spermans koncentrationer av olika ämnen skiljer sig mellan ejakulatets fraktioner, där den totala proteinkoncentrationen är lägst i första delen, innan spermier finns, och högst i den efterföljande fraktionen, som även är den mest spermierika.

Potatis är en av världens viktigaste jordbruksgrödor och odlas världen över. Här behandlas viktiga odlingsfaktorer inom potatisodling ur hänseende: Utsäde, sättning, bevattning, gödsling, växelbruk, träda, sjukdomar, kvalitetsnedsättningar, behandling av ovanjordisk vegetation, skörd och lagring. Vidare utforskas en odling strax söder om polcirkeln, där potatis odlats i en sydsluttning sedan 1830-talet. Potatisbacken kallas sydsluttningen, som ligger i Sorsele Kommun i Västerbotten. Inledningsvis beskrivs de norrländska odlingsförutsättningarna, för att sedan specifikt gå in på odlingsförutsättningarna i Ammarnäs som är beläget i den hårdaste av odlingszoner. Tjugoen informanter från Ammarnäs, som odlat eller fortfarande odlar i Potatisbacken, delar med sig av sina minnen, tankar och erfarenheter kring odling i Potatisbacken. Slutsatsen som kan dras är att trots intensiv odling, där varken växelbruk eller träda har tillämpats, har Potatisbacken varit relativt förskonad från sjukdomsangrepp.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: - Frågor i avsikt att kontrollera (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) - Frågor i orienteringssyfte - Frågor i avsikt att handleda - Frågor i avsikt att lotsa - Frågor med avsikt att skapa kontakt - Frågor med avsikt att få hjälp De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som använts är den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor är en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har så varit under en lång tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den växer fram under ett stadium av mani där aktörerna på marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt värde, detta stadium följs av en panik då aktörerna inser att situationen inte är hållbar. Slutligen kraschar marknaden då alla vill sälja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta är för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte alltid de bästa. Drygt 50 % av alla människor med funktionsnedsättning står idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsättning går arbetslösa i Piteå (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare på att ha något negativa föreställningar till att anställa personer med funktionsnedsättning och det visar sig även att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom området. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka föreställningar arbetsgivare har till att anställa personer med funktionsnedsättning, men även hur arbetsmiljön kan se ut på de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsättningar som finns för anställning.

Familjen ses som en naturlig enhet och det finns en tanke om att när ett barn inte kan bo hos sin familj av olika skäl, ska institutionsvården barnet vistas i efterlikna en familj och ett hem. Det finns olika åsikter om huruvida en institution bör eller har möjlighet att likna en familj/ett hem. En del forskning menar att det inte går att efterlikna familj och hem inom institutionsvård medan annan forskning menar att det är fullt möjligt och nödvändigt. Syftet med studien är att belysa hur personal på HVB-hem konstruerar familj och hem som fenomen på HVB-hem. Vidare belyser studien personalens föreställningar kring hur relationer på institutionerna kommer till uttryck utifrån ett familjebegrepp.

Detta arbete handlar om utarbetandet av matriser som stöd i undervisningen i svenska som andraspråk, på en gymnasieskola i södra Sverige. Tonvikten har lagts vid framtagandet av matriserna.Utöver framarbetandet av matriserna genomfördes en enkätundersökning för att skapa en överblick över lärarnas uppfattningar om framtagandet av dessa matriser. I ett lärararbetslag utarbetas matriserna genom gruppdiskussioner, men även genom enskilt arbete.Undersökningens syfte är att undersöka om man kan ha användning av matriser som ett stöd i undervisningen i svenska som andraspråk. Dessutom undersöks inställningen till elevinflytande när det gäller utarbetandet av dessa matriser. Frågan om hur man gör matriserna till levande dokument behandlas också.Metoden för undersökningen är en kvalitativ analys av de enkätsvar som pedagogerna i arbetslaget, som är med om att utarbeta matriserna, svarar på.Detta examensarbete resulterar i att arbetslaget nu har en struktur att följa som är anpassad till vår nivågruppering i svenska som andraspråk.

 SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt äldre och därigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka är vanligt och kan innebära ett lidande för dem. Vårdgivares förhållningssätt påverkar utfallet av omvårdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdgivarens förhållningssätt i omvårdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

En studie av en arbetsplats som påverkas av många olika faktorer, där jag valt att fördjupa mig i hur vardagen ser ut för djurskötare. Studien går ut på att studera hur grisskötarens vardag påverkas av arbetsmiljön. Påverkas djurskötarens välmående av att inte kunna påverka hur dagen ser ut i och med alla händelser som ligger utanför den egna kontrollen eller är det en naturlig del i och med valet av yrke? Studien är gjord via en enkät utgiven i en grupp bestående grisskötare och förmän i grisbesättningar, som finns på Facebook. Resultatet är analyserat med hjälp av SPSS.

BakgrundTyp 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa. SyfteSyftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus. MetodStudien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys. ResultatInformanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan.

Syftet med studien har varit att utreda vilka möjligheter som finns för småföretag att använda sig av elektronisk affärskommunikation i form av EDI. Vi erbjuder genom uppsatsen denna grupp företag, småföretagen, en introduktion till EDI och hoppas på så vis hjälpa dem att komma igång med elektronisk affärskommunikation. Med småföretag avses i denna studie den definition som NUTEK presenterar, nämligen företag med mindre än 50 anställda eller som har en omsättning som understiger tio miljoner euro.Utöver att undersöka vilka möjligheter som finns för småföretag tittar vi även på hur förutsättningar och tekniska aspekter påverkar småföretagens inställning till ett införande av en EDI-lösning. För att finna svar på våra frågeställningar utför vi en kvalitativ studie som baserar sig på en triangulering av tre metoder (observation, tidigare studier och intervjuer).Vår empiriska studie bygger på fyra urvalsgruppers syn på EDI och de möjligheter som dessa anser att en EDI-lösning medför.Vi har genom vår studie funnit att det finns goda möjligheter för småföretag att använda sig av EDI. Det finns webbaserade lösningar såväl som affärssystem med stöd för EDI, vilka lämpar sig för småföretag.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Studenterna är en resurs för den högre utbildningens kvalitetsutveckling, men att studenterna får utrymme att framföra och diskutera nya idéer ingår inte alltid som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att genomföra studierna framgångsrikt och påverka, är beroende av lärosätets förhållningssätt till studenterna och stöd under studiernas gång. Syftet med examensarbetet är att göra en kartläggning av studiemiljön för studenter på termin tre, avseende bemötande och graden av studentinflytande på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. För att kunna kartlägga förhållanden i arbetsmiljön måste de olika kontexterna i studiemiljön lyftas fram och problematiseras. Därav måste undersökningen belysa såväl förhållanden under den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda tiden, lärarledd som icke lärarledd undervisning, relationer med föreläsare, examinatorer, mentorer, medstudenter och elever.