Möten mellan människor, grupper, idéer och intressen är en naturlig del av stadslivet. Mötandet är dessutom en förutsättning för omförhandling av fördomar om den Andre, gemensam problemlösningsförmåga, upprättandet och upprätthållandet av vardagliga bekantskaper samt skapandet och stärkandet av olika slags gemenskaper. Därför är det samtida intresset för mötesplatsen inom stadsutvecklingsdiskursen viktigt och lovvärt. Det är emellertid så att olika slags mötande skiljer sig åt kvalitativt, vilket medför ett behov av en mer nyanserad diskussion om platskvalitet och andra slags mötandeförutsättningar till grund för mer specifika klargöranden om hur, var och varför mötesplatser skapas och upprätthålls. Föreliggande mastersuppsats är skriven inom ramarna för programet Hållbar Stadsutveckling ? ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö högskola ? och utgår från denna konstruktiva kritik av användningen av mötesplatsbegreppet. I syfte att stimulera en mer nyanserad mötesplatsdiskurs utgår uppsatsen från en diskussion om mötandets praktik och dess relation till plats. Uppsatsens första huvudavsnitt utgörs av en extensiv, transdisciplinär litteraturstudie med teoretiska bidrag från bland annat socialpsykologi, kulturgeografi, arkitekturteori och statsvetenskap med fokus på det levda stadslandskapet. Den teoretiska avhandlingen är strukturerad utifrån tre dimensioner eller temata, som syftar till att identifiera och kartlägga olika aspekter som kan bidra med förståelse för mötande och dess förhållande till sociomateriella platskvaliteter: relationer, rum och tid. Kartläggningen av dessa kategoriers olika bidrag leder fram till en integrativ modell; en första syntes av aspekter på mötande. Denna modell är avsedd att etablera en förståelse för mötandet och dess förutsättningar som ett socio-­?tempo-­?materiellt komplex som bör närmas och diskuteras sammansatt. Modellen utgår från ett perspektiv på mötande som process och rymmer tre nya analytiska kategorier: mötandets förutsättningar, mötandets nyanser och mötandets möjliga effekter. I syfte att pröva och illustrera de teoretiska resonemangen, och samtidigt påvisa behovet av en mer nyanserad diskusson om mötesplatser och mötande i planeringssituationer, innehåller uppsatsen också en fallstudie av vad som kan beskrivas som ett paradigmatiskt exempel på mötesplatser för socialt hållbar stadsutveckling: sex stycken stadsodlingar i och vid Malmöstadsdelen Rosengård. Underlaget för diskussionen om dessa utgörs av intervjuer med odlare och tjänstemän samt observationer och deltagande. Diskussionen om odlingsverksamheterna som mötesplatser visar upp ett antal skillnader odlingarna emellan, vilket visar på behovet av en diskussion om kvalitativa variationer mellan olika slags mötespalatser. Bland dessa kan nämnas olikheter i graden av interaktion, samt graden av självorganisation. Fallstudien blottlägger också ett antal likheter; mer allmänt hållna kvaliteter som utmärker kollektiv odling som mötandesituation. Exempel på dessa är odlingens identitetsskapande effekt, odlingsaktiviteternas avtryck i stadslandskapet samt odlingen som en konkret, praktisk aktivitet och en gemensam angelägenhet som utgångspunkt för samarbete. Avslutningsvis mynnar uppsatsen ut i ett antal frågeställningar som utgör potentiella grunder för vidare studier. Sådana studier kan exempelvis syfta till att belägga kausaliteter i mötandeprocesser härledda från registrerade effekter, eller att identifiera och organisera specifika och separata mötesplatstyper..

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll.

Världen är i ständig förändring, ny teknik utvecklas, industrin globaliseras, konkurrensen ökar och kunder ställer nya och allt högre krav. Enligt Charles Darwin beror en arts överlevnad på förmågan att förändras. Att på ett effektivt sätt hantera förändringar är av avgörande betydelse för organisationers fortsatta existens. Ett sätt att hantera förändringar är genom att fokusera på processer (Ljungberg och Larsson, 2001). Saab Linköping (affärsenheterna Saab Aerosystems [T], Saab Aerostructures [D] samt Saab Support [S]) arbetar i processer.

Naturen har en inneboende dragningskraft på många av oss. Genom att bara vara tillgänglig för alla ger naturen oss minnen och lärdomar för livet. Flera av oss kan känna igen den roll som naturen spelar i barndomen. Leken med kottar där de i fantasin blev till djur, vattenpölen där jakten på pirater utspelade sig eller kojan längst in i skogen, dit ingen vuxen någonsin kom. Naturens roll i vår barndom har en nära relation till den vuxnes syn på och engagemang kring miljö och natur.

Varför ska man ha besökare och turister på kyrkogårdarna? Denna fråga väcker tankar hos många.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen är och varför man bör främja turism på kyrkogårdar och begravningsplatser. Den kommer också att visa hur ett antal kyrkogårdsförvaltningar ser på besökande och även studier i vad besökarna säger om kyrkogårdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nätverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter på hur kyrkogårdar och begravningsplatser ska visas upp för omvärlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogårdarna bör främja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogårdarnas kulturarv ska föras vidare.Kyrkogården har haft många användningsområden i historien.

Den teoretiska bakgrunden bygger på de i litteraturen tydliga grundstenarna för andraspråksinlärning, vilka är varierad undervisning, tryggt klassrumsklimat, kulturella variationer, behov och motivation. Dessutom har samtalets betydelse för andraspråksinlärning lyfts fram och huruvida skapande verksamhet bidrar till samtal mellan eleverna. Syftet med studien var att göra en jämförande studie mellan tidigare forskning och verksamma pedagogers uppfattningar angående vilka faktorer som upplevs viktiga vid svenska som andraspråksinlärning. Dessutom ville vi undersöka huruvida skapande verksamhet stimulerar till samtal och om det därmed kan underlätta svenska som andraspråksinlärning. Studien grundade sig på intervjuer som gjordes i en grundskola för yngre åldrar i ett mångkulturellt område.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan från 2010 nämns tre förslag, nedgrävning, överdäckning och upphöjning av järnvägen för att minska dess störnings och barriäreffekter. Syftet med examensarbetet är att göra ett planförslag utifrån det förslag från Örebro kommun som mest minskar barriäreffekterna av järnvägen, bäst länkar samman Väster och centrum och svara på frågeställningen. För att genomföra det har två analyser utförts. En litteraturstudie med material från bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

SAMMANFATTNING I Örebros översiktsplan från 2010 nämns tre förslag, nedgrävning, överdäckning och upphöjning av järnvägen för att minska dess störnings och barriäreffekter. Syftet med examensarbetet är att göra ett planförslag utifrån det förslag från Örebro kommun som mest minskar barriäreffekterna av järnvägen, bäst länkar samman Väster och centrum och svara på frågeställningen. För att genomföra det har två analyser utförts. En litteraturstudie med material från bland annat Jane Jacobs och Jan Gehl. Inventeringar för att hitta den befintliga grönstrukturen, infrastrukturen, bebyggelsestrukturen och rumsstrukturen.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien.

Begreppen produktivitet och variation är starkt förknippade med varandra. Variation kan uppstå i både ankomst till en process samt i själva processen och orsakas av en mängd olika orsaker, egenskapade eller av omgivningen skapade. Gemensamt för all variation är att det reducerar förmågan till god produktivitet och därigenom ökar genomloppstiden i ett produktionsflöde. Inom tjänsteindustrin är produktionen baserad på människors utförda arbete vilket bidrar till att variationen här ofta är hög relativt produktionsindustrin. Således är det viktigt att variationen i tjänsteindustrin kan hanteras på ett effektivt sätt.

Kulturmiljövården är en viktig del av den fysiska samhällsplaneringen. Även om planeringen i första hand handlar om utveckling och framtidsperspektiv, så är de befintliga strukturerna och deras historia ett aldrig försumbart inslag i den planerade verkligheten. Hur dagens planering förhåller sig till den historiska miljön är till stor del en produkt av de rådande planeringsidealen och samhällsklimatet i övrigt. Kulturmiljöbegreppet har under de senaste decennierna vidgats, dels genom att fler typer av miljöer klassas som kulturhistoriskt intressanta, dels genom att det s.k. brukarperspektivet, d.v.s.