Sökresultat:
832 Uppsatser om Naturlig färgning - Sida 48 av 56
Malnutrition hos Àldre patienter
BakgrundDet biologiska Ă„ldrandet Ă€r en naturlig process som Ă€r universellt och framtrĂ€der hos allaindivider. Ă
ldersförĂ€ndringar Ă€r oĂ„terkalleliga och leder till en försĂ€mring av organismens funktionsförmĂ„ga, gör det svĂ„rare att motstĂ„ pĂ„frestningar och ökar dĂ€rmed risken för sjukdom och död. Ăven förekommande sjukdomstillstĂ„nd som stroke och demens leder till funktionsnedsĂ€ttningar hos den Ă€ldre patienten och detta ökar behovet av omvĂ„rdnad. Sjuksköterskans roll Ă€r att frĂ€mja patientens hĂ€lsa genom att stĂ€rka patientens egna resurser och skapa förutsĂ€ttningar för den Ă€ldre att bibehĂ„lla den fysiska funktionen och bli sĂ„ sjĂ€lvstĂ€ndig som möjligt. Ăldre mĂ€nniskor har ett annorlunda nutritionsbehov som innebĂ€r att de behöver en energitĂ€tare kost med en högre andel protein och fett.
Förslag till ny leasingstandard - hur pÄverkas leasetagaren och pÄverkas leasing som finansieringsform?
Bakgrund och problem: Företag i alla storlekar och inom alla sektorer utnyttjar möjligheten att leasaeller hyra tillgÄngar. Det finns i nulÀget tvÄ olika typer av leasingavtal; operationella och finansiella.AnvÀndningen mellan de tvÄ avtalen bidrar till olika utfall i leasetagarens finansiella rapporter.Operationella leasingavtal Àr den mest anvÀnda finansieringsformen eftersom den inte redovisas ileasetagarens balansrÀkning vilket sÄledes bidrar till goda vÀrden pÄ deras nyckeltal. Effekten avdetta har bidragit till försÀmrad jÀmförbarhet med de företag som anvÀnder finansiella avtal. IASBhar dÀrför utarbetat ett utkast om förslag till ny standard dÀr olikheterna mellan avtalen eliminerasgenom att samtliga avtal redovisas i balansrÀkningen. Förslagets utformning har varit mycketkontroversiellt dÄ den innehÄller komplexa redovisningskrav och bidrar till försÀmrade nyckeltal.
Urban grönstruktur : rain gardens som ett hÄllbart inslag i vÀgmiljö
Det kommer fler och fler rapporter om översvÀmningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmÀngden i SkÄne förvÀntas öka samtidigt som
det sker en enorm exploatering dĂ€r stĂ€derna förtĂ€tas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. Ă
r 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det Àr EU:s
ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vÄrda vÄra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.
Riskbedömning och val av betesmark för boskap i torra till halvtorra omrÄden i Kenya
The Rift Valley i Kenya utgör ett hem för de pastorala massajerna. De baserar primÀrt sitt leverne pÄ kött, mjölk samt blod, dÀrför Àr vikten av boskap av stor betydelse. För att upprÀtthÄlla en god och uthÄllig produktion bör flertal parametarar beaktas. I detta arbete undersöks vilka risker som massajernas djurbesÀttning utsÀtts för under betesgÄng samt vilka val herdarna gör för att minimera förekomsten av dessa riskfaktorer. De risker som primÀrt berörs Àr infektionssjukdomen trypanosomiasis (en sjukdom som sprids av tsetseflugor), olika fÀstingburna sjukdomar samt andra infektioner.
Gröna tak i stÀder : en jÀmförelse mellan marknadsföring frÄn företag och en fallstudie
Att bygga med gröna tak börjar bli allt vanligare för att öka grönskan i stÀder. I vÀstvÀrlden bestÄr en stor del av stÀderna av outnyttjade, mörkfÀrgade hustak.
Takytorna kan förbÀttra det lokala klimatet om de istÀllet blir omsorgsfullt designade till gröna ytor ? ?greening the skyline?. Gröna tak kan i stÀder ha en renande funktion av vattnet och luften, samtidigt som de Àven sÀnker temperaturen. De blir gröna oaser i stadens betongdjungel, med bÄde produktiva och rekreativa syften.
Utblicken frÄn ett tÄgfönster : miljöerna vi passerar och hur de kan utformas för att ge ett positivt intryck av staden
Att fÀrdas med tÄg Àr idag ett vanligt sÀtt att transportera sig. Under resan hinner man blicka ut genom fönstret och samtidigt skaffa sig en bild av miljön utanför. Vilket intryck vi fÄr beror pÄ vad vi ser utanför fönstret och kan sÄledes pÄverkas av hur miljön Àr utformad.
StÀder kÀmpar stÀndigt för att bli attraktiva. Vanligt Àr att infarter frÄn bil-vÀgen planeras för att ge ett bra vÀlkomnande och man arbetar för att ge ett bra intryck. NÀr man istÀllet passerar en stad i ett tÄg möts man ofta av monotona industrimiljöer, parkeringar och bullerplank.
Konsekvenser av Sarbanes-Oxley Act
Bakgrund och problemdiskussion: Sarbanes-Oxley Act Àr en lag som trÀdde i kraft den 30juli 2002 och Àr svaret pÄ ett flertal redovisningsskandaler som skadade förtroendet för deamerikanska finansmarknaderna. Lagens syfte Àr att ÄterstÀlla investerares och andra aktörersförtroende för den amerikanska aktiemarknaden samt öka finansiella rapporters tillförlitlighetliksom att förhindra framtida företagsbedrÀgerier. Sarbanes Oxley Act ska uppfylla sitt syftegenom att bland annat öka insynen i publika företag, amerikanska sÄsom icke-amerikanska,för att pÄ sÄ sÀtt garantera att informationen i de finansiella rapporterna som lÀmnas tillaktiemarknaden överensstÀmmer med verkligheten. Lagen har varit vÀldigt omtvistad i fleraaspekter. Den del i regelverket som orsakar den tyngsta bördan samt den som Àr mest kostsamför företagen att implementera Àr lagens sektion 404.
Artificiell insemination i dikobesÀttningar
Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesÀttningar, dÀr kor och kvigor förvÀntas föda en kalv per Är. I sÄdana besÀttningar Àr fertilitet hos djuren en viktig faktor, dÄ förmÄgan att föda fram en kalv varje Är pÄverkar inkomsten. I Sverige anvÀnds naturlig betÀckning i störst utstrÀckning, men ett alternativ Àr artificiell insemination. Syftet med detta arbete Àr att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte anvÀnds i samma utstrÀckning inom dikobesÀttningar som hos mjölkkor, samt nÀr det kan vara aktuellt att anvÀnda sig av.
Den artificiella inseminationens pÄverkan pÄ drÀktighetsresultat varierar mycket i studierna, frÄn 37 till 74 %, men det antyds att 50 % Àr ett grÀnsvÀrde dÀr resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar sÄ som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvÄrigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinÀrtjÀnster och mediciner samt för arbete.
Examensprojekt bar-Nstol
Projektet inleddes med en omfattande marknadsundersökning dÀr syftet var att ta reda pÄ vad primÀr- och sekundÀranvÀndare av höga barnstolar har för Äsikter om dessa och samtidigt undersöka det befintliga utbudet av höga barnstolar. PÄ den undersökta marknaden hittades ingen barnstol som var ergonomisk för bÄde barnet och förÀldrarna. Det fanns inte heller nÄgon som riktade sig till kunder med behov av en stol till barbordshöjd eller köksö. DÄ svenska kök i allt större utstrÀckning har antingen barbord eller köksö, upptÀcktes hÀr ett behov.Ett skelett som vÀxer Àr extra kÀnsligt för snedbelastningar. Dessutom Àr kroppen inte gjord för att sitta i en traditionell nittiogradig sittstÀllning.
FE-modellering av hÄldÀcksbjÀlklag för dynamisk analys : JÀmförelse med fÀltmÀtningar
Det byggs mer och mer med prefabricerade hÄldÀcksbjÀlklag vilka har stora dimensionerings och produktionsfördelar. LÄnga spÀnnvidder och lÀtta bjÀlklag gör denna typ av konstruktion kÀnslig för vibrationer och dÀrför stÀlls konstruktörer idag inför en problematik som inte tidigare vanligtvis varit en dimensionerande faktor. Som en naturlig följd av detta Àr kunskapen inom omrÄdet begrÀnsad och förstÄelsen för denna typ av konstruktion vid dynamiska problem eftersatt. Hur hÄldÀcksbjÀlklag beter sig vid smÄ dynamiska laster, frÄn mÀnsklig aktivitet pÄ bjÀlklaget, och hur denna typ av problematik ska hanteras berÀkningsmÀssigt behöver studeras. Vid statiska berÀkningar antas bjÀlklaget vara enkelspÀnt men vid dynamiska berÀkningar kan bland annat inte detta antagande göras dÄ effekten frÄn elementens sammankopplingar och eventuella pÄgjutningar pÄverkar bjÀlklagets styvheter och dÀrmed dess dynamiska beteende.
Hinder för kunskapsdelning : Att skapa förutsÀttningar för mer effektiv kunskapsdelning genom reducering av hinder
För kunskapsintensiva företag Àr det viktigt att arbeta aktivt med kunskap, kunskapsdelning och Knowledge Management (KM) för att vara konkurrenskraftiga pÄ dagens förÀnderliga marknad. Vi har i denna studie fokuserat pÄ existerande hinder för kunskapsdelning, anvÀndning av IT som stöd och hur motivation, belöning och bestraffning pÄverkar kunskapsdelningen. Hinder inom KM minskar effektiviteten av hur ny kunskap skapas, lagras och delas, vilket dÀrför mÄste tas hÀnsyn till och helst minskas eller undanröjas för att uppnÄ högsta möjliga vÀrde för organisationen. För att företag ska fÄ största möjliga vÀrde av sitt KM-arbete, Àr det viktigt att det blir en naturlig del av de anstÀlldas vardag. DÀrför Àr det viktigt att skapa en inre lÄngsiktig motivation genom till exempel utbildning, belöning och arbetslivsförutsÀttningar.UtifrÄn problemdiskussionen ovan stÀller vi oss frÄgorna ?vilka hinder finns??, ?hur anvÀnds befintlig IT som stöd?? och ?vilken pÄverkan har motivation, belöning och bestraffning pÄ kunskapsdelning??.
Cow power : hÄllbar mjölkproduktion i framtiden
För att fÄ mjölkproduktionen mer hÄllbar och göra den till en naturlig del i samhÀllet samt att integrera den med miljön i största möjliga utstrÀckning har en projektgrupp pÄ Wageningen Universitet i NederlÀnderna fÄtt i uppdrag att göra en lösning som innefattar detta. Detta genom att se produktionen frÄn olika synvinklar och inte anvÀnda traditionell filosofi nÀr det gÀller stallbyggnader för mjölkkor samt genom att se pÄ alla inblandades faktiska behov. Projektgruppen har studerat kons, lantbrukarens, miljöns och Àven allmÀnhetens behov och utefter det skapat prototyper pÄ mjölkgÄrdar för att göra produktionen mer hÄllbar.Projektet har döpts till Cow Power, som till svenska kan översÀttas som Kraften frÄn kon. För att fÄ bÀttre insikt i projektet kontaktade vi universitetet som bjöd in oss med varm hand. Redogörelsen av projektet grundar sig frÀmst pÄ det material som sammanstÀllts av projektgruppen samt personliga samtal vi hade med de som var involverade i projektet vid vÄrt besök pÄ Wageningen Universitet.
Hotade arter i tallmiljöer pÄ Sveaskogs mark i VÀsterbotten och Norrbotten : skötselförslag och analys av potentiell habitatutbredning
Skogens biologiska mÄngfald hotas frÀmst genom den pÄverkan som mÀnniskan har pÄ naturen. Skogsbruk och bekÀmpning av skogsbrÀnder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mÀngden död ved minskar i skogen. NaturvÄrdsverket och lÀnsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömÄlen med ÄtgÀrdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mÄngfalden. MÄnga hotade arter har en dÄlig spridningsförmÄga, dÀrför krÀvs planering utifrÄn ett landskapsperspektiv dÀr stora sammanhÀngande omrÄden sÀtts av och restaureras.
Hur uppfattar elever sin skolsituation? : En enkÀtstudie om skolrelaterad stress i Är sex
I tidningar som Aftonbladet kan vi lĂ€sa att stress knĂ€cker Svenska elever. Media frossar och eleverna lider. Ăr det sant? En elev befinner sig i skolan ca 200 dagar av Ă„rets 365 dagar. Eleverna har ?skola? ca 4-6 timmar av dygnets 24 timmar, dĂ„ de gĂ„r i Ă„r sex.
FörÀldrars delaktighet vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram
Syfte och frÄgestÀllningar
Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om förÀldradelaktighet genom att kartlÀgga faktorer som inverkar pÄ delaktighet och inflytande för förÀldrar under arbetet med ÄtgÀrdsprogram samt belysa delaktighet utifrÄn förÀldrars upplevelser.
De specifika frÄgestÀllningarna lyder:
? Hur upplever förÀldrar sina möjligheter till delaktighet och inflytande vid upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram?
? PÄ vilka sÀtt kan en grundskola arbeta för att förÀldrar ska bli delaktiga vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram?
FöljdfrÄgor blir dÄ:
? Vilka betydelsefulla faktorer kan identifieras?
? Vilka mindre gynnsamma faktorer kan identifieras?
Teoretisk förankring
Det teoretiska ramverk som vi utgÄr frÄn i studien Àr systemteori och Antonovskis KASAM-teori, kÀnslan av sammanhang. Systemteorin syftar till att se och utforska delar som tillsammans bildar en helhet. Det systemiska tÀnket bygger pÄ att vi som mÀnniskor utvecklas och tillÀgnar oss kunskap genom feedback och Äterkoppling mellan system som vi ingÄr i.