Sök:

Sökresultat:

832 Uppsatser om Naturlig färgning - Sida 39 av 56

Digitala testamenten : Behöver formkraven för upprÀttande av testamente moderniseras?

Genom ett testamente kan en person se till sÄ att han fÄr sin yttersta vilja fram efter hans bortgÄng. Vid upprÀttande av testamente mÄste dock en testator ta hÀnsyn till de formkrav som gÀller för handlingen, vilka Àr kraven pÄ skriftlighet, underskrift och bevittning. Dessa formkrav brukar traditionellt sett bestÄ av en fysisk del, sÄ som att testamentet ska upprÀttas pÄ papper, testatorn ska egenhÀndigt skriva under testamentet och bevittningen ska ske genom fysisk nÀrvaro. Vi lever dock i ett allt mer digitaliserat och teknikvÀnligt samhÀlle och en naturlig följd av det vore om en person kunde upprÀtta ett digitalt testamente.Syftet med denna uppsats Àr att faststÀlla gÀllande rÀtt avseende testamentets formkrav och utreda om de kan uppfyllas genom ett digitalt testamente. Eftersom formkraven inte kan uppfyllas elektroniskt traditionellt sett, kommer författaren istÀllet att utgÄ ifrÄn syftena bakom formkraven.Bakom kravet pÄ skriftlighet ligger frÀmst bevis- och Àkthetsfunktionen som syftar till att sÀkerstÀlla ett testamentes tillblivelse, giltighet och innehÄll.

Könsroller i hemmet : En kvalitativ studie om hemarbetsfördelning bland heterosexuella par i Sverige och Estland.

Numera har tvĂ„försörjarfamilj blivit norm i Europa. Kvinnornas allt högre förvĂ€rvsfrekvens har dock inte resulterat i motsvarande ökning av mĂ€nnens insatser i det obetalda arbetet hemma. Även hemarbetet Ă€r uppdelat efter kön ? kvinnorna lĂ€gger sin tid mestadels pĂ„ sĂ„dana hemsysslor som stĂ€dning, smĂ„plock och barnpassning, medan mĂ€nnen Ă€gnar sig till större del Ă„t olika underhĂ„llsarbeten. Den könsindelade fördelningen av hemarbetet kan ses som en variant av hur man skapar kön i vardagslivet.Syfte med uppsatsen Ă€r att se hur kön skapas i hemmet bland heterosexuella par i Sverige och i Estland, samt vilken inverkan har det pĂ„ hemarbetsfördelningen.

Andrologisk undersökning av unga individprövade köttrastjurar : med sÀrskilt fokus pÄ pungomkrets

I Sverige ser vi idag ett ökat intresse för uppfödning av köttrasdjur. DÄ de flesta av hondjuren gÄr med tjur för naturlig betÀckning, Àr det av stor betydelse att vÀlja en frisk, högfertil tjur för att fÄ god reproduktion och avkastning i besÀttningen. För att undersöka tjurens potentiella fertilitet görs en sÄ kallad Bull Breeding Soundness Evaluation, dÀr bland annat mÀtning av pungomkrets ingÄr. MÀtning av pungomkretsen anvÀnds som ett indirekt mÄtt pÄ testiklarnas spermieproducerande förmÄga.Syftet med studien var att undersöka om pungomkretsen hos de köttrastjurar som individprövas vid prövningsstationen i Gismestad har förÀndrats under Ärens lopp.Totalt 1332 tjurar frÄn fyra av de vanligaste köttraserna i Sverige (Angus, Charolais, Hereford och Simmental) frÄn 13 prövningsomgÄngar under Ären 1997-2010 ingick i studien. Journalanteckningar frÄn slutbesiktningen av tjurarna sammanstÀlldes och analyserades.Resultatet visade att pungomkretsen i medeltal var 34,7 cm för samtliga tjurar oavsett ras eller Älder, vilket Àr vÀl över de faststÀllda minimigrÀnser som anvÀnds vid prövningsstationen.

Gymnasieelever om Gud och ondska

Enligt Sven G. Hartman har varje mĂ€nniska en personlig livsĂ„skĂ„dning som bygger pĂ„ uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan mĂ€nniskan Ă€r (antropologi), uppfattningar om samhĂ€llet (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrĂ„gors vikt för utvecklandet av den personliga livsĂ„skĂ„dningen. Även lĂ€roplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmĂ„gan till egna stĂ€llningstaganden. Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild förestĂ€llande ondska försökt fĂ„ en bild av hur de utvecklar egna stĂ€llningstaganden och dĂ€rigenom ocksĂ„ utvecklar sin personliga livsĂ„skĂ„dning. För min undersökning har jag anvĂ€nt mig av en gymnasieklass pĂ„ en gymnasieskola i Malmö som lĂ€ser kursen Religion A.

HÄllbarhetsredovisning : en studie av revisorers roll och pÄverkan

Sedan Är 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning Àr inte naturlig utan beror pÄ mÀnniskans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt att förmedla sin medvetenhet om företagets pÄverkan pÄ miljön. Den frivilliga hÄllbarhetsredovisningen kan vara ett sÀtt. För att denna ska förmedla en sÄ hög trovÀrdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.Syfte:Syftet med denna studie Àr att utreda vilken roll revisorer har i hÄllbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna pÄverka hÄllbarhetsredovisningens utveckling.Genomförande:Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer.

"Mysigt och inbjudande att sitta och lÀsa böcker"

PÄ vÄra tvÄ förskolor finns det böcker som stÄr prydligt i sina hyllor, pÄ nÄgot sÀtt ingÄr det som en naturlig del av vÄr förskolekultur. Men frÄgan Àr dÄ om böckerna anvÀnds och lÀses? För oss bÄda finns det ett stort intresse av böcker och höglÀsning vilket gjorde ett sjÀlvklart val av undersökningens syfte. Syftet med undersökningen Àr att fÄ en helhetssyn och försöka förstÄ hur pedagoger upplever sin syn pÄ höglÀsning och dess betydelse för barns sprÄkliga utveckling och samspel i en lÀrandesituation. Vi vill Àven undersöka om det finns olika omstÀndigheter som eventuellt skulle pÄverka höglÀsningssituationen sÄsom miljö, vardagens tid, kommunikation och samspel. Undersökningen genomfördes med fem pedagoger som blev intervjuade, urvalet var kvinnor i olika Äldrar med olika utbildningar som barnskötare och förskollÀrare.

Likabehandlingsarbete i förskolan : Integrering av likabehandlingsplan och plan mot krÀnkande behandling och diskriminering

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn DO:s definition av arbetet med likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och krÀnkande behandling undersöka hur arbetet med dessa planer integreras i förskolornas verksamhet. Specifikt fokus lÀggs vid att synliggöra vilka metoder och redskap som anvÀnds för att förebygga, frÀmja och ÄtgÀrda arbetet i verksamheterna. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har kvalitativ ansats med intervjuer av pedagoger anvÀnts. Detta för att pÄ djupet fÄ en förstÄelse för pedagogers olika uppfattningar kring studiens tre frÄgestÀllningar. Vi analyserat intervjusvaren utifrÄn studiens valda teoretiska ramverk, gÀllande styrdokument och tidigare forskning.

Jag kan inte tÀnka platt, hur pÄverkar det musicerandet? : Dyslexi, musik och musikpedagogik

Har dyslexi nÄgon inverkan pÄ musikens omrÄde? Har notlÀsningsproblematik en koppling till de lÀssvÄrigheter som Àr vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda pÄ hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gÄ igenom litteratur inom omrÄdet och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom anvÀnt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att sjÀlv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmÀn kunskap pÄ omrÄdet och till resultaten frÄn intervjuerna.Kunskaperna inom omrÄdet Àr Ànnu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten nÀr det gÀller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstÀmde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet pÄverkas av dyslexi och framför allt utifrÄn det sÀtt som vi hÀr i vÀst oftast valt att nÀrma oss musiken och musikpedagogiken.

Orsaker till spensugning hos kvigor samt dess effekt pÄ mjölkkörteln

Syftet med litteraturstudien var att undersöka orsaker till spensugning hos kvigor, hur beteendet pÄverkar den diade individens mjölkkörtel samt ÄtgÀrder till problemet. Spensugning innebÀr att en kviga eller ko diar pÄ en annan individs spenar och det Àr ett beteende som ofta utvecklas i tidig Älder. I dagens mjölkproduktion föds kalvar ofta upp i system dÀr de inte har möjlighet att dia kon. Utfodring av mjölk sker med en hink, hink med napp eller med kalvamma. Om kalven inte fÄtt utlopp för sitt sugbehov vid utfodringen eller inte blivit avvand frÄn att dricka mjölk pÄ ett naturligt sÀtt kan problem som spensugning uppstÄ.

Stöd till och samverkan till förÀldrar med intellektuella begrÀnsningar : professionellas och mammors perspektiv

Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att frÄn habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, nÀr det gÀller bemötande av förÀldrar, sÀrskilt mammor, med intellektuella begrÀnsningar.För detta syfte behövde vi kartlÀgga de professionellas instÀllning och attityder till förÀldrar med intellektuella begrÀnsningar, men ocksÄ förmedla den bild som mammorna/förÀldrarna har pÄ det stöd de fÄr. I en kvalitativ studie intervjuades Ätta mammor med intellektuella begrÀnsningar om deras syn pÄ det stöd de fÄr. En enkÀtstudie stÀlld till professionella gav kÀnnedom om olika verksamheters arbetssÀtt och utbud av stöd till familjer dÀr en eller bÄda förÀldrarna har intellektuella begrÀsningar. I resultatdelen speglades informationen frÄn mammorna mot enkÀtsvaren. Samverkansaspekter beaktades sÀrskilt noga.

Att leva mellan tvÄ kulturer! : En kvalitativ studie om hur unga kvinnor med kurdisk bakgrund upplever integrationsprocessen i Sverige

Titel: Liten mot Stor: En studie om press i affĂ€rsrelationerÄmne: Företagsekonomi III ? ledning och utveckling i handelsföretag, 30 hpFörfattare: Emelie Almqvist, Charlotte Dahlesson och Victor LagergrenHandledare: Christine TidĂ„sen Bakgrund: Inköpsorganisationer har funnits lĂ€nge och vĂ€xer sig allt större pĂ„ dagens marknader, dĂ€rmed har de en stark position som har allt fler konkurrensfördelar gentemot andra aktörer. Detta bidrar till att inköpsorganisationerna erhĂ„ller makt i affĂ€rsrelationen till deras leverantörer, genom fördelaktiga avtal samt högre krav. Detta medför att leverantören producerar allt större volymer och anpassar sig efter den större aktörens behov.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om press kan uppstĂ„ mellan svenska, nĂ„got mindre leverantörer och stora inköpsorganisationer. Vidare Ă€mnar vi undersöka om det uppstĂ„r nĂ„gon form av beroendestĂ€llning samt hur hanterar de etik och makt i relationen.Metod: Vi har analyserat hur pressen av en större inköpsorganisation upplevs av leverantörer genom att genomföra en kvalitativ studie.

Rekreation och rehabilitering i jordbrukets kulturmiljö

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hÀlften av nittonhundratalet har inneburit stora förÀndringar för odlingslandskapet. Den biologiska mÄngfalden har minskat kraftigt och kulturbÀrande landskapselement har hotats. DÀrför finns det nationella miljömÄlet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som frÀmjar vÀxt- och djurliv, men som ocksÄ Àr vÀrdefullt för mÀnniskan utifrÄn kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket vÀrde jordbrukets kulturmiljö har för mÀnniskans vÀlbefinnande och hur den kan anvÀndas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i SkÄne som bedriver rehabilitering i gÄrdsmiljö har intervjuats för att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för denna typ av verksamhet.

Flytande va?tmark fo?r dagvattenhantering i Ro?nningesjo?n, Ta?by kommun : Reningseffekt och framtidsutsikter

Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.

Ekologisk dagvattenhantering (ED) i Stockholms Stad : en studie om kommunens arbete mot en miljövÀnligare dagvattenhantering

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

Ekonomisk utveckling eller ekologisk avveckling? -En studie om företagsledares syn pÄ tillvÀxt

Bakgrund och problemdiskussion: TillvÀxt ses i dag som en naturlig grund i vÄrt samhÀlls-byggande och ordet har blivit nÀstintill utbytbart med utveckling. Det överskuggande mÄlet för politiker och företag Àr fortsatt tillvÀxt, samtidigt som naturvetare i en parallell vÀrld pÄpekar att vi har nÄtt grÀnsen för vad planeten förmÄr. En betydelsefull men förhÄllandevis outforskad roll i detta innehas av företagen, varför det ocksÄ finns ett intresse i att nÀrmare undersöka företagens hÄllning gentemot problematiken.FrÄgestÀllning:? Hur ser företagsledare pÄ tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande?Syfte: Syftet Àr att ta del av framstÄende företagsledares tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande, för att pÄ sÄ sÀtt belysa tillvÀxtens dilemma utifrÄn ett företagsperspektiv ? nÄgot som tidigare frÀmst har gjorts ur ett naturvetenskapligt perspektiv.Metod: För att kartlÀgga och undersöka formulerad problematik Àr studien av bÄde explorativ och deskriptiv karaktÀr. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex företagsledare som bÄde har inflytande inom nÀringslivet och som har uttalat sig i hÄllbarhetsfrÄgor.Resultat: Resultatet presenterar företagsledarnas tankar och reflektioner kring tillvÀxt, resursanvÀndning och företagande.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->