Through interviews with children of ages 4-5 years old and by observing children children at play at three preschools with different types of outdoor surroundings, I have investigated if the preschools outdoor surroundings have any influences on the children´ choice of play. The hypothesis was that natural surroundings can entice children´s interest in nature being in it and play. I have also investigated if the children know why it is important to be outdoors and if they know it has a positive influence on their health.The result of my investigation is that the children play about the same games at the three different preschool gardens, but at the preschool with more natural surroundings, the children have more contact with plants and animals, and could learn of the different phenomena of nature by the preschool teacher answering their questions. Most of the children in the interviews know it´s useful to be outdoors and be on the move and get fresh air, but many of them thought it was most important to play. By being outdoors the children get exercise, fresh air, play and at the same time they establish an understanding of the nature and a healthier life..

Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett Naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och Naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa.

Enligt läroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnå att barn ska få en positiv syn på naturvårdsfrågor och lära sig naturens kretslopp. Barn ska lära sig aktsamhet och att ha ett bra förhållningssätt till naturen och miljön.I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar från undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. Därefter beskriver jag tillvägagångssättet genom observationer av såväl barn som personal.

En vanlig åsikt bland lärare är att genetiken är ett intressant avsnitt, men att det är svårt att undervisa så eleverna förstår. Därmed är det viktigt att det bör finnas illustrativa bilder som förtydligar texten, och är pedagogiskt framställda. Som lärare är man ansvarig för lärandet, och använder olika hjälpmedel, exempelvis lärobok. Läroböckernas kvalitet är därför mycket viktig, Syftet med examensarbetet var att undersöka, hur bilderna inom genetik och genteknik presenteras i gymnasieläroböcker. Samtliga bilder analyseras och tolkas med hjälp av ett kodschema och dess tillhörande bedömningsgrunder.

Syftet med arbetet var att undersöka om och i så fall hur pedagoger i förskolan uppfyller målen i förskolans läroplan, Lpfö98, om natur och miljö, vad de har för personliga inställningar och visioner inom detta område och hur deras bakgrund har påverkat dessa. Jag intervjuade tre förskolechefer/rektor, samt fem förskollärare på tre olika förskolor. Alla hade ett eget Naturintresse. Endast två kunde minnas att natur och miljö ingått i deras utbildning. Majoriteten var införstådda med att läroplanen kräver att man arbetar med natur och miljö, men nästan ingen ansåg att deras verksamhet genomsyrades av detta.

Vår studie handlar om förskollärares syfte med naturvistelse. Vad de vill uppnå med den och vad de anser att barnen lär sig under den. Vi har även valt att belysa vilken prioritet de lägger vid vistelse i naturen och hur de ser på sina förutsättningar. Anledningen till att vi valt detta område är att vi är intresserade av naturen och har förhoppning om att även kommande generationer ska finna glädjen i naturvistelsen. Vår teori är att Naturintresse skapas genom möjlighet att vistas ute i naturen.

Syftet med denna studie är att studera förskolegårdars naturmiljöer och utifrån resultatet ta fram förslag på åtgärder som kan berika gårdarna med ytterligare naturinslag. Dessa åtgärder kan ge möjligheter som kan främja barns naturmöten, lek, lärande och utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie som innefattade rundvandringar på förskolegårdarna samt intervjuer av förskolepersonal och förskolebarn, fick vi förståelse för betydelsen av förskolegårdarnas naturmiljöer. Resultatet visar att all förskolepersonalen önskade mer natur på sina gårdar och de nämnde till exempel att mer växtlighet kan berika förskolegårdarna med naturmiljö. Vidare visar resultatet även hur förskolepersonalen i nuläget arbetar med natur på förskolegården för att öka barns Naturintresse samt hur barn använde förskolegårdens naturmiljö.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fått konkurrens från TV- och dataspel. Många familjer bor i städer, med begränsad tillgång till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likaså ro och mental återhämtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i åldrarna 5-12 år.Metod: Tio mödrar intervjuades angående sina barns samspel med naturen.

Den här studien tar sin utgångspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ämnesområdena i skolsammanhang. Syftet är att undersöka vad flickor tänker om ämnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det påverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets årskurs 3. I undersökningen användes intervjuer, fokussamtal och enkäter. Resultaten visar att ett personligt ämnesintresse, den egna förmågan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor väljer naturvetenskapliga och tekniska studier.

Utvecklingen inom livsmedelsbranschen har präglats av samhällets industrialisering och globalisering de senaste decennierna. Det gäller även de producenter som förser livsmedelsbranschen med varor. Jordbrukets förändrade villkor har medfört att en del småskaliga bönder valt att erbjuda tjänster kring sin kärnprodukt. Globaliseringen har också medfört ett antal miljöproblem som några av dessa tjänstefierade bönder bidrar till att motverka, genom att uppfylla ett av regeringens uppsatta miljömål om att producera ekologiska varor. Tjänsterna dessa entreprenörer tillhandahåller innebär att ekologiska och närproducerade varor erbjuds i en gårdsbutik.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn på förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick från kvalitativa intervjuer, insamlade berättelser från pedagoger med ett eget Naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lärande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhållningssätt och hur de arbetar för att förverkliga läroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna såg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och även ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. Svårighet att skilja på lek och lärande belystes.

Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang.