Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

FrÄgan kring hur mycket engelska lÄnord vi anvÀnder i vÄrt dagliga sprÄk debatteras frÄn och till. I denna uppsats redovisar jag en undersökning om ungdomars anvÀndande av engelska lÄnord i diskussioner kring musik pÄ nÀtet. Det undersökta textmaterialet bestÄr av sex olika forum och gÀstböcker dÀr man diskuterar musik frÄn tre genrer. I varje genre finns en diskussion kring engelska/amerikanska artister och en diskussion kring svenska artister. Jag gjorde detta urval för att fÄ ett lite bredare material eftersom jag antog att frekvensen lÄnord kunde skifta mellan de olika genrerna.Jag inleder med en kort beskrivning av de sex forum som ligger till grund för min undersökning.

Syftet med undersökningen Àr att studera ungdomars intressen och instÀllning till samhÀllet, och dess institutioner, samt etiska stÀllningstaganden, rörande droger, brott och om att fÄ respekt, i förhÄllande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. UndersökningsfrÄgorna kretsar kring om nÄgot mönster kan ses, och hur det i sÄ fall ser ut, nÀr det gÀller social instÀllning och intressen bland fritidsgÄrdsaktiva ungdomar i jÀmförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jÀmförelse med en större, bland barn till förÀldrar med lÄg respektive hög yrkeskvalifikationsnivÄ, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden bestÄr av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivÄ,habitus, fÀlt och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgÄrden och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med anvÀndande av enkÀt under ledning. Urvalsgrupperna har bestÄtt av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 Är, pÄ tvÄ fritidsgÄrdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar pÄ respektive orter (kontrollgrupper). NÀr det gÀller huvudanalysperspektiven syns förÀldrarnas yrkeskvalifikationsnivÄ, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med instÀllningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (dÀr arbetarbarnen har en nÀrmast antisocial instÀllning). I övrigt visar fritidsgÄrdsaktivitet i jÀmförelse med föreningsidrottande pÄ tydligast mönster med störst skillnader avseende instÀllning till polisen i Storstad samt för bÄda orterna nÀr det gÀller instÀllning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna pÄ denna studies fritidsgÄrdar har en generellt prosocial instÀllning. I Storstad Àr instÀllningen överlag mer prosocial bland de fritidsgÄrdsaktiva Àn de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget Àr instÀllningen till polisen..

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

Uppsatsens sociologiska problem Àr ungdomsbrottslighet. Varför begÄr ungdomar brott och vilka faktorer pÄverkar dem att begÄ brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrÄn ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr utvecklingen har blivit grövre, frÄn stöld till vÄldsbrott. Vilket till stor del beror pÄ ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

MÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende Àr starkt forknippat med matvanorna. DÄ grunden förframtida vanor lÀggs redan i tidig Älder bör regelbundna mat- och motionsvanor frÀmjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens mÄltider dÄ denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmÄgan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket orovÀckande information som visar att en av tio skolungdomarinte Àter frukost. Ett annat pÄstÄende som nÀmns i samband med ungdomars frukostvanor Àratt andelen fiukostÀtare minskar ju Àldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförÀndrats en hel del under de senaste Ären och frukostÀtandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Syftet med detta arbete Àr att studera vilken inverkan musiken kan ha pÄ sprÄkutveckling hos barn i förskoleÄldern och att belysa fördelar med att anvÀnda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks ocksÄ pedagogers kunskap och trygghet i att anvÀnda sig av musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som anvÀndes var enkÀter som delades ut till verksam personal pÄ 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan pÄ barns sprÄkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glÀdjeskapande uttrycksmedel. Musik anvÀnds mer eller mindre pÄ förskolor och i förskoleklasser. DÀremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillrÀckliga kunskaper i anvÀndandet av musik som sprÄkutvecklande verktyg.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera ungdomars anvÀndning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever frÄn Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgÄr vi frÄn teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn pÄ andra medlemmar.      .