Sökresultat:
5927 Uppsatser om Naturens inverkan pć ungdomars hälsa - Sida 37 av 396
Ungdomars drogvanor och attityder till narkotika och missbruk
Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.
Varför kan tjejer pussa varandra men inte killar : En studie om ungdomars uppfattningar kring kÀrlek, sex och sexuella identiteter
Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kÀrlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jÀmfördes med varandra samt med uppfattningarna frÄn en person verksam pÄ RFSL*. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent frÄn RFSL. Resultatet visade inte pÄ nÄgra större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kÀrlek och sex som tvÄ fenomen beroende av varandra.
NĂRSTĂ ENDE TILL PERSONER MED SCHIZOFRENI : en litteraturstudie om nĂ€rstĂ„endes livssituation.
Att vara nÀrstÄende till en person med schizofreni innebar en stor pÄfrestning, bÄde i vardagen och i mötet med sjukvÄrden. Studiens syfte var att beskriva hur nÀrstÄende till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, bÄde i det dagliga livet och i mötet med vÄrden. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade pÄ att inverkan pÄ det dagliga livet skedde i form av den förÀndrade vardagen, barnet som tidigare var som ?alla andra? barn samt att livet blev en som stÀndig kamp.
SÀllskapsdjur i vÄrden - inverkan pÄ dementa personers hÀlsa och vÀlbefinnande pÄ Àldreboende
Syftet med denna litteraturöversikt var att granska sÀllskapsdjurs inverkan pÄ dementa personer boende pÄ Àldreboende hÀlsa och vÀlbefinnande. MÄnga mÀnniskor har demenssjukdom, ca 140 000 personer i Sverige lever med demens varav ungefÀr hÀlften bor pÄ Àldreboende. Personer med demenssjukdom fÄr ofta kognitiva nedsÀttningar och svÄrighet med att klara dagliga aktiviteter. Redan under 1700-talet började anvÀndningen av sÀllskapsdjur generellt inom vÄrden. Detta har utvecklats genom Ären och idag har ett 20-tal kommuner i Sverige börjat anvÀnda sig av bland annat hundar i vÄrdande syfte inom ÀldrevÄrden.
"Jag kÀnner ett stort lugn." : En kvalitativ studie om lÀrares naturupplevelser
Syftet med examensarbetet var att undersöka lÀrares upplevelser av att vistas i sitt personal-rum dÀr naturrelaterade ÄtgÀrder vidtagits samt deras erfarenheter av hÀlsofrÀmjande upplevelser i naturen. Metoden som anvÀndes för att kunna undersöka forskningsfrÄgorna var en kvalitativ datainsamling i form av en enkÀt med tvÄ öppna frÄgor. Resultatet av en kvalitativ innehÄllsanalys visade att naturens positiva hÀlsofrÀmjande effekter upplevdes bÄde inom- och utomhus. KÀnslan av lugn och ro, ÄterhÀmtning och vÀlmÄende upplevdes pÄ grund av enskilda detaljer i personalrummet. Resultatet visade dessutom att deltagarnas positiva erfarenheter i naturen var starkt förknippade med olika sinnesintryck.
Grundskoleplanering i Uppsala : Strategiska avvÀganden i den kommunala skolan utifrÄn marknadsanpassning och varierande elevunderlag
Med hjÀlp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda Är 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrÄn offentlig och privat bestÀmmanderÀtt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jÀmlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrÄn en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan pÄ skolan och prioriterar individens rÀtt att vÀlja. Valfriheten försvÄrar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan pÄ den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att pÄverka segregation genom att underlÀtta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjÀmförelser..
Har modersmÄlsundervisningen god inverkan pÄ utvecklingen av det svenska sprÄket? : En undersökning av resultat i Nationella prov i Svenska och Svenska som andrasprÄk.
Uppsatsen handlar om modersmÄlsundervisningens vikt och betydelse i elevers sprÄkutveckling. Forskningen sÀger att modersmÄlsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan pÄ inlÀrningen av nya sprÄk och syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka i vilken utstrÀckning forskningen stÀmmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andrasprÄk och funnit att resultaten i huvudsak stÀmmer överrens med den forskning som finns om modersmÄlsundervisning. Mina slutsaser Àr dock att det inte bara Àr modersmÄlsundervisningen som spelar roll för sprÄkutvecklingen, utan att man mÄste ta hÀnsyn till andra variabler, sÄsom till exempel sociala faktorer, nÀr man undersöker en frÄga som denna..
Barns förestÀllningar om fenomenet dag och natt : En kvalitativ studie i Sverige bland elever i Ärskurs 3
Barns förestÀllningar kring naturens olika fenomen Àr mÄnga. Ett fenomen som alla barn upplever varje dag Àr övergÄngen frÄn dag till natt och tvÀrtom. För att kunna ge barn förklaringar om hur saker och ting sker och hÀnger samman, Àr det viktigt att lyssna pÄ deras förestÀllningar för att sedan bygga vidare pÄ dessa. För att ta reda pÄ barns förestÀllningar kring fenomenet dag och natt, har enskilda semistrukturerade intervjuer genomförts med elever i Ärskurs tre. Resultaten visar att eleverna hade förstÄelse för att solen, mÄnen, jorden och andra planeter Àr i stÀndig rotation.
Makroekonomiska variablers inverkan pÄ regeringens vÀljarstöd i Sverige 1973-2003
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka makroekonomiska variablers inverkan pÄ regeringens opinionsstöd i Sverige 1973-2003. Med en ekonometrisk modell förklaras förÀndringar i den sittande regeringens vÀljarstöd mÀtt i riksdagsval och Ärliga partisympatiundersökningar. Som förklarande variabler anvÀnds arbetslöshet, BNP-tillvÀxt, inflation, skattekvot och transfereringar till hushÄllen. Resultaten visar att en ökning av arbetslösheten och nivÄn pÄ skattekvoten samt en ökning av kvoten transfereringar till hushÄll genom BNP har haft en signifikant negativ effekt pÄ den sittande regeringens opinionsstöd. AnvÀndandet av partisympatiundersökningar ger upphov till en felkÀlla i modellen, detta dÄ undersökningarna mÀter Äsikter och attityder och inte faktiskt vÀljarbeteende..
Kunskapsspridning i kunskapsföretag - En fallstudie pÄ Ernst & Young
Denna uppsats syftar till att undersöka hur kunskap skapas, sprids och bibehÄlls i ett kunskapsföretag. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med anstÀllda i olika befattningar pÄ Ernst & Young. Det visar sig att Ernst & Youngs positiva instÀllning till kunskap har stor inverkan pÄ spridningen av den. Det finns en stark kultur som fungerar som en drivkraft för de anstÀllda. Dock kan den höga graden av sekretess ha negativ inverkan pÄ spridningen av kunskap.
Stranderosion i SkÄne
Erosion Àr en stÀndigt pÄgÄende process som formar om vÄrt landskap. LÀngs med kusten pÄgÄr ett samspel mellan vind, vÄgor, strömmar och sediment. Ett omrÄde kan sÀgas vara utsatt för erosion om mÀngden borttransporterat material Àr större Àn den mÀngd som avsÀtts. Det omvÀnda kan ocksÄ intrÀffa, det vill sÀga att strÀnder vÀxer. Detta kallas för ackumulation.
FjÀllrÀddningen
Idag rör sig fler mÀnniskor Àn nÄgonsin i vÄr fjÀllvÀrld. Erfarna som mindre erfarna personer fjÀllvandrar, Äker ?off-pist?, eller kanske tar del av naturens alla smakupplevelser. Men för att möjliggöra detta mÄste det finnas en trygghet hos oss alla nÀr vi Àr dÀr ute. GÄnger dÄ vi sjÀlva inte kan kontrollera situationen, vi kanske Àr skadad, har gÄtt vilse, eller inte har krafter kvar, finns fjÀllrÀddningen.
SÄrbar, riskfylld, eller missgynnad? : Utsatthet bland ungdomar i VÀsterÄs stad
UngdomsÄren Àr en omtumlande period av förÀndring och identitetsutveckling. NÀr det rör sig om utsatta ungdomars hÀlsa Àr denna grupp exponerad för en eller flera riskfaktorer samtidigt. Enligt internationella och nationella styrdokument Àr ungdomar en prioriterad grupp dÄ det finns studier som visar pÄ en ojÀmlikhet i hÀlsa bland mÄlgruppen. Studiens referensram innefattar tre olika dimensioner av begreppet utsatthet, vilka Àr sÄrbar, riskfylld och missgynnad. Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för nyckelpersoners uppfattningar gÀllande social utsatthet bland ungdomar i Äldern 13-19 Är.
Frukt och gr?nt: hur ungdomar uppfattar kostr?det och vad som p?verkar deras konsumtion
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring
konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta.
Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven
innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer
fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r
att identifiera betydande kategorier.
Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras
f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.
Finns det nÄgon dÀr för mig? : En studie om ungdomars upplevelser kring att tryggt kunna berÀtta för andra om sitt psykiska mÄende
ForskningsfÀltet kring ungdomars psykiska hÀlsa Àr oenigt. Forskare Àr oense om den psykiska ohÀlsan hos ungdomar ökar? och i sÄ fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mÄr idag Àr ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhÀlle som ungdomar idag stÀlls inför rÄder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebÀr inte att ungdomar bör uppleva ett sÀmre psykiskt mÄende, tvÀrtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mÄr bra.