I Sverige Ă€r barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer Ă€n knappt 2 Ă„r dĂ„ vi Ă€r ledande inom hemsjukvĂ„rd och mĂ„nga vĂ€ljer att vĂ„rda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla ErstagĂ„rden i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vĂ„rd i antingen ett terminalt syfte eller för vĂ€xelvĂ„rd, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 dĂ„ Helen House, i England, öppnade som vĂ€rldens första barn- och ungdomshospice. I lĂ€nder som England och USA har de kommit lĂ„ngt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trĂ€dgĂ„rdar för barn- och ungdomshospice. MĂ„let med arbetet Ă€r att med Lilla ErstagĂ„rden som exempel ta fram förslag pĂ„ hur man kan utforma en hospicetrĂ€dgĂ„rd med fokus pĂ„ barns och ungdomars behov av natur.

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Titel: Varför Gud?  En studie av ungdomars religiösa attribution i Halmstad Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson Handledare: JĂŒrgen Offermanns FrĂ„gestĂ€llning: Vilka faktorer pĂ„verkar valet av religiös attribution hos en ungdom i Halmstad?Finns det nĂ„gra specifika faktorer som förekommer oftare Ă€n andra i valet av religiös attribution hos en ungdom I Halmstad? Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att finna orsakerna till varför en ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sĂ„dant beslut. Detta gör vi med utgĂ„ngspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier.Metod: Det Ă€r en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gĂ€llande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgĂ„ frĂ„n.Empirisk studie: Data Ă€r insamlad via intervju av tio ungdomar i tvĂ„ religiösa ungdomsgrupper i Halmstad.Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad.pĂ„verkan frĂ„n socialt kontaktnĂ€tdĂ„ religionen prĂ€glat individens uppvĂ€xtdĂ„ det har funnits en kĂ€nsla av saknad behovet av förĂ€ndring i livetsökandet efter en identitet och en samhörighet.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ om det Àr möjligt att arbeta med ekologiska frÄgor i förskolan. För att barnen ska fÄ en förstÄelse för det komplexa begreppet hÄllbar utveckling, mÄste vi tidigt integrera barnen i naturens vÀrld pÄ ett begripligt och lustfyllt sÀtt.Jag har utarbetat ett arbetsmaterial om fÄgelekologi för de Àldre barnen 4-5Äringar i förskolan. Delar av materialet har testats pÄ tvÄ förskolor, dÀr jag har intervjuat barnen samt genomfört en enkÀtundersökning bland pedagogerna, för att se om intresse finns att arbeta med ekologiska frÄgor.Resultatet blev positivt frÄn alla hÄll. Barnen tyckte att det var roligt och intressant och pedagogerna var eniga om att ekologi Àr ett viktigt Àmne att arbeta med i förskolan. Jag hoppas att detta arbete ska inspirera och fÄ flera mÀnniskor att inse att lÀran om ekologiska samband inte behöver vara sÄ krÄngligt som det kan lÄta. .

Startskottet för den Europeiska MonetÀra Unionen (EMU) gick den 1 januari 1999, dÄ infördes den gemensamma valutan euro i 11 europeiska nationer. I Sverige röstades om ett medlemskap den 14 september 2003, omröstningen resulterade i att Sverige valde att stÄ utanför EMU. Vi har varit intresserade av att se hur det svenska utanförskapet pÄverkat företagen i Sverige. Syftet med denna uppsats blev sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna av Sveriges utanförskap har blivit pÄ de svenska smÄ- och medelstora företagen som idkar handel i EMU-omrÄdet, samt hur deras konkurrenssituation pÄverkats. I uppsatsen har vi valt att utifrÄn fyra företags perspektiv undersöka hur de pÄverkats och vilka faktorer som haft inverkan pÄ deras konkurrenssituation i och med det svenska utanförskapet.

Syftet med studien var att fÄ en ökad kunskap om 15-Äringars uppfattningar om krÀnkningar och trakassering pÄ internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt pÄ att problemet uppstÄr. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-Äringar frÄn en skola i Sydsverige. Grounded theory anvÀndes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i frÄn ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet Àr en given del av ungdomarnas vardag och att krÀnkningar Àr vanliga. BÄde sÀndaren och mottagaren av en kommentar mÄste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en krÀnkning.

Bakgrund: Depression ses som en del av ett bipolÀrt syndrom med depressiva och maniska eller hypomana sjukdomsepisoder eller som ett unipolÀrt syndrom endast med depressionsepisoder. Fysisk aktivitet definieras som kroppens rörelse skapad av skelettmuskulaturens sammandragning. Den leder till att kroppen gör sig av med energi och har kopplats till att minska depressionsrisken, öka vÀlbefinnandet och bryta isoleringen. Att motivera Àldre med depressionssjukdom till fysisk aktivitet Àr inte helt okomplicerat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att integrera fysisk aktivitet i omvÄrdnaden för denna patientgrupp.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars vÀrderingar, samt att utreda om det fanns nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors vÀrderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den vÀsterlÀndska mÀnniskan lÀmnar materialistiska vÀrderingar för att anamma nÄgot som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att mÀnniskan söker inre lycka och personlig tillfredsstÀllelse snarare Àn materiell vÀlfÀrd och fysisk trygghet.Metoden som anvÀnts har varit en enkÀtundersökning, dÀr 51 ungdomar pÄ en gymnasieskola i Sverige svarat pÄ frÄgor om sina vÀrderingar. DÀrefter har Àven kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jÀmförts med liknande studier inom ÀmnesomrÄdet.

Studiens syften Àr att undersöka musikens inverkan pÄ mÀnniskan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikÀmnet skapar i skolsammanhang. Metoden Àr en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade frÄn ett antal olika omrÄden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. UtifrÄn fem böcker som ingÄtt i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och mÀnniska?, ?Musik och hÀlsa? och ?Musik i skola?.

Bakgrund: typ 1-diabetes Àr en sjukdom som ofta drabbar personer som Àr under 30 Är och stÀller stora krav pÄ ens egenvÄrd. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom Àr avgörande för deras egenvÄrd och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde frÄn databaserna Cinahl och Medline dÀr nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté.

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vilka tankar och vĂ€rderingar gymnasieungdomar med fokus pĂ„ killar har kring kondomanvĂ€ndande. Huvudsakligen har tre genomgĂ„ende teman anvĂ€nts; respekt, tillit och ansvar med följande frĂ„gestĂ€llningar:- Finns det nĂ„gra skillnader mellan tjejer och killar gĂ€llande kondomanvĂ€ndande?- Är ungdomar mer angelĂ€gna att skydda sig mot graviditet Ă€n STI?- Hur vanligt Ă€r det att ungdomar anvĂ€nder skydd (kondom) vid sexuella kontakter?- Hur uppfattar ungdomar sannolikheten att smittas av STI och hur allvarligt upplever ungdomarna att det Ă€r att smittas av STI?- Vad pĂ„verkar kondomanvĂ€ndandet hos ungdomar?- Hur ser vĂ€rderingarna och attityderna ut kring kondomanvĂ€ndande?- KrĂ€vs det nya och andra metoder i det förebyggande arbetet för att förĂ€ndra och öka kondomanvĂ€ndandet- Vad skulle fĂ„ fler ungdomar att anvĂ€nda kondom?FrĂ„gestĂ€llningarna har utifrĂ„n deras karaktĂ€r anvĂ€nts i den metod dĂ€r de varit mest lĂ€mpliga.I studien anvĂ€ndes tvĂ„ olika metoder; en kvantitativ och en kvalitativ. I den kvantitativa delen har material frĂ„n enkĂ€ten UngKAB09 anvĂ€nts. Den kvalitativa delen har bestĂ„tt av fokusgrup-per som Ă€r en vĂ€lfungerande metod nĂ€r man vill ta reda pĂ„ ungdomars tankar och vĂ€rderingar kring kĂ€nsliga Ă€mnen och fĂ„nga upp kulturella vĂ€rderingar.Resultaten frĂ„n studien visar att det inte finns nĂ„gra större skillnader mellan killar och tjejer nĂ€r det gĂ€ller anvĂ€ndandet av kondom och ungdomarna verkar vara mer angelĂ€gna att skydda sig mot graviditet Ă€n STI.

Denna studie fokuserar pÄ företagsstorleks inverkan pÄ sambandet mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och Corporate Financial Performance (CFP). Huvudsyftet Àr att mÀta om effekten av CSR pÄ CFP skiljer sig mellan smÄ och stora företag noterade pÄ Nasdaq OMX Nordic Stockholm. Perioden som studeras Àr Ären 2006-2009 samt Är 2011. För att utröna om företagsstorlek har inverkan pÄ sambandet tillÀmpas modererande regressionsanalys som gÄr ut pÄ att faststÀlla huruvida nÄgon interaktionseffekt förekommer eller ej. Vi kontrollerar Àven för variablerna bransch och tid.

Syftet med litteraturstudien var att genom litteraturen redogöra för cancersjuka ungdomars livskvalitet och hur de hanterar sin sjukdom. Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie dÀr författarna sökte vetenskapliga artiklar pÄ Medline, Cinahl, SweMed+ och PsykInfo. I resultatet redovisas femton artiklar. Resultatet visade att socialt stöd i form av förÀldrar och en speciell vÀn visade ha stor betydelse för ungdomarnas vÀlmÄende. Ungdomarna beskrev ocksÄ att det kÀndes bra att prata med andra ungdomar i samma situation.

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka pÄ vilket sÀtt boendemiljön har betydelse för mÀnniskans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förstÄelse för hur mÀnniskor sjÀlva upplever sin boendemiljö. UtifrÄn de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har dÀrigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjÀlp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi dÀrefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och Àven individuellt valda teorier, vilka lÀngre fram genererat i sammanfattande slutsatser.