Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter.

I och med övergången från industrisamhälle till kunskapssamhälle har de anställdas kompetens blivit allt viktigare. Konkurrensfördelen har gått från att ligga i företagetskapital och fysiska tillgångar till att finnas hos de anställda och i deras prestationer. Därför har ett starkt arbetsgivarvarumärke blivit allt viktigare för att företagen ska lyckas attrahera den personal de behöver. Denna studie undersöker hur CSR- och hållbarhetsarbete inverkar på arbetsgivarvarumärket. Uppsatsen kommer att undersöka hur stor inverkan hållbarhetsarbete har haft vid rekrytering till livsmedelskoncernen Lantmännen, som har en tydlig hållbarhetsprofil.

SammanfattningFukt i material kan påverka energibehovet dels genom ökad värmeledningsförmåga hos materialet och dels genom att energi krävs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehållet i de olika ingående materialen i Blå Jungfrun och därefter genom beräkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehållet i materialen i Blå Jungfrun inte leder till en ökad värmeledningsförmåga och därmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjälp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong kräver energi men att den däremot inte har en betydande inverkan på energibehovet under bruksskedet då den är utslagen på m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar också att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 år för att konstruktionen ska komma i jämvikt med omgivningen. Simuleringarna visar även att huvuddelen av torkningen sker under eldningssäsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan på uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid då ett lägre vct används. Simuleringarna i WUFI visar däremot att ett lägre vct har en mycket liten eller ingen inverkan på energibehovet.

Bakgrund: Medelåldern ökar i dagens samhälle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Beräkningar visar att år 2030 kommer antalet människor över 80 år vara cirka 750 000. Med en sådan utveckling ställs det högre krav på vad samhället har att erbjuda sina äldre. Här har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har på den äldre och verksamheten i äldreomsorgens särskilda boenden i Karlskrona kommun.

SammanfattningFukt i material kan påverka energibehovet dels genom ökad värmeledningsförmåga hos materialet och dels genom att energi krävs för att materialet ska torka ut.Genom simuleringar i WUFI av fuktinnehållet i de olika ingående materialen i Blå Jungfrun och därefter genom beräkningar enligt standarden ISO 10456:700 har detta arbete visat att fuktinnehållet i materialen i Blå Jungfrun inte leder till en ökad värmeledningsförmåga och därmed inget ökat energibehov.Detta arbete har med hjälp av simuleringar i WUFI visat att uttorkningen av betong kräver energi men att den däremot inte har en betydande inverkan på energibehovet under bruksskedet då den är utslagen på m2 Atemp. Simuleringarna i WUFI visar också att uttorkningstiden varierar med konstruktionstyp och att det kan ta mellan 10 och +30 år för att konstruktionen ska komma i jämvikt med omgivningen. Simuleringarna visar även att huvuddelen av torkningen sker under eldningssäsongen.Simuleringar har gjorts i TorkaS och WUFI för att se vct:s inverkan på uttorkningstid och energibehov. TorkaS visar en tydlig förkortning av uttorkningstid då ett lägre vct används. Simuleringarna i WUFI visar däremot att ett lägre vct har en mycket liten eller ingen inverkan på energibehovet.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

För relativt kort tid sedan, år 2006 började en omfattande reform BBIC? barnets behov i centrum spridas inom socialtjänsten i Sveriges kommuner. BBIC är ett system för handläggning och dokumentation, planering och uppföljning av insatser. Idag arbetar över hälften av Sveriges kommuner med BBIC och därmed berörs också dessa kommuners öppenvårdsverksamheter som arbetar utifrån biståndsgivna insatser.                      Den här studiens syfte har varit att ta reda på hur BBIC inverkar på den familjeterapeutiska insatsen inom socialtjänstens öppenvård i en kommun, genom att efterfråga några utredare och behandlares erfarenheter och åsikter. Studien försöker också svara på förutsättningar och möjligheter för BBIC att fungera som metodutvecklande instrument genom insatsen.

Syfte med undersökningen var att ge svar på om, och i så fall hur metoden för effektiv lästeknik påverkar elevens studievanor, självstudietid, förståelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lästeknik integrerades i undervisningen. För undersökningen användes tre enkäter. Den första enkäten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

Denna uppsats tar sitt ursprung i den utbredda och erkända forskningen om att affekter har en betydande roll för inlärning och prestation. Pehkonen (2001) konstaterar att uppfattningar om matematik verkar som en dold faktor i undervisningen och Debbelis et al. (2006) studerar betydelsen av affekter och fastslår att hur elever förhåller sig till sina affekter spelar en avgörande roll vid problemlösning. Vi genomförde intervjuer med fyra gymnasieelever som tillsammans läste matematikkurs C. Eleverna fick fyra problemlösningsuppgifter som konstruerades för att utmana de föreställningar Pehkonen (2001) beskriver som ogynnsamma vid problemlösning: Att en matematisk lösning alltid ska innehålla tal och att matematik färdigheter mestadels består av att man skall veta och komma ihåg vad som ska göras. Under intervjuerna såg vi återkommande tendenser till att dessa föreställningar förekommer och påverkade elevernas tillvägagångssätt och förmågor vid problemlösning.

I detta arbete har jag undersökt de olika felorsakerna som kan uppkomma i ett måleri hos en fönstertillverkare, samt vad de kan tänkas bero på. Eftersom detta är ett stort problem hos företaget har jag gjort mitt bästa för att hitta förslag på förbättringar till några av felorsakerna. Jag har bland annat använt mig av Fiskbensdiagram, Paretodiagram och Försöksplanering. De olika felorsakerna som kan uppkomma har klassats diagram för att se hur stor inverkan de har. Det visade sig att de största felorsakerna uppkommer före måleriet, de två allra största är hyvelurslag och årsringsresning.

Tillbyggnad NationalmuseumKontext och formJag ville förhålla mig fritt i utformningen av en tillbyggnad till Nationalmuseum. Muséet är pampigt och behöver kontraster snarare än likhet.Platsen utmärker sig dels i att den är nästan plan och att den är kraftigt skuggad av NM och Lydmar hotell under framförallt vintermånaderna. Tomten har även stora träd som stäcker sig över NM och ger platsen uttryck.Så jag ville arbeta vidare parametriskt med dessa platsbundna element.  Det första steget var att definiera en volymgräns som samspelar med platsens träd och byggnader. Även att skapa positiva uterum för människor. Solen bör ha tillgång till alla husets inre delar, och detta skapar smala volymer.

Den här rapporten behandlar inkörning av kuggyta med hänsyn till glidhastighet, last och dess inverkan då manganfosfat används som ytbeläggning, och görs för Volvo Powertrain. För att sänka miljöpåverkan och uppnå de stränga lagkrav, vad gäller utsläpp, behöver Volvo öka förståelsen för vad som händer vid inkörningen av växellådan. Det här arbetet görs som en del av Volvos forskning inom området inkörning.Ett tribologiskt test har utförts med hjälp av en pinne-på-skiva tribometer. Detta gör det möjligt att variera olika parametrar och studera dess inverkan under inkörningsperioden. För att kunna göra en jämförelsestudie har en låg och en hög nivå initierats med avseende på glidhastighet och pålagd last.

Undersökningens syfte är att ge en ökad kunskap om vilken betydelse ute- och innemiljön kan ha för barns möjligheter till lek. Genom litteraturstudier undersöks relationen mellan barns lek, miljön och pedagogen. I den teoretiska bakgrunden tas upp hur förskolans styrdokument har förändrats ur ett historiskt perspektiv och olika forskares åsikter angående denna relation. Mina frågor gäller hur pedagogerna tänker om miljön på förskolan inne och ute och vilken betydelse de tillskriver miljön för barns möjligheter till lek. Metoden för detta är den kvalitativa med fallstudier och innebär insamling av data genom intervjuer av fyra förskolepedagoger på en förskola i en skånsk kommun.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrån teorierna zookritik och ekokritik. Analysen ämnar visa hur naturen framställs och hur den påverkar romanens karaktärer samt analysera hur det hierarkiska förhållandet mellan människa och natur artar sig i romanen. Analysen utgår även ifrån de filosofiska och teologiska tankegångar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhället. Uppsatsens analys bygger på ett närläsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras är första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres häxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse i hur dofter påverkar konsumenters köpbeteende med forskningsfrågan: på vilket sätt kan dofter påverka konsumentens köpbeteende och hur kan doftens betydelse appliceras på Kotlers teori? För att kunna besvara våra frågor har Kotlers teori konsumentens köpbeteende använts. Teorin består av fyra olika faktorer: kulturella, sociala, personliga och psykologiska. Som analysverktyg har forskningsartiklar från internationellt erkända undersökningar används som tagit upp doftens inverkan på konsumenternas köpbeteende. TV-reklam, radio och tidningar har visat sig vara väldigt dyra och kanske inte fullt så framgångsrika som man tidigare trott.