Sök:

Sökresultat:

4620 Uppsatser om Naturens inverkan pć hälsan - Sida 22 av 308

Den svÄra förÀndringen: Patienters upplevelser av att förÀndra livsstil vid diabetes typ 2

Diabetes typ 2 har de senaste Ären successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmÀnsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförÀndringar gÀllande kost och motion, risken Àr annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd Àr det viktigt med förstÄelse för vad livsstilsförÀndringar innebÀr för patientens livsvÀrld. Syftet med denna litteraturstudie Àr att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förÀndra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier.

Kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter

Lundh, P. Kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2006. Syftet med studien var att undersöka kulturens inverkan pÄ olika patientgrupper och att se hur sjuksköterskan kan anvÀnda kultur som instrument i omvÄrdnaden av patienter. Metoden Àr en litteratursökning efter vetenskapliga artiklar i databaserna: Pubmed, Cinahl, Psychinfo och EBSCO.

Ljuskvaliténs inverkan pÄ tillvÀxt och smak hos basilika Ocimum basilicum och citronbasilika Ocimum basilicum var. citrodorum

Syftet var att undersöka ljuskvaliténs inverkan pÄ tillvÀxt och smak hos Ocimum basilicum (vanlig basilika) och Ocimum basilicum var. citriodorum (citronbasilika). Ljuskvaliténs inverkan jÀmfördes Àven mellan sorterna. Arbetet bestod av ett försök och en kompletterande litteraturstudie för bakgrundsfakta om LED-belysning och basilika. Basilikan vÀxte under Ätta veckor i en klimatkammare med fem stycken avdelningar.

Vad styr svenska samers utbud av renkött?

Den svenska rennÀringens primÀra inkomstkÀlla Àr försÀljning av renkött. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett antal faktorers inverkan pÄ utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har anvÀnts för att göra en ekonometrisk studie baserad pÄ statistik för Ären 1980-2003. De faktorer som testats Àr total ersÀttning, vilken inkluderar avrÀkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vÄr undersökning visar att total ersÀttning inte Àr signifikant pÄ nÄgon testad nivÄ, dÀremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet pÄ renkött.

"Det blir aldrig perfekt, men det blir vÀldigt bra..." : Om att vara kyrkoherde nÀr de ideella medarbetarna blir fler

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Det gemensamma ansvaret för lokal folkhÀlsoutveckling : En studie om folkhÀlsoarbetets villkor pÄ kommunal nivÄ

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

Att leva med tvÄ kulturer : Upplevelser hos andra generationens invandrare

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan tvÄ kulturella vÀrldar och stÀlls dÀrav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan vÀrldarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra tvÄ kulturer kan betyda för sjÀlvbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem mÀn. Vi utgick ifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrÄn fokus pÄ meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman.

Den högkÀnsliga personens hÀlsa och koppling till naturen

HögkÀnslighet, eller sÄ kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag dÀr individen bearbetar sensorisk information pÄ ett djupare och starkare sÀtt Àn personer som inte Àr högkÀnsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjÀlp av sjÀlvskattningsformulÀret ?the Highly Sensitive Person Scale? (HSP), undersöka högkÀnslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och sjÀlvreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt vÀlbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkÀt och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som Àr mer högkÀnsliga vÀrderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig sjÀlva, Àn mindre högkÀnsliga personer.

De anstÀlldas friskvÄrd, en angelÀgenhet för företaget? - Halmstad kommuns satsning pÄ friskvÄrd för sina anstÀllda och dess inverkan pÄ den enskilde individen

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvÄrdssatsning pÄverkat den anstÀlldes hÀlsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har pÄ den enskilde individen. Unika berÀttelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. UtifrÄn bÄde en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anstÀllda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och Äsikter om friskvÄrdsbidraget. De anstÀllda inom Halmstad kommun ansÄg att deras hÀlsa förbÀttrats och dÀrmed ocksÄ deras arbetssituation samt privata sfÀr. I satsningar av det hÀr slaget Àr det viktigt att det finns en förstÄelse för varandra, organisation ? individ, dÀr alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..


Kapitalstrukturens inverkan pa? bankers lo?nsamhet: bevis fra?n Europa : En kvantitativ studie o?ver banker inom EU under perioden 2006-2012

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Utmaningar för svenska kyrkans konfirmandarbete : en diskursanalys av Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete 2007

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Under ytan : Tapetmönster som kommenterar mÀnniskans inverkan pÄ naturen

MÀnniskan har i alla tider avbildat naturen, nÄgot som Àven gÀller inommönsterformgivning. I detta arbete kommer jag att jobba inom denna traditionoch samtidigt undersöka hur man kan skildra naturen med ett mer kritisktperspektiv. Ser naturen verkligen ut sÄ som den skildras i mönster idag?Jag har formgivit kritiska mönster för tapeter som kommenterarmÀnniskans inverkan pÄ naturen. Syftet Àr att via mönster uppmÀrksammaoch skapa eftertanke kring hur vi pÄverkar naturen och Àven ifrÄgasÀtta denidealiserade skildringen av naturen som Àr rÄdande inom mönsterformgivning.Critical design, dvs.

VÀdrets betydelse och inverkan i mÀnniskors vardagsliv

FörhÄllandevis lite har skrivits om vilken inverkan olika vÀderfeno-men har pÄ mÀnniskan. DÀremot finns mer forskning angÄende mil-jön och vikten av dagsljus. Den hÀr studien ville undersöka om det ligger nÄgon sanning i att vÀdret verkligen styr bÄde vÄr fysiska och mentala hÀlsa. Vad Àr det egentligen som gör mÀnniskan sÄ engage-rad i ett fenomen, Àr det vÀdret i sig eller ?bara? förestÀllningar.

Ruinkvarteret

RuinkvarteretTyresö gymnasium har gjort sitt som funktion av en skola. Byggnaden har gjort sitt för att stÄ pall för mÀnniskan och naturen. Nu har den börjat förfalla. Fuktskador, otÀta fönster och allmÀnt slitage har gjort att Tyresö kommun har besÀtmt sig för att renovera eller bygga om skolan till bostÀder.Ett nytt bostadskvarter i ett naturlandskap dÀr bebygelsen ligger som öar utan att förhÄlla sig till varandra med endast naturen som sammanbinder dem. DÀr det byggda Àr symbol för mÀnniskas exelllence Àr det förfallna en symbol för mÀnniskans misslyckande.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->