I den reviderade läroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfått en mer framträdande roll än i den tidigare upplagan. Något som de båda upplagorna hargemensamt är miljöns betydelse för barnens utveckling och lärande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta väckte vår nyfikenhet gällande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen på en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lärandmiljögällande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-människa sett ut genom tiderna. Naturens verkan på ossmänniskor behandlas också då de ingår i naturvetenskap, samt för att det pågår forskninginom området som tyder på en koppling mellan natur, djur och välbefinnande som i sin turär förutsättningar för lärande.Det empiriska materialet är inhämtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.Utifrån studiens syfte har vi ställt frågor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrån Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angående utevistelsen men att det kan hamna iskymundan på grund av säkerhetsskäl..

Följande undersökning är genomförd genom en kvantitativ metod med enkäter som forskningsverktyg. Studien är gjord bland tio skolor och 188 deltagare (n= 188) i en mellanstor kommun i södra Sverige. Arbetet undersöker svenska elevers uppfattningar och attityder till hållbar utveckling. Dessa attityder och uppfattningar jämförs och diskuteras sedan utifrån ett genusperspektiv. Resultaten påvisar statistiskt signifikanta skillnader i förhållningssätt till hållbar utveckling mellan flickor och pojkar.

Syftet med denna uppsats är att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska läromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod använder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehållet i läromedlen struktureras utifrån en västerländsk/kristen syn på religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna är organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bär på kristna värderingar, och kristendomen är den religion som får överlägset mest utrymme.?Vi? framställs som en enhetlig grupp som i första hand är just kristna, men även västerländska, i betydelsen moderna, demokratiska och jämlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrån ?Vår? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss själva utifrån ?De Andra?.

Att använda sig av naturens läkande kraft håller på att ta form som metod i Sverige, medinriktning på dess effekter gällande psykisk ohälsa. Denna studie har med utgångspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning på området undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jämfört denna med två inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning på psykisk ohälsa gjordes en ansats att utröna på vilkaområden inom socialt arbete metoder från grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa områden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

ABSTRACTThe discussions about energy use have increased year by year everywhere in the society, and so also in the healthcare sector. But what is actually energy use in a hospital facility, and what affects it?The typical way today to express the energy use is in kWh/m2. The problem with a key performance indicator that is expressed as energy use in relation to a specific area is that it does not take into account the activity in the building. Even though the activity to a very high extent affects the energy use.

Nature?s Best is a quality-label for Swedish Eco-tourism. It is one of very few active ecotourism labels and the only one that claims quality as its main focus. The objective of this thesis is to evaluate the certification scheme Nature?s Best with regards to the values the certification creates for the companies that certify their products.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet med studien var att undersöka vad unga vuxna samer upplever som hälsofrämjande i sina liv. Totalt deltog tre 18-åriga samer. Metoden bestod av enskilda intervjuer samt bildskapade och bildtolkning i grupp. Vid bildtolkningen fick deltagarna ge bilderna nyckelbegrepp, vilka användes som grund i temaskapandet. Textmaterialet analyserades med en latent innehållsanalys.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvärden i den svenska fjälen. Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjällen påverkar den naturmiljön som finns där. En del av syftet består av att studera hur turismen påverkar planeringen, en annan del är att se hur naturmiljön påverkas av exploateringar. Genom exempel i från den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts på Rödkullen i Åre, ett naturområde som inom snar framtid ska exploateras.

Satsningar på en vacker och rogivande utemiljö vid sjukhus kan på sikt ge sociala, hälsomässiga, ekonomiska och estetiska fördelar, bidra till ökat välbefinnande och minska stress hos såväl patienter som personal på sjukhus. Arbetets syfte är att undersöka hur utemiljöer kan fungera och gestaltas vid sjukhus, samt att applicera kunskapen på ett gestaltningsförslag för en uteplats vid Sollentuna sjukhus. Uteplatsen ska möta äldre och funktionsnedsattas behov av tillgänglighet, där målsättningen är att gestalta en vilsam, läkande miljö för både patienter, anhöriga och personal på sjukhuset. Som teoretisk grund för gestaltningsarbetet har jag studerat forskningsbaserad litteratur som behandlar naturens betydelse för återhämtning och hälsa. Gestaltningsaspekter att ha i åtanke vid utformning av utemiljöer för äldre och sjuka har sammanställts där tillgänglighetsanpsassning och medveten växtgestaltning är central.

Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? Där byggnaden även underlättar för pedagogerna i deras arbete. Där pedagogerna får utrymme till att planering och återhämtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och färg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till självagerande lek. En plats där barnen får ta ut sin motorik,  tillåts få utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhändertagande och skyddande miljö, där byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansättning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig på olika sätt.Centralt placerad växtlighet i husets hjärta ger barnen en förståelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan släpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, färgkodning och informativ grafik hjälper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i färg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgänglig och tillåtande lekNärhet till naturenKorta avståndHuset som pedagog.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet.