The Library of Uppsala University has decided to change their classification system from the Swedish SAB system to the American Dewey Decimal Classification. One of the main reasons for this decison was that Kungliga biblioteket also has made an exchange between these systems. Due to that, the national bibliography of Sweden classifies Swedish documents according to Dewey Decimal Classification and the SAB system is no longer maintained. A transition to Dewey Decimal Classification will enable Swedish librarians to import foreign catalouge posts and classification codes and will provide them with a common standard between their libraries and other libraries due to the use of the same international classification system. It is disputed whether the Dewey Decimal Classification is equally suitable for all subjects.

I denna uppsats undersöker författarna orsaker till och konsekvenser av beställar- utförarmodellernas införande genom att undersöka tre landsting och deras styrmodeller. Den teoretiska utgångspunkten hämtas från diskursanalysen, med bas i Laclau, Mouffes och Faircloughs diskursteori, samt principal- agentteorin. Med dessa verktyg utkristalliseras de element som kringgärdar beställar- utförarmodellen och intervjuresultat används för att se hur stort genomslag dessa har fått i undersökta landsting. Resultatet blir en identifikation av demokrati och effektivitet som centrala mål för modellens införande. Alltfler landsting har på senare tid modifierat beställar- utförarmodellen mot en kongruens mellan demokrati och effektivitet.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojämställd arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, så som politiker och företrädare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrågan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete präglas av manliga normer. Av resultatet framgår också att Sverige tagit ut en ny kurs i jämställdhetsarbetet som präglas av en borgerlig diskurs..

Kan Sverige lära sig något om invandring och flyktingmottagande från ett land som ligger på andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lång historia av invandring och det är en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar årligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hälften av invandrarna väljer att bosatta sig i mångmiljonstaden Toronto.

Vår utgångspunkt är att de attityder som finns gentemot jämställdhetsarbete på en arbetsplats i hög grad bestämmer hur väl arbetet fungerar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka attityderna i offentliga organisationer för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med att nå jämställdhet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i demokratiteori och alla människors lika värde, vilket motiverar det feministiska projektet genom att se jämställdhet som en demokratisk rättighet. Feministisk organisationsteori lägger grunden för studiens analys. För att ta reda på attityderna har vi genomfört en enkätundersökning inom skola och polis då vi menar att dessa institutioner har ett viktigt demokratiskt ansvar.

This thesis examines the power of developing countries within the World Trade Organization (WTO). The research question is if there is a change in the power relations between developing countries and developed countries from the establishment of the WTO in 1995 and until mid 2006, and if so, why this change is taking place? The thesis has its theoretical starting-point within regime theory and views it from a critical theoretical perspective. A multidimensional why of dealing with the concept of power is being used to answer if there is a change in the power relations? The conclusion is that there is a small change in the power relations and that the developing countries are gaining more, but limited power.

With the expansion onto the international market almost a decade ago, Swedish energy corporation Vattenfall began it's breaking and burning of coal on German soil. Criticism aimed at Vattenfall peaked in the mid 2000s with the revelation of large quantities of carbon dioxide emissions and the re-location of villages and graveyards in German states Brandenburg and Saxony. The purpose of this thesis is to show where the responsibility for these activities lie. By analyzing the history of, and the political debate surrounding, Vattenfall, I will show that the prevailing policies of right- as well as left-wing parties in the 20th century were all, regarding this matter, market oriented. I will also show that these market promoting policies made possible a situation where the transparancy of, and state control over, Vattenfall were close to eliminated.

Syftet med arbetet är att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de värderar det. Två artiklar innehållande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, även en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar påverka kunskapsledningspraktikernas definition och värdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstår från resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med någon social interaktion, men att det krävs näring och styrning för att öka värdet för organisationen..

I samarbete med Veidekke Skåne har vi gjort en studie om företagets internkommunikation. Veidekke Skåne har sitt huvudkontor i Lund och ingår i den norska byggkoncernen Veidekke ASA. Företaget har funnits i Skåne i fem år och växer hela tiden. Vår intention har varit att kartlägga intern- kommunikationen och ta reda på hur den fungerar. Vi har också velat belysa på vilket sätt villkoren ändras för internkommunikationen när företaget expanderar.

Med hjälp av diskursanalys och en konstruktivistisk syn på identitet analyserar vi Bushadministrationens uttalanden efter 9/11. Vår utgångspunkt är att identitet är föränderlig och att den politiska diskursen skapar den nationella identiteten. Av vår analys framgår det tydligt att de amerikanska värdena och myterna lyfts fram i diskursen, samtidigt som en onyanserad beskrivning av fienden hjälper till att stärka den amerikanska identiteten. Världen målas upp som antingen svart eller vit, och det är USA:s, frihetens främsta boning på jorden, uppgift att försvara allt som är gott i världen.Diskursanalysen tillför en viktig aspekt till analysen - maktfrågan. Makten ligger framförallt i att denna diskurs totalt dominerar och därför försvårar alternativa tolkningar av världen.

Den civilsamhälleliga arenan förknippas traditionellt med gräsrotsrörelser, och elitgruppers närvaro kan därmed förefalla vara ett kontraintuitivt och främmande inslag. Uppsatsens syfte är verifiera vår tes om att International Crisis Group är en aktör i det globala civilsamhället, och att globaliseringen av civilsamhället utgör den strukturella förutsättningen för detta aktörsskap. Genom en teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhållningssätt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhället. Det teoretiska ramverket består av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhället, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistår med ett nytt sätt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhället, som är en förutsättning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förändringen som slutet på Kalla kriget bistod med.

Den teoretiska utgångspunkten för denna teoriutvecklande studie ligger iGaltungs resonemang om det utökade våldsbegreppet och det strukturella våldet.Vi utvecklar här en egen metod för mätning av strukturellt våld som vi sedan applicerar på alla stater för vilka det finns tillgänglig statistik. Det strukturella våldet i vår empiriska undersökning utgörs av en politisk, en ekonomisk och en kulturell del. Syftet med studien är att undersöka om det föreligger någonkoppling mellan strukturellt våld och intern väpnad konflikt och om det i så fall går att förutspå utbrott av inbördeskrig. Särskild vikt läggs vid de fall som i vår undersökning avviker från vår förförståelse om sociala orättvisor och inbördeskrig. Dessa fall leder oss fram till en slutsats om hur metoden kan vidareutvecklas för att bättre förklara samband mellan strukturellt våld och utbrott av inbördeskrig..

Citizenship and immigration policy are controversial aspects of the European integration project. Fourteen years ago Roger Brubaker stated that the vital differences between German and French citizenship policy were unthinkable to harmonise. This paper therefore seeks to investigate whether the old image of the two countries are accurate. By evaluating citizenship and immigration policies in today's context with the increasing influence of European Union policy I here present a more correct picture of the situation in both countries. Partly to see how the harmonisation has come this far.

My thesis brings up the subject of power. In the 33 local authorities we have in Skåne, I have made a quantitative study, to see how many young people that are included in the power of politics, through local authorities parliament. This is the first of the two parts that I have devided my thesis into. The second part is qualitative and examines four young politicians, and their thoughts on holding a position that is so unusual to hold at their age. This is the basis for my analysis where I bring up age as a form of discrimination.

This thesis is set out as a testing of the crosscutting cleavages theory on twocontemporary cases. The aim is to test the explanation process of the crosscutting theory applied to the political and social situations in Belgium and Switzerland and furthermore to examine potential conflicts in pluralistic states. Our main questionis: How can the crosscutting cleavages theory explain the different outcomes ofsocial coexistence, even with the states numerous similarities? We have examined the two federal states through their social divisions of language, region, religion and socio-economy. Our findings show that both Belgium and Switzerland possess divisions in the above mentioned variables, which in most cases are cumulative structured.