Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

Hammarby Sjöstad i Stockholm utgör en av landets största stadsutbyggnader under de senaste decennierna. På bara tjugo år har en ny stadsdel vuxit fram med snart tjugo tusen invånare, varav många är barnfamiljer. Efterfrågan på bostäder i våra storstäder driver fram snabba planeringsprocesser. Den här uppsatsen visar att planeringen av Hammarby Sjöstad ledde till att barnens utemiljöer, förskole- och skolplatser inte sattes i fokus. Barnfamiljer som bor i området upplever hur den fysiska miljön och service inte svarar mot barnens och familjens behov. Intervjuer visar att föräldrarna allmänt sätter stort värde på närhet till både barnomsorg, jobb, stad och Natur för att underlätta i vardagen.

Tjänsteexport är en växande sektor, samtidigt som det är ett relativt outforskat område. Problemet som uppstår vid export av tjänster är att de är så olika produkter att de klassiska internationaliseringsmodeller som finns idag inte går att applicera. Det är även stor skillnad på olika typer av tjänster. Dessa två problem bidrar till att det är svårt att identifiera de faktorer som påverkar internationaliseringsprocessen för tjänsteföretag.Forskningsfråga: Vilka faktorer påverkar internationaliseringsprocessen för ett svenskt tjänsteföretag och hur påverkar de processen?Syftet med denna studie är att analysera komplexiteten kring tjänsteexport genom att beskriva tjänsters egenskaper och identifiera hur dessa och andra faktorer påverkar tjänsteföretags internationaliseringsprocess.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008).

Sedan tio år tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar på dilemmat med att dessa ämnen fortfarande är lågt prioriterade i de tidigare skolåren, samtidigt som den framhåller vikten av att elever redan i tidig ålder bör få möta Naturvetenskapen. Syftet med vår studie är att ta reda på hur en utvald grupp lärare, i de tidigare skolåren, tänker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi ämnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller ämnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genomfört intervjuer med lärare.

Jag har undersökt läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från bokförlagen Gleerups, Natur och Kultur och från Almqvist och Wiksell för att se hur fakta kring trosuppfattningar i de abrahamitiska religionerna framställs. Undersökningens mål var att visa på hur framställningen av de abrahamitiska religionernas syn på Gud beskrivs, hur deras heliga skrifter skildras och hur och varför de firar sina viktiga högtider samt se hur religionsutövandet i Sverige framställs. Undersökningen syftade också till att se om bokförlagen följer läroplanerna i sina beskrivningar av dessa. Jag har genom kvalitativ textanalys gjort en kritisk granskning av läroböckernas framställning av de begrepp som frågeställningarna innehåller. Framställningen av de abrahamitiska religionernas gudsbild är likartad.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) är en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gått till historien för att fånga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av kristendom gestaltas i The X-Files. Frågeställningen berör de bikaraktärer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av kristendomar.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framställs i den svenska dags- och kvällspressen under åren 2012-2013.  Jag har använt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrån en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som på olika sätt förhåller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna är publicerade av de fyra upplagemässigt största dags-och kväll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framträder två distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ?går emot? biologi/Natur men även att genuspedagogiken är en demokratisk rättighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik är att pedagogiken är en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast är uppbyggd av en ?ideologi? och att det är ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger ägnar sig åt.

How are children´s sexual expressions met in preschool:a qualitative interview studyof educators´ experiences of and attitudes towards preschool children´s sexuality.Syftet med detta arbete var att utifrån förskolepedagogers gruppsamtal skildra deras erfarenheter av små barns sexuella uttryck och hur de bemöter sådana. Vår avsikt var också att belysa vad det är som gör att det är så svårt att prata om detta ämne och hur det påverkar verksamheten i förskolan och barnen som vistas där. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod och genomförde gruppintervjuer med sammanlagt 13 verksamma pedagoger i förskolan. Intervjuerna visade att pedagogerna i många fall helt saknar utbildning om barns sexualitet och sexuella utveckling. Denna okunskap och ämnets känsliga Natur visade sig påverka pedagogerna och utformningen av verksamheten i mycket hög grad.

Föreliggande kvalitativa studie undersöker hur kriminalvårdens elever kan uppleva maktrelationer och huruvida maktrelaterade effekter påverkar deras studieresultat. Genom öppna och semistrukturerade intervjuer med åtta kriminalvårdselever på en kriminalvårdsanstalt samlades data in genom bandade intervjuer. Maktens operationalisering och maktrelaterade effekter beskrivs utifrån Michel Foucaults och Erving Goffmans tidigare forskning, lärandets situerade Natur utifrån Bengt Säljös lärandeteorier och inlärningsstilar utifrån Lena Boströms forskning. Kriminalvårdseleverna upplevde en mängd olika maktrelationer. Maktrelationens karaktär och de disciplinära metoder som användes var av avgörande betydelse för de intagnas upplevelser.

Den urbana grönskan är en förutsättning för en hållbar stad. Gröna ytor i den urbana miljön främjar hälsa och välbefinnande. De stimulerar till fysisk aktivitet och med rätt utformning kan de också vara en restorativ miljö, som motverkar och lindrar stress. Med en central placering är de tillgängliga för alla människor. Stockholm står inför en period av stark tillväxt.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka idrottslärares inställning till friluftsliv som metod för att uppnå målen i Lpo94 rörande Natur och miljöfrågor. Frågeställningar:·        Vad anser lärarna vara friluftsliv inom skolans ramar?·        Hur arbetar lärarna med friluftsliv i skolan?·        Hur skulle lärarna vilja arbeta med friluftsliv i skolan?·        Anser lärarna att det finns möjlighet att använda friluftsliv som metod för att väcka miljöengagemang hos eleven? MetodDatainsamlingen bestod av halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare med varierande ålder och tid i yrket och från olika län i Sverige. Samtliga lärare var verksamma i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år. Som analysredskap har vi använt oss av Sandells modell om friluftsstilar som bygger på att olika typer av vistelse i Naturen kan ge olika typer av miljöengagemang. ResultatLärarna var positiva till att använda friluftsliv som metod för att skapa ett miljöengagemang men deras tankar och visioner kring det går kraftigt isär med hur verkligheten ser ut i skolorna. Lärarna nämner brist på tid, pengar, samarbetssvårigheter med andra lärare som faktorer till att de inte bedriver friluftsliv i större utsträckning.

Syftet med föreliggande projekt är att kartlägga vilka förutsättningar unga erhålls i Södertälje kommun i förhållande till mänskliga rättigheter. Med detta söka nå en förklaring till de motsättningar som föreligger kommunen för att på sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mänskliga rättigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktär, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen är rektorer, lärare och elever av blandad ålder, etnicitet, kön och funktionsnedsättning.Resultatet har visat att mänskliga rättigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i Södertälje, dock är de ofta integrerad i undervisningen över lag. Lärare upplever att resurserna är av bristfällig Natur, vilket påverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling på Långebro, som är ett centralt beläget verksamhetsområde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskälla för att visa hur området kan nyexploateras såvida de stora och störande anläggningarna i området flyttas ut till stadens periferi, där de en gång förlades. Nu har staden växt och området har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. Målet för det nedgångna och lågexploaterade verksamhetsområdet har varit att skapa en måttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostäder, arbetsplatser, handel och rekreation. Områdets närhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen. Planförslagets har däremot vägt upp centrumets nackdelar med för få grönytor och för få varierande bostadsalternativ. Resultatet blev ett planförslag innehållande ca 2.500 bostäder med varierande husutformning, två nya boulevarder dit mer kommers med liv och rörelse förläggs, kajpromenad längs med Helge å för att öka vattenkontakten, ett torg, flera parker samt ett ?park and ride? tåg.