Andersson, O. (2012) Förhållandet till Naturen och dess påverkansfaktorer. En kvalitativ studie beträffande tre generationers förhållande till Natur och dess påverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.Människans förhållande till Naturen har präglat hela den mänskliga historien och den är nödvändig för vår överlevnad.

Kroppen lockar och fascinerar. Och den skrämmer. Därför måste jag närma mig den.I mitt examensarbete närmar jag mig kroppen från två håll; genom ett konstnärligt gestaltande arbete och en skriftlig del. I det gestaltande arbetet närmar jag mig genom det textila kroppen. I uppsatsen utforskas människans förhållande till sin faktiska kroppslighet, och vad som format detta ur ett idéhistoriskt perspektiv.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på förskolebarns tankar om vad de uppfattar att Natur är och vilka upplevelser de har av Naturen. Med upplevelser menar vi såväl deras erfarenheter av som deras känslor för Naturen.I vår undersökning har vi utgått från kvalitativa intervjuer, där 18 förskolebarnen intervjuats parvis av två intervjuare. För att kunna nå förskolebarnens tankar var intervju en lämplig metod eftersom man får en djupare bild av barns tänkande kring Naturen. Vi lät också förskolebarnen måla en teckning i samband med intervjun för att ytterligare ge de ett sätt att beskriva sina tankar. I bearbetningen av empirin försökte vi tolka innehållet utifrån barnens perspektiv, samt se variationer i barns beskrivningar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord..

Jag började intressera mig för konst i tron att samhället snart skulle rasa samman. Detviktiga blev att göra något roligt men samtidigt få en chans att påverka eller säga något. Imin tro har detta "snart" nu förflyttats många år framåt i tiden och perspektiven hardärmed förändrats. I min konstnärliga praktik undersöker jag relationen till Naturen ur ett västerländskt perspektiv. Fokuset hamnar på frågor om makt, om behovet av att på olika sätt kontrollera Naturen.

Denna uppsats studerar Naturens påverkan på karaktärerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. Utifrån ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda Naturen presenteras hur denna påverkan gestaltar sig samt vilka följder den får. Uppsatsen understryker vikten av att ta Naturens roll i beaktande vid analys av karaktärerna, vilka bland annat erfar en ökad självständighet samt fördjupad självinsikt grundad i olika Naturtyper..

Syftet med studien är att ta reda på vilka möjligheter förskollärare anser att Natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frågeställningar om hur förskollärare upplever att Natur och friluftsliv kan vara till hjälp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de väljer att arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare.I resultatet framkom det att förskollärarna upplever att det finns många möjligheter med att arbeta med matematik i Naturen och friluftslivet. Statistik är den del av matematiken som är svårast att arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollärarna som lätta och roliga att arbeta med utomhus.

Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i Natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping.Slutsatsen av studien är att trädgård och Natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och Natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen Natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara Natur- och kulturlandskap.

Titel på vårt examensarbete är Flickor och pojkars bildskapande utifrån saga och Natur. Författare: Lina Ståhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie är att få inblick i hur barn mellan tre till fyra år arbetar med bildskapande och hur barnen skapar målningar utifrån inspiration från saga och Natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina målningar. I studien har pojkar och flickors målningar jämförts, eftersom vi i vår studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. Frågeställningarna som vi utgick ifrån i vår studie var följande: Hur målar flickor och pojkar sina målningar utifrån saga och Natur? Finns det likheter/skillnader mellan målningarna från de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader på flickor och pojkars målningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina målningar? Barns bildskapande är viktigt att uppmärksamma då deras omgivning och vardag har en stor inverkan på deras skapande.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits Natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen Natur med höga Naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina Naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka Natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en Naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den Natur som finns inom kommunen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen Natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara Natur- och kulturlandskap.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare planerar att använda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkätundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollärare och barnskötare på förskolor. Enkätundersökningen utfördes på fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkäter.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och Natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och Natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och Natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och Naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Kan Naturstudier och informationsteknologi ge förutsättningar för ett lärande på ett sådant sätt att barns kunskaper, hälsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur skolbarns användning av två olika IT ? verktyg i Naturen, påverkar deras Naturkontakt på olika nivåer. Resultatet pekar på; att arbeta med en digital bildberättelse är en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen är att låta skolbarn uppleva direkt Naturkontakt. Under arbetet med bildberättelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lärandet. De barn som använde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lärandet bestod i flera nya kunskaper om avstånd, väderstreck och matematik.