Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna..

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen.

Detta arbete handlar om hur läs- och skrivinlärningen individanpassas till de elever, som pedagoger anser, har läs- och skrivsvårigheter. Genom litteraturstudier och kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur pedagoger definierar läs- och skrivsvårigheter, vem som ger extra stöd och hur det ser ut. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger som undervisar elever i lågstadiet. Vårt resultat visar att individanpassning för elever med läs- och skrivsvårigheter sker genom anpassat material i den ordinarie gruppen samt enskilt, tillsammans med speciallärare eller specialpedagog..

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka elevers förståelse för begreppen natur- och kulturlandskap i årskurs åtta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras närmiljö används i deras undervisning. Dessa begrepp är valda då de utgör en central roll i kursplanen för geografi. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förståelse för begreppen men har svårt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde på ett tillfredställandet sätt förklara natur- och kulturlandskap.

I denna studie har vi intervjuat sex pedagoger angående deras arbetssätt för språkfrämjande hos flerspråkiga barn. Dessa pedagoger är alla verksamma inom Luleå kommuns förskolor. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få fram deras åsikter och tankar kring språkfrämjande arbetssätt. I vår studie har de framkommit att samtliga pedagoger arbetar i enlighet med läroplanen för förskolan (1998). Dessutom använder pedagogerna i stor utsträckning det vardagsmaterial som finns på förskolorna.

Hur förhåller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare planerar att använda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkätundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollärare och barnskötare på förskolor. Enkätundersökningen utfördes på fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkäter.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer det finns som påverkar elevens läsinlärning. Pedagoger har stora mängder av material att välja på, och vi undersöker varför pedagogerna väljer som de gör. Genom att intervjua och samtala med ett antal verksamma pedagoger och utbildare av pedagoger på lärarutbildningen i Malmö så skapar vi en bild av de förutsättningar läsinlärningen har idag, relaterat till dessa yrkesområden. Nya styrdokument samt en ny lärarutbildning ger förändrade förutsättningar för lärande. Vårt resultat visar att oberoende av utbildning så rådfrågar aktiva pedagoger i första hand sina kollegor när det gäller didaktiska val och val av material, men ingen pedagog menar att detta är ett problem..

Sammanfattning Syftet med undersökningen har varit att få en större förståelse för hur pedagoger arbetar med naturvetenskap i verksamheten. Jag har valt att använda mig av en intervjustudie för att förstå hur fyra förskolelärare vid fyra olika förskolor i Södra Sverige arbetar med naturvetenskap och hur de tolkar den reviderade läroplanen. Forskningen pekar på att många pedagoger finner att naturvetenskap är underutvecklat och att många har negativa erfarenheter från sin egen skolgång och att det kan vara en bidragande orsak till att ämnet inte drivs på ett sätt som många pedagoger hade önskat. Samtliga fyra pedagoger menar att det är bara fantasin och kreativiteten som sätter stopp för hur ?du? kan göra ämnet naturvetenskap roligt och lustfyllt..

Kan naturstudier och informationsteknologi ge förutsättningar för ett lärande på ett sådant sätt att barns kunskaper, hälsa och sociala utveckling ökar? Denna uppsats undersöker hur skolbarns användning av två olika IT ? verktyg i naturen, påverkar deras naturkontakt på olika nivåer. Resultatet pekar på; att arbeta med en digital bildberättelse är en aktivitet som bör genomföras ensam, om ambitionen är att låta skolbarn uppleva direkt naturkontakt. Under arbetet med bildberättelsen kan dock det estetiska uttrycket ge andra dimensioner i lärandet. De barn som använde Geocaching som IT-verktyg i denna studie motiverades till rörelse och lärandet bestod i flera nya kunskaper om avstånd, väderstreck och matematik.

Examensarbetet utgår från fyra pedagoger i skolår 5 och deras sammanlagt 74 elever för att ge en bild av hur pedagoger ser på undervisningen i svenska som andraspråk samt undervisningen av andraspråkselever.Enkätundersökningarna jämförs med skolverkets kursplan för svenska som andraspråk, Läroplanen (Lp0 94) och övrig forskning kring ämnet.De medverkande pedagogerna visar på en medvetenhet kring andraspråksinlärning och olika faktorer, däribland modersmålsundervisningen, som påverkar denna. Undersökningen ger även indikationer på att pedagoger har en syn på undervisningen i svenska som andraspråk som ett ämne som kräver mer arbete i sin helhet och på individuell nivå med varje elev..

Enligt forskning har riktig natur och bilder av natur en avstressande effekt på människor i sjukhusmiljö. Stenpartier byggs ofta för att simulera naturliga förhållanden och kan upplevas som en tredimensionell landskapsmålning som förändras med årstidens växlingar.Syftet med denna studie är att komma fram till en gestaltningsskiss med hjälp av sten och stenpartiväxter. Gestaltningen tänkta plats är utanför Gävle sjukhus. Fokus har lagts på stenpartiets uppbyggnad, växternas krav och anpassningen till sjukhusmiljön.För att ta reda på ett stenpartis uppbyggnad och stenpartiväxters krav på växtmiljö har både en litteraturstudie och platsbesök med intervjuer gjorts. Litteraturen är sökt via LIBRIS.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Syftet är att även undersöka hur pedagoger anpassar sin undervisning samt läromedel utifrån andraspråkselevers förutsättningar och behov. I vårt arbete kommer du att få läsa om hur pedagoger arbetar med andraspråkselevers språkutveckling. Vi har utfört intervjuerna i en mångkulturell skola och riktat oss in åt elever som har olika nationaliteter med olika modersmål. Du kommer att ta del av fem intervjuer: ? Två intervjuer med två grundskolelärare som arbetar parallellt med varandra. ? En intervju med en elevassistent.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur växelverkan mellan teknik, människa och natur hanteras i teknikläroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sätt att se på samspelet mellan teknik-människa-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om människans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hållbar utveckling..