Sök:

Sökresultat:

1313 Uppsatser om Natur och miljö - Sida 34 av 88

Om elevers motivation och intresse : Vad motiverar elever i Ärskurs nio att studera samhÀllsorienterande Àmnen?

Uppsatsen syftar till att undersöka hur vÀrdegrundsbegreppen mÄngfald och tolerans implementerats i SO-Àmnenas lÀroböcker. Uppsatsens didaktiska strÀvan Àr att skapa gott innehÄll i undervisningen att motverka frÀmlingsfientlighet och rasism.De metoder som anvÀnts för att uppnÄ syftet och den didaktiska strÀvan Àr dels en kvantitativ mÀtning av vÀrdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktÀristiska framstÀllning i Natur & Kulturs lÀromedelUndersökningen av lÀroböckerna har visat att de normativa och vÀrderande formuleringarna fÄtt stÄ tillbaka till förmÄn för en deskriptiv framstÀllning av skolans vÀrdegrund samt att vÀrdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhÄllande till lÀroböckernas totala text. Undersökningen visar ocksÄ, att en didaktisk strÀvan att förbÀttra undervisningen kring vÀrdegrundsfrÄgorna faller pÄ lÀrarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och frÀmlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förstÄelse krÀvs tvÀrvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktÀristiska citat hÀmtade ur lÀroböckerna.

VÀgen mot en guideapplikation : Designförslag till en guide i kulturhistorisk miljö

Detta projekt har skapat en design till en applikation, vars mÄl Àr att fÄ mÀnniskor i nÀrnatur och samtidigt möjliggöra för dem att lÀra sig mer om den kulturhistoria denna natur har att bjuda.I projektet har designen till en guideapplikation för anvÀndning i miljö med kulturhistoriska arv undersökts och tagits fram. Projektet Àr en fallstudie och anvÀnder ramverket Minnesmark som en grund för designen.Designen Àr framtagen genom att anvÀnda en mÄlinriktad designmetod och designprocess av Goodwin(2009). Med detta menas att personor och scenarier har varit de frÀmsta verktygen för att generera krav till designen. Krav baseras Àven pÄ ramverket Minnesmarks möjligheter och begrÀnsningar. Vidare krav kommer Àven frÄn intervjuer med tvÄ olika guider.En första design; en prototyp, utvÀrderades av Ätta personer för att förbÀttra designen.

KDP & PUK : En idéanalys av tvÄ kurdiska partiers ideologier

I den kurdiska delen i Irak finns det tvÄ stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan trÀffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning Àr att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nÀmligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag anvÀnt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som anvÀnds i denna undersökning Àr det olika kriterierna för ideologin.

Äldre mĂ€nniskors möjligheter och hinder för vistelse i den tĂ€tortsnĂ€ra naturen - En studie av ett kommunalt och ett privat servicehus i VĂ€sterĂ„s

Det finns mÄnga faktorer som hindrar Àldre mÀnniskor frÄn att kunna ta sig ut i den tÀtortsnÀra naturen. Den hÀr uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer pÄverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tÀtortsnÀra naturen. Studien inkluderar Àven en analys av vad de boendes egna möjligheter och begrÀnsningar har för betydelse i frÄgan. Kvalitativa intervjuer med boende, anstÀllda, frivilliga och en anstÀlld pÄ de sociala nÀmndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom mÄnga av de boende har svÄrt att gÄ Àr serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och nÀrhet till grönomrÄden, av stor betydelse.

En ficka full av frihet; hur anvÀndningen av pocket parks kan verka restorativt pÄ mÀnniskor i urbana miljöer

Ett livslÄngt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in pÄ spÄret att diskutera vad tvÄ av dagens stora frÄgor inom Àmnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hÄllbar stadsutveckling. Alla mÀnniskor utsÀtts emellanÄt för stress, vilken vi Àr konstruerade att kunna hantera. Trots det Àr en av de största orsakerna till sjukskrivning i vÄr tid just stress- och relaterade sjukdomar. En vÀlkÀnd kÀlla till restoration eller ÄterhÀmtning Àr grönska och natur. SÄ frÄgan i denna uppsats rör huruvida smÄ grönomrÄden i den tÀta staden kan verka restorativt pÄ mÀnniskorna som besöker dem.

Juristen - vÄr tids politiker? En forskningsöversikt av judikaliseringsdiskursen

Föreliggande uppsats Àr en forskningsöversikt pÄ anvÀndningsomrÄdet för begreppet ?judikalisering?. Trots att termen anvÀnds relativt ofta i samhÀllsdebatten finns mycket lite vetenskaplig forskning pÄ omrÄdet och en vÀlutformad definition lyser med sin frÄnvaroDen gÀngse begreppsförklaringen fokuserar pÄ ökad domstolsmakt och stÀller principen om folksuverÀnitet mot rÀttsstatens grundsatser. DÀrmed blir debatten mycket ideologiskt fÀrgad. Att det kan finnas ytterligare tÀnkvÀrda aspekter Àn den klassiska maktdelningslÀran lÀmnas dÀrhÀn.

Svarta hÄl i Vintergatan : Mörk materia, gravitationslinser och MACHOs

Ett av de mest notoriska dilemman i dagens kosmologi Àr den mörka materians natur och dess förekomst i universum. Mot bakgrund av detta har nya forskningsdiscipliner med rötterna i Einsteins relativitetsteori vÀxt fram, bl.a. teorin om gravitationslinser som möjliggör en indirekt observationsmetod av ljussvaga kompakta objekt som annars skulle vara mycket svÄra eller omöjliga att upptÀcka pÄ traditionella vis, sÄsom svarta hÄl.Via en genomgÄng av grundteorin för gravitationslinser, nÄgra enkla teoretiska studier och en grundlÀggande felmarginalsanalys illustreras hur olika typer av kompakta objekt i Vintergatans omedelbara omgivning kan ge upphov till vissa karakteristiska linsfenomen. Detta sÀtts i relation till rÄdande teorier om den tidigaste stjÀrnbildningen och de massiva kompakta rester som denna generation av mycket massiva stjÀrnor bör ha efterlÀmnat ? i synnerhet intermediÀra svarta hÄl med massor pÄ 100-1000 Msol som Ànnu kan finnas i dagens mörka galaxhalor.

Livskunskap som Àmne i skolan : En jÀmförelse mellan elevers och lÀrares syn pÄ viktiga livskunskapsfrÄgor

Livskunskap som Àmne kan vara en mötesplats dÀr tid för diskussion och reflektion över viktiga livsfrÄgor finns. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka centrala livsfrÄgor som kan ligga till grund för samtal och reflektion i skolan inom Àmnet Livskunskap. Genom enkÀter undersökte vi vilka livsfrÄgor som Àr viktiga för elever och genom intervjuer vilka livsfrÄgor som skolpersonal anser/tror vara viktiga för elever. Resultatet av intervjuerna visade att skolpersonal anser att relationer, sex och samlevnad och elevernas personliga framtid Àr av störst intresse för dem. EnkÀterna visade att följande teman rangordnades högst av flest elever: vÀrldens framtid, krig, trygghet, ensamhet/övergivenhet, sex och samlevnad, framtid, liv/död, miljö/natur, mÀnskliga rÀttigheter samt alla likas vÀrde.

SkidanlÀggningsprojektet Tre Toppar : ett glesbygdsdilemma mellan naturturism, natur-skydd och regional utveckling

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största nÀringarna i den svenska fjÀllvÀrlden, och för mÄnga fast boende i fjÀllen och i fjÀllnÀra trakter en förutsÀttning för att fortsÀtta bo och verka i bygden. Den volymmÀssigt största turistformen Àr den alpina skidÄk-ningen dÀr det rÄder hÄrd konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och dÀr det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervÀrde pÄ destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre FjÀlls storskaliga skidanlÀggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera Ärs planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre FjÀlls ansökan om tillstÄnd för ingrepp i Natura 2000-omrÄdet.Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvÄrd, turism och kravet pÄ ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhÄllningssÀtt till landskapet och naturen - om fjÀllandskapet Àr till för att nyttjas eller bevaras.

TrÀdgÄrd för de unga : ett gestaltningsförslag till en del i Kumla stadspark, riktad till barn och unga

Kumla kommun Àr en vÀxande kommun som har som mÄl att ha minst 25 000 invÄnare Är 2025. En stadsutveckling och ökat nÀringsliv tror kommunen kommer leda dem i rÀtt riktning och som en del av stadsutvecklingen satsas det nu i stort pÄ den nya stadsparken som Àr i full gÄng att anlÀggas sedan nÄgra Är tillbaka. En stor del i den Àr Sjöparken, innehÄllande stora grönytor, sjöar, promenadstrÄk m.m. Det senaste projektet i Sjöparken, som invigts under vÄren Àr VÀxthuset. Det Àr en byggnad innehÄllande palmhus, orangeri, kameliahus, restaurang samt en del som de kallar Möjligheternas VÀxthus och som kommer att fungera i rehab- och integreringssyfte.

Tekniker för Äteretablering av naturlig vegetation : hantering av befintliga jordmassor vid exploatering för smÄhusomrÄde vid Göteborgs hammninlopp

Detta Àr en studie i vilka tekniker som finns för att Äterskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus pÄ tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna Äterskapa natur mÄste man ha förstÄelse för hur den fungerar. Det Àr ett ekosystem dÀr vÀxter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken Àr ett samhÀlle med mÄnga olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. NÀr jorden lÀggs pÄ upplag pÄverkas den, dÄ detta inte Àr ett naturligt sÀtt att vara.

"Det ska löna sig att plugga" : En studie av lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr

Syftet med undersökningen Àr att i förvÀg kartlÀgga behöriga lÀrares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebÀr. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka olika sÀtt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lÀrares utsagor? Vad anser lÀrare att en mer differentierad betygsskala kommer att fÄ för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssÀtta elever? Undersökningen Àr av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lÀrare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna Àr belÀgna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Vit makt miljön : Rekryteringen av unga i VÀstra Götaland

Vi har valt att skriva om hur Vit makt-miljön i VÀstra Götaland rekryterar unga till organisationer och vad det Àr som lockar unga. Vi valde Àmnet pÄ grund av att vi bÄda kommer frÄn delar av VÀstra Götaland som har problem med dessa frÀmlingsfientliga organisationer och vi Àr intresserade att ta reda pÄ varför ungdomar dras till dessa organisationer i ?vÄrt? omrÄde. Syftet med arbetet Àr att utröna vad det Àr som lockar nya personer till dessa organisationer som sÄ mÄnga vÀnder ryggen och som Àr illa omtyckt av den stora allmÀnheten. Vi har Àven tagit reda pÄ hur dessa organisationer gÄr till vÀga för att locka unga nya medlemmar till dem.

Ignaberga kalkbrott : ÄterstÀllningsplaner i teori och praktik

Att bryta kalk i ett omrÄde orsakar stora ?sÄr? i naturen, dÀrför finns speciella ÄtgÀrder som vidtas nÀr ett kalkbrott brutits klart. Det finns en mÀngd olika sÀtt att efterbehandla eller ÄterstÀlla ett kalkbrott pÄ beroende pÄ dess förutsÀttningar. Aspekter att ta hÀnsyn till Àr exempelvis hur kalkbrotten smÀlter samman med omkringliggande natur, hur kalkbrotten efter efterbehandling blir viktiga boplatser för djur och vÀxter samt om kalkbrottet ligger pÄ ett vattenskyddsomrÄde, som fallet Àr i Ignaberga. Genom litteraturstudier, dokumentstudier, bildanalyser samt fÀltstudier undersöker denna uppsats Ignaberga kalkbrotts ÄterstÀllningsplan och hur ÄterstÀllningsarbetet fortskrider.

Erfarenheter av att bemöta kvinnor som blivit utsatta för vÄldtÀkt

Antalet anmĂ€lda vĂ„ldtĂ€kter har ökat markant de senaste tio Ă„ren. År 2010 anmĂ€ldes 5960 vĂ„ldtĂ€kter mot kvinnor, mĂ€n och barn jĂ€mfört med 2084 vĂ„ldtĂ€kter Ă„r 2001. NĂ€r det gĂ€ller antalet anmĂ€lda vĂ„ldtĂ€kter Ă„r 2010 mot kvinnor 18 Ă„r eller Ă€ldre var siffran 3245, medan motsvarande siffra för mĂ€n var 97. Kvinnan som vĂ„ldtas blir krĂ€nkt och förödmjukad bĂ„de sexuellt och personligt. Som andra mĂ€nniskor i kris kan hon tappa meningen med sitt liv och fyllas av sorg och Ă„ngest.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->