This essay conducts a descriptive analysis of the ideas expressed by Nato´s official security strategy "Strategic Concept" from 2010 and the European Union?s security strategy "A Secure Europe in a Better World" from 2003. The purpose of this analysis is to examine whether the ESDP and Nato are compatible with each other when it comes to the role of security policy actor. To do so, I´ve chosen to analyse the actors' security strategies based on three dimensions. These dimensions are: Their view of the international scene, their views on cooperation and their views on how to reach security.

The purpose with this study is to investigate how the two biggest political parties, the Social Democrats and the Moderate/Conservative Party, looks at a membership in the defense alliance North Atlantic Treaty Organization. The question have the illegal annexation of Crimea affected how the parties look at a membership in Nato will be answered and analyzed. How they discuss, how they believe that a membership can affect the Swedish foreign policy will be examined in this paper. Nato is a topic that during the last century?s have divided the Swedish population into two groups: one that advocates a membership and one that fight?s against a Swedish membership in the alliance. The debate about Nato has, since the illegal annexation of the Crimea, changed and are now more relevant than ever to discuss.

John A. Warden III is one the most mentioned air power theoretic of his time.He has written a number of theories concerning air power and the best way to use this to win wars.The author of this paper gives a short resume of what he consider are the central thoughts in John Warden´s theories. These thoughts result in four factors; Enemy as a system, centre of gravity, parallel attack/concentration and finally air superiority. These factors are then being used to inves-tigate if Nato used Wardens theories during the Kosovo war in 1999.The reason for the author to choose the Kosovo war specifically is due to the fact that Nato during the war only used air power as an instrument to get Serbia´s president Milosevic to the negotiation table but also the fact that this would turn out to be quite a challenge for Nato.The conclusion is that out of the four factors only one is traceable throughout the entire operation, and that is air superiority. Regarding the other three factors they can only be found in parts of the operation..

The main purpose with the essay is to look into Nato and annalise how the organisation haschanged it´s security policy work process today 2015, seen from two different world eventsduring the period 1989-2015, the collapse of the Berlin wall and war in Afghanistan. Purposeand issuses also apply based on two theories Anarchymodel and World society model. In orderto highlight two different ways to see Nato:s security policy work process over time untilthe present day.Issues:? How did the fall of Berlin wall in 1989 change Nato:s security policy work process?? How did the war in Afghanistan in 2001 change Nato:s security policy work process?The essay is a qualitative method literature review describing Nato as an organisation andworld events that had impact on Nato over time.The result show that Nato has shifled it´s borders further fast because ?new? membercountries from the former Soviet Union are party members. Nato has moved closer toRussia, and increased in momentum.

This study revolves around the Nato-led Operation Unified Protector in Libya 2011. The military campaign was executed under a UN mandate to protect the Libyan civilian population. Despite the mandate civilians died because of Nato bombings. The purpose of this study is to identify inadequate measures in avoiding civilian casualties during the operation and to continue to work towards minimizing civilian casualties caused by military organizations in international interventions.Early in the operation, Nato?s objective altered from protecting the civilians to over­throwing the Libyan regime. At the same time Nato changed its military targeting.

Världen har förändrats från Kalla krigets stormaktsspel till dagens globaliserade värld, där internationella organisationer spelar en allt större roll i politiken. Nato som bildades i Kalla krigets motsättningar har ändrat fokus från att innan bara ha riktat sin blick mot öst till att idag verka som en global interventionsmakt.Vi har i vår normativa uppsats, med utgångspunkt i deontologin, analyserat Nato:s interventioner i Kosovo och Afghanistan efter Jus ad bellum-kriterierna som återfinns i Just War-teorins första del. Syftet med detta är att kunna ta ställning till huruvida Nato kan anses vara en legitim aktör i interventionssammanhang. För att kunna presentera ett bredare resonemang har vi även valt att kritiskt granska vårt teorival ur ett konstruktivistiskt synsätt. Det vi således har kommit fram till är att Nato:s interventioner varit legitima, men att organisationen i sig inte kan räknas som legitim i detta sammanhang på grund av dess tvivelaktigt demokratiska karaktär..

The purpose of this essay is to examine the Swedish relations to Nato and by doing so see on what terms the cooperation is executed and why. However, Sweden is not a member of Nato and is thereby not seen as an ally of the organization but even so Sweden has a close cooperation with Nato. The theories used in this essay is The Rational Actor Model and The Organizational Behaviour Model by Graham Allison and Philip Zelikow. To this a number of additional theorises are used as to complement these two main theories. The aim with these theories is to see which one gives the most satisfying explanation of the Swedish strategy to cooperate with Nato and still not be a member of the alliance or if all theorises are needed.

Sovjetunionens upplösning 1991 gjorde att själva grunden för Nato:s existens att vara en försvarspakt inriktad på ett invasionsförsvar försvann. Nato var därför tvungen att hitta nya uppgifter eller upplösas. Syftet med uppsatsen är att undersöka om alliansen har förändrats och teorin jag har tagit till hjälp är neorealismen och strukturrealismen. Neorealismen menar att makt, främst militär och politisk, och maktbalans är viktigast och att Nato är en typisk allians i en bipolär värld där alliansens huvudsakliga styrka ligger hos dess ledande stat, supermakten USA. Strukturrealismen menar istället att kapacitet och interaktion hos ett system kan vara lika viktigt som makt och tar även upp andra faktorer än bara militära och politiska som ekonomiska, kulturella och sociala.

Interoperabilitet blir viktigare och viktigare för Sveriges del, även för funktionen sjukvård. Denna uppsats kommer att behandla likheter och skillnader mellan sjukvårdsdoktriner, handböcker och reglementen med Nato:s och framförallt Norges motsvarigheter, för att undersöka om den svenska Försvarsmakten sjukvårdsorganisation är interoperabel, och för att finna saker som kan förändras för att öka effektiviteten och interoperabiliteten. Under uppsatsen dras slutsatser som att svenska Försvarsmakten tagit åt sig stora delar av de kunskaper som Nato tidigare har gjort. Sverige ?kopierar? delar av Nato:s doktrin för sjukvård, Nato AJP-4,10 Allied joint medical support doctrine.

För första gången någonsin arrangerar Sverige år 2005 ett möte för länder som ingår i Nato och Partnerskap för fred, PFF. Med utgångspunkt i detta fokuserar uppsatsen på hur Sveriges nuvarande relation till Nato kan förstås, och på möjligheterna för Sverige att stå neutral i händelse av krig.Studien utgår från utrikesminister Laila Freivalds officiella retorik om säkerhetspolitik under år 2004 och 2005. Totalt analyseras fem tal med hjälp av tre teorier. Dessa behandlar Sverige som liten stat, Nato:s nya roll och den förändrade hotbilden samt utvecklingen av den svenska säkerhetspolitiken.Resultatet visar att Freivalds i sin retorik bortser från att Sverige är ett litet land med begränsat inflytande i den internationella politiken. Hon målar upp en komplicerad och global hotbild som indirekt riktas mot Sverige, och ger en uppfattning av att Sverige är i behov av säkerhetspolitiskt samarbete.

I denna uppsats studeras fransk hållning till europeiskt respektive transatlantiskt säkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrån ett institutionalistiskt perspektiv där en eventuell växelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive Nato eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jämförs med viktigare fördrag (motsv.) inom Nato respektive EUssäkerhetssamarbete. I studien söks också karaktäristiken på fransk säkerhetspolitiks förhållande tilleuropeiskt säkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs säkerhetssamarbete och attden ömsesidiga påverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgångsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar också ha närmat sig Nato-samarbetet fram till 1997 då närmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över Nato-beslutenän tidigare.

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av Nato Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med Nato Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan.

Dr. Robert A. Pape publicerar 1996 boken Bombing to Win. Kvantitativa studier av 33 konflikter där luftstridskrafter använts har genomförts. Detta för att söka ett samband mellan lyckade respektive misslyckade slutresultat.

Uppsatsens syfte är att titta på hur det svenska underrättelsereglementet från 2010 förhåller sig till kontemporära COIN teorier i en internationell miljö. Sverige saknar en egen COIN doktrin och nyttjar idag den amerikanska doktrinen FM 3-24 samtidigt som ett arbete sker för att anpassa reglementen mot Nato doktriner för ökad interoperabilitet. Undersölningen jämför därför FM UndR med underrättelsedoktriner samt COIN doktriner från USA och Nato. Uppsatsen utgår från David Kilcullens COIN teorier för underrättelsetjänst vilka operationaliserats i ett analysverktyg som anlagts på empirin.Resultatet av undersökningen visar att det svenska underrättelsereglementet har stora brister kopplat till det perspektiv som förespråkas inom COIN-sfären. Trots detta finns stora likheter till både amerikanska så väl som Nato doktrinerna 2.0 vilka rör underrättelsetjänst.

Uppsatsen jämför Nato:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.