Arbetet visar hur systemet för traditionell förarutbildning ser ut och att den formaliserade utbildningsstrukturen starkt strider mot min och andra lÀrares och förarprövares erfarenheter och pedagogiska grundsyn. Att den traditionella förarutbildningen genom exempelvis trafikskolor Àr som den Àr, kan jag sÀkerligen inte pÄverka. Det var heller inte min avsikt med arbetet. Min önskan Àr dÀremot att via mina exempel och resonemang fÄ till stÄnd en diskussion bland de berörda förarprövarna inom yrkesförarutbildningarna. I och med att grundförutsÀttningarna nÀr det gÀller tid till förfogande per elev Àr sÄ olika, borde yrkesförarutbildningarna utnyttja det till att bÀttre utnyttja utbildningstiden till frÄgorna: hur, vad och varför? Genom att exempelvis öka tiden för den reflekterande dialogen inom arbetsgruppen omkring lÀrande och lÀrarens/förarprövarens yrkeskunnande och minska tiden för slaviskt regelföljande samt öka förstÄelsenför bedömning av tyst kunnande och minska tiden för fixerad momentutbildning och momentdokumentation.

Syftet med studien Àr att belysa hur regnbÄgsförÀldrar upplever att de blir bemötta i förskolan, samt deras upplevelser av att vara homosexuella i en heteronormativ förskole- och samhÀllsmiljö. Trots att det idag finns lagar som reglerar alla mÀnniskors rÀtt att leva med och Àlska vem man vill finns det i samhÀllet fortfarande mÄnga hinder att ta sig igenom för dessa familjer. Vi har i vÄr studie utgÄtt frÄn queerteorin som ifrÄgasÀtter det normala och vÀnder upp och ner pÄ antagandet att det finns ett normalt kontra onormalt sÀtt att vara sexuell man eller kvinna. Queer intar ett prövande förhÄllningssÀtt till det normala, och innefattar inte en begrÀnsande identitet. Undersökningen Àr gjord med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av tre regnbÄgsfamiljer.  Samtliga uttryckte att de blivit positivt bemötta i kontakten med förskolan.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som pÄverkar de adopterades livsprocess och visa vad som Àr avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en sjÀlvbiografi och en sjÀlvrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt, vilket innebÀr att vÄr frÄgestÀllning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har pÄverkat internationellt adopterades livsprocess Àr en trygg kÀrna, att kÀrlek Àr tjockare Àn blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet Àr en trygg kÀrna, villkorslös kÀrlek, stöd frÄn omgivningen och en svensk tillhörighet.

Syfte:Författarna Àmnar beskriva hur teknisk analys fungerar medutgÄngspunkt i hur stort marknadsvÀrde ett bolag har. Ettdelsyfte Àr att bidra till den praktiska och teoretiskakÀnnedomen om teknisk analys. Metod:För att uppfylla vÄrt syfte anvÀnder vi oss av en kvantitativmetod med en deduktiv ansats. Vi undersöker totalt 30bolag frÄn OMX nordiska lista under en tioÄrsperiod (1997-2006), bolagen indelas i grupper baserade pÄmarknadsvÀrde och den tekniska analysen representeras avGlidande medelvÀrde, RSI och Stochastic. Resultat:Det kan statistiskt sÀkerstÀllas att teknisk analys, i form avGlidande MedelvÀrde, fungerar bÀst pÄ Small-Cap bolagen,genom att resultera i högre avkastning Àn Buy & Holdstrategin.

Denna reflekterande text innehÄller teorier och arbetsmetoder jag anvÀnt mig av för att kunna skriva en ironisk sÄngtext, att samarbeta med en extern musikkompositör och att göra en animerad musikvideo.Texten beskriver bakgrunden och mina mÄl samt förklarar begrepp och teorier som anvÀnts under arbetet. Teoridelen behandlar retorik (HÀgg, 1998) (HÀgg, 2002) och ironi (Booth, 1974) (Gustafsson, 2001), kontra- och synkroniseringspunkter (Chion, 1994) (Cook, 1981) och slutligen olika symbolers och ideograms betydelser (Liungman, 1974).Vidare presenteras problem som uppstÄtt under arbetets gÄng och hur jag har valt att lösa dessa. Det ges Àven kortare beskrivningar av hur arbetsprocessen sett ut för att skriva en ironisk sÄngtext, att fÄ en musikkompositör att förstÄ min vision utan att jag har kunskaper inom musikproduktion eller dess terminologi, och hur jag gÄtt tillvÀga under modellering, animering och postproduktion.Texten avslutas med en diskussion dÀr jag reflekterar över hur arbetet fungerat under projektets gÄng och vilka funderingar jag har över det slutliga resultatet. Slutsatsen Àr att ironi skapas med hjÀlp av att författaren lÀmnar ledtrÄdar i texten, kÀnslan av konflikt kan skapas med hjÀlp av disharmoni och krockar mellan bildriktningar och att förberedelser och kommunikation Àr en av nycklarna till att delge utomstÄende en vision..

Syftet med denna uppsats Àr att göra en diskursanalys av barnfetma och överviktiga barn i medieframstÀllningar. Jag vill undersöka bland annat huruvida överviktiga barn framstÀlls som en kategori vilken underordnas en grupp av barn som anses normalviktiga, pÄ vilket sÀtt frÄgor om moral kopplas till debatten om barnfetma, vilka som driver den överordnade diskursen samt vad, vem eller vilka som anses orsaka barnfetman. Jag bygger min undersökning pÄ en analys av 80 stycken artiklar, publicerade i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under Är 2006. Genom min analys finner jag att överviktiga barn underordnas de barn som rÀknas som normalviktiga, bland annat just pÄ grund av att övervikt definieras som onormalt och dÀrmed som icke önskvÀrt. Vidare ser jag att övervikt och omoral pÄ flera sÀtt kopplas samman, till exempel genom att övervikt ses som ett tecken pÄ bristande kontroll.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka professionella hjÀlparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervÄld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjÀlpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrÄn vÄldsutsatta mÀn inom partnervÄld men Àven de övriga rollerna som kan uppstÄ inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: vÄldsutövande mÀn, vÄldsutövande kvinnor samt vÄldsutsatta kvinnor. Vi utgÄr frÄn professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benÀmning av rollerna inom partnervÄld och gör en analys utifrÄn ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs pÄ enheterna.Ansatsen Àr kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar pÄ en enhet som tar emot mÀn kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jÀmförs sedan med varandra för att fördjupa förstÄelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna pÄ de tvÄ enheterna skiljer sig frÄn varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar pÄ varför mÀns utsatthet utifrÄn vÄr erfarenhet Àr sÄ osynligt i samhÀllet. BenÀmning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna Àr ett av de mest intressanta resultat vi funnit, dÄ beskrivningarna av rollerna enligt vÄr uppfattning skiljer sig markant mellan de tvÄ enheterna..

Uttryck för funderingar har pÄfunnits om befolkningens stöd innehar den signifikans i irreguljÀra konflikter som förmedlas av prominenta teoretiker i dagslÀget, och dÀrmed avspeglas i aktuella doktriner. Somliga menar att teoretikernas irreguljÀra krig inte överensstÀmmer med dagens dÄ dessa författades primÀrt för att kontra revolutionÀra uppror. Dessa motsÀttningar mynnar ut i det vetenskapliga problemet som avses avhandlas, nÀmligen: innehar faktorn ?stöd frÄn befolkningen? för hög signifikans, i relation till att försÀtta motstÄndarens stridande enheter ur stridbart skick, i aktuella styrdokument för irreguljÀra konflikter?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om incitament finns för fortsatt, mer djuplodande undersökning i problematiken. Detta görs genom en teoriprövande fallstudie dÀr Sir Charles Edward Callwells teorier i Small Wars: Thier Principles & Practice, vilka uttalat föresprÄkar att motstÄndarens enheter ska slÄs, appliceras pÄ Vietnamkriget dÀr den uttalade strategin inledningsvis innebar vinnandet av befolkningens stöd.Slutsatsen av studiens resultat anses vara att fortsatt forskning Àr önskvÀrd för att kunna befÀsta eller förkasta kritiken mot rÄdande paradigm.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hÄllfasthetsskillnader för yttriumstabiliserade tetragonala zirkoniumdioxid-distanser (Y-TZP) vid cementering kontra skruvretinering av zirkoniakronor. Material och metod TjugotvÄ överkonstruktioner fastsatta pÄ fixturer delades upp i tvÄ grupper. En grupp bestod av cementerade zirkoniakronor pÄ en zirkoniadistans. Den andra gruppen bestod av skruvretinerade zirkoniakronor direkt pÄ fixturnivÄ. Samtliga kronor som vanligtvis skulle genomgÄtt porslinspÄbrÀnning fick genomgÄ brÀnningsprogram i en porslinsugn.

Det hÀr examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett förÀldrakooperativs bemötande och ÄtgÀrder ser ut nÀr det gÀller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna:Har de tvÄ förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?En jÀmförelse mellan de tvÄ förskolorna görs genom en textanalys av tvÄ dokument, förÀldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmÀlningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsÀtt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar Àven upp anmÀlningsplikten förskolan stÄr inför nÀr misstanke eller oro uppkommer hos personalen.

ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som pÄverkar de adopterades livsprocess och visa vad som Àr avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en sjÀlvbiografi och en sjÀlvrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt, vilket innebÀr att vÄr frÄgestÀllning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har pÄverkat internationellt adopterades livsprocess Àr en trygg kÀrna, att kÀrlek Àr tjockare Àn blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet Àr en trygg kÀrna, villkorslös kÀrlek, stöd frÄn omgivningen och en svensk tillhörighet.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess? concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola?s ideological agenda of population-reduction respectively.According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.