Uppsatsens syfte Àr att undersöka professionella hjÀlparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervÄld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjÀlpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrÄn vÄldsutsatta mÀn inom partnervÄld men Àven de övriga rollerna som kan uppstÄ inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: vÄldsutövande mÀn, vÄldsutövande kvinnor samt vÄldsutsatta kvinnor. Vi utgÄr frÄn professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benÀmning av rollerna inom partnervÄld och gör en analys utifrÄn ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs pÄ enheterna.Ansatsen Àr kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar pÄ en enhet som tar emot mÀn kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jÀmförs sedan med varandra för att fördjupa förstÄelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna pÄ de tvÄ enheterna skiljer sig frÄn varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar pÄ varför mÀns utsatthet utifrÄn vÄr erfarenhet Àr sÄ osynligt i samhÀllet. BenÀmning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna Àr ett av de mest intressanta resultat vi funnit, dÄ beskrivningarna av rollerna enligt vÄr uppfattning skiljer sig markant mellan de tvÄ enheterna..

Uttryck för funderingar har pÄfunnits om befolkningens stöd innehar den signifikans i irreguljÀra konflikter som förmedlas av prominenta teoretiker i dagslÀget, och dÀrmed avspeglas i aktuella doktriner. Somliga menar att teoretikernas irreguljÀra krig inte överensstÀmmer med dagens dÄ dessa författades primÀrt för att kontra revolutionÀra uppror. Dessa motsÀttningar mynnar ut i det vetenskapliga problemet som avses avhandlas, nÀmligen: innehar faktorn ?stöd frÄn befolkningen? för hög signifikans, i relation till att försÀtta motstÄndarens stridande enheter ur stridbart skick, i aktuella styrdokument för irreguljÀra konflikter?Syftet med detta arbete Àr att undersöka om incitament finns för fortsatt, mer djuplodande undersökning i problematiken. Detta görs genom en teoriprövande fallstudie dÀr Sir Charles Edward Callwells teorier i Small Wars: Thier Principles & Practice, vilka uttalat föresprÄkar att motstÄndarens enheter ska slÄs, appliceras pÄ Vietnamkriget dÀr den uttalade strategin inledningsvis innebar vinnandet av befolkningens stöd.Slutsatsen av studiens resultat anses vara att fortsatt forskning Àr önskvÀrd för att kunna befÀsta eller förkasta kritiken mot rÄdande paradigm.

Syfte Syftet med studien Àr att undersöka hÄllfasthetsskillnader för yttriumstabiliserade tetragonala zirkoniumdioxid-distanser (Y-TZP) vid cementering kontra skruvretinering av zirkoniakronor. Material och metod TjugotvÄ överkonstruktioner fastsatta pÄ fixturer delades upp i tvÄ grupper. En grupp bestod av cementerade zirkoniakronor pÄ en zirkoniadistans. Den andra gruppen bestod av skruvretinerade zirkoniakronor direkt pÄ fixturnivÄ. Samtliga kronor som vanligtvis skulle genomgÄtt porslinspÄbrÀnning fick genomgÄ brÀnningsprogram i en porslinsugn.

Det hÀr examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett förÀldrakooperativs bemötande och ÄtgÀrder ser ut nÀr det gÀller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna:Har de tvÄ förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?En jÀmförelse mellan de tvÄ förskolorna görs genom en textanalys av tvÄ dokument, förÀldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmÀlningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsÀtt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar Àven upp anmÀlningsplikten förskolan stÄr inför nÀr misstanke eller oro uppkommer hos personalen.

ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Denna studie syftar till att lyfta fram de faktorer som pÄverkar de adopterades livsprocess och visa vad som Àr avgörande för att skapa en trygg identitet. För att besvara frÄgestÀllningen har vi genomfört tio intervjuer och tagit del av en sjÀlvbiografi och en sjÀlvrapport. Vi har genomfört denna studie med grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt, vilket innebÀr att vÄr frÄgestÀllning har vuxit fram ur datamaterialet. Resultatet visar att de faktorer som har pÄverkat internationellt adopterades livsprocess Àr en trygg kÀrna, att kÀrlek Àr tjockare Àn blod, omgivningens stöd, tacksamhet, svenskhet, adoptionens minimala betydelse, bristande intresse, öppenhet till adoptionen, anknytning till födelselandet, ambivalens inför adoptionen, adoptionens maximala betydelse och tillskrivningar kopplat till adoption. Avgörande för att skapa en trygg identitet Àr en trygg kÀrna, villkorslös kÀrlek, stöd frÄn omgivningen och en svensk tillhörighet.

Den hÀr uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess? concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola?s ideological agenda of population-reduction respectively.According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.

Den hÀr studien har som mÄl att undersöka hur spelares uppfattning av skicklighet, slump, tur och underhÄllning pÄverkas genom av hantering och visualisering av slump. Studien utgÄr frÄn brÀdspel och den huvudsakliga aspekten som förÀndrades var tÀrningens roll. För att Ästadkomma detta sÄ skapades ett brÀdspel frÄn grunden som sedan konverterades till tvÄ datoriserade version som fungerade exakt likadant som brÀdspelet spelmekaniskt. Det som skiljer de olika versionerna Àr hur tÀrningen och dess utfall samt hur information till spelare visualiserades. Studien gjordes pÄ 12 testpersoner som fick testa varsin version av spelet och dÀrefter fick de besvara en enkÀt innehÄllande frÄgor som berörde Àmnet som skulle undersökas.

Byggbranschen har blivit kritiserad för att vara en bransch dÀr tidspress och underprioriterad syn pÄ lÀrande varit ett hinder för erfarenhetsÄterföring. Rapportens syfte Àr att objektivt studera erfarenhetsÄterföring inom Midroc Entreprenad för att om möjligt utlÀsa huruvida önskad, kontra faktisk erfarenhetsÄterföring sker idag samt ge förbÀttringsförlag. För att göra detta har en teoretisk grund lagts med utgÄngspunkt i litterÀra studier inom kunskapsöverföring, lÀrande och erfarenhetsÄterföring. Analys Àr underbyggd i intervjuer och enkÀtundersökning utförda pÄ Midroc Entreprenad.Det finns fÄ direktiv för hur erfarenhetsÄterföring bör genomföras bara att det ska göras efter avslutat projekt, vilket efterföljs. De lÀrdomar som diskuteras vid avslut förmedlas till stor del muntligt, dÀrav har förslag till dokumentation och annan distribuering lagts fram.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations pÄ ABB AB. Studien bygger pÄ tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin bestÄr av tvÄ delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt Àr och vad det innebÀr att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstÀller sin identitet pÄ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mÄlgruppen har varit unga vuxna i Äldern 19-25 Är. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvÀndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet.

Syftet med min uppsats Àr att hitta vÀrderingar om meningsskapandet kring det akademiska och det yrkesverksamma livet sett frÄn de som studerar pÄ universitet och de som inte gör det och istÀllet Àr arbetande utan studier. Jag vill se hur dessa framstÀllningar uttrycks hos fyra stycken intervjupersoner, genom att analysera deras tal. Min empiri tolkas med hjÀlp av hermeneutik för att se hur informanterna tillskriver mening till att studera och till att arbeta. För att analysera detta har jag i första hand tagit hjÀlp av George Simmels teori om utbyte, som Àr en föregÄngare till symbolisk interaktionism, och Àven en studie av Tim Hallett som diskuterar symbolisk makt. Vidare har jag ocksÄ valt att ta hjÀlp av Zygmunt Baumans ?Det individualiserade samhÀllet?, för att sÀtta interaktionen i dagens förÀndliga kontext.Vad jag hittar Àr att samtliga intervjupersonerna har en ambition att förverkliga sig sjÀlva genom arbete.

Problemformulering: Borde, vid sakutdelning som strider mot ABL:s kapitalskyddsregler, mottagaren ekonomiskt ersÀtta bolaget med kontanta medel som motsvarar den ogiltiga utdelningens vÀrde eller ÄterlÀmna det mottagna objektet. Samt i viss mÄn, bör bolaget ha sakrÀttsligt skydd gentemot mottagarens borgenÀrer? Dessa Àr de grundlÀggande frÄgor som jag har för avsikt att besvara.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka framföra en nyanserad diskussion angÄende den aktiebolagsrÀttsliga ÄterbÀringsregeln och dennas tillÀmpning. Jag menar att den tillÀmpning som regeln har idag inte nödvÀndigtvis mÄste vara den mest lÀmpliga och det kan tÀnkas att en alternativ tillÀmpningsmetod skulle kunna vara mer lÀmplig.Metod: Jag har för avsikt att tillÀmpa en teleologisk metod pÄ uppsatsen för att utifrÄn detta kunna resonera angÄende vilken tillÀmpning som vore den lÀmpligaste angÄende den aktuella lagregeln. Uppsatsen kommer Àven lÀggas upp sÄ att de aktuella lagreglerna beskrivs i ett tidigt kapitel, dock med ett visst mÄtt av egen analys Àven i detta kapitel, för att följas av ett slutligt analyskapitel dÀr jag har för avsikt att försöka besvara problemformuleringen.Resultat: Efter att ha resonerat utifrÄn aktuell doktrin, praxis och förarbeten har jag kommit till slutsatsen att den idag tillÀmpade metoden vid ÄterbÀring, nÀmligen ogiltighet inte tillgodoser syftet med ABL och inte heller Àr lika effektiv som en vÀrdeersÀttningsmodell..