Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de svenska tidningarna portrÀtterade de svenska manliga respektive kvinnliga OS-deltagarna i Sotji 2014. Tidigare studier har visat att en olik portrÀttering görs mellan herr- och damidrottare. Materialet har jÀmförts mot tidigare framtagna diskursteman av Judit Bérczes. UtifrÄn detta har tre diskursteman tagits fram samt ett kort avsnitt som behandlar hur mycket utrymme herrarna respektive damerna fÄr i media. Det första diskurstemat heter ?den ambivalenta framstÀllningen? och behandlar tidningarnas givande av svaghetsegenskaper parallellt med styrkeegenskaper kring en idrottares prestation.

Empowerment har blivit ett modebegrepp och anvÀnds i en mÀngd olika sammanhang och har dÀrigenom ocksÄ fÄtt olika innebörder. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur betydelsen av begreppet empowerment har förÀndrats och belysa vad de olika betydelserna kan bero pÄ.IfrÄgavarande litteraturstudie fÀster sin uppmÀrksamhet pÄ tvÄ kontexter, inom vilka empowerment tillskrivs skilda innebörder, den freirianska kontexten och folkhÀlsokontexten.Genom uppsatsen har fyra fundamentala skillnader detekterats mellan de tvÄ kontexterna; mÄlet (frihet kontra ökad hÀlsa), empowerments roll (mÄl gentemot metod), metoden (folkrörelse frÄn grÀsrotsnivÄ i förhÄllande till myndighetsutövning) och inriktningen (kollektivistisk visavi individualistisk). Alberto Meluccis verk Nomader i nuet - sociala rörelser och individuella behov i dagens samhÀlle har utgjort det teoretiska ramverket, med vars hjÀlp kontexternas skillnader har tolkas och förklaras.I diskussionen framkommer att det Àr de olika etiska aspekterna de skilda kontexterna beaktar, kontexternas vÀsenskilda förhÄllande till behov och de skilda tidsströmningarnas förutsÀttningar, som pÄverkar den innebörd empowerment fÄr sig tillskrivit de tvÄ kontexterna..

Den hÀr uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvÀrderingar. Studien Àr av jÀmförande kvalitativ art och har genomförts utifrÄn ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlÀgga 80-talisters arbetsvÀrderingar. Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer utifrÄn ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvÀrderingar i jÀmförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvÀrderingar. Fem intervjuer med personer födda pÄ 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrÄn Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka Àr arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anstÀllningsförhÄllandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden.

 Under vÄren 2007 var jag pÄ ett föredrag som hölls av Björn Persson, VD i företaget Vilax AB. Föredraget handlade om mÄttbestÀllda handsnörda spiralkÀrnor som företaget anvÀnder vid produktion av sÀngar och möbler till bÄde offentliga och privata kunder. Mitt intresse fÄngades och jag började fundera pÄ hur tapetserare kan dra nytta av denna teknik. Detta resulterade i att jag praktiserade tvÄ veckor hos Vilax AB under hösten 2008.Idag anvÀnder man denna typ av spiralkÀrnor tillsammans med moderna material som exempelvis skum, men nog skulle man vÀl kunna anvÀnda dem tillsammans med traditionella material. Detta skulle kunna underlÀtta resÄrarbete i en möbel och samtidigt effektivisera tapetserarens arbete.

Bakgrund: Hotell- och restaurangbranschen Ă€r dĂ„lig pĂ„ att anstĂ€lla personer med eftergymnasiala utbildningar med inriktning pĂ„ hotell och restaurang, de prioriterar istĂ€llet individer som har mycket arbetslivserfarenhet. Det beror pĂ„ att branschen Ă€r praktisk och att Ă„sikten att yrkeskunskapen kan lĂ€ras ut pĂ„ golvet fortfarande Ă€r stark.Syftet:Syftet Ă€r att undersöka hur studenter som examinerades 2010 frĂ„n Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan Örebro Universitet, uppfattar den utbildningen de genomgĂ„tt.Metod: Dessutom kommer uppsatsen innehĂ„lla Ă„sikter och tankar frĂ„n före detta studenter som examinerades sommaren 2010 frĂ„n Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan, Örebro universitet. Resultatet bygger pĂ„ tre intervjuer med yrkesverksamma personer frĂ„n hotell- och restaurangbranschen, samt tio besvarade enkĂ€ter frĂ„n före detta studenter frĂ„n RHS.Resultatet: visar pĂ„ att hotell- och restaurangbranschen prioriterar arbetslivserfarenhet före eftergymnasiala utbildningar dock Ă€r utbildning viktigt för att arbeta sig upp inom företaget. De tidigare studenterna instĂ€mmer och anser att RHS utbildningar bör utveckla sina ledarskapskurser för att studenterna ska fĂ„ större möjligheter inom hotell- och restaurangbranschen.Slutsats: Om en individ vill arbeta sig upp inom hotell- och restaurangbranschen gĂ„r det snabbare om personen har en universitet/ högskoleutbildning i bagaget..

InternetanvÀndandet har förÀndrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvÀllstidningar gÄr det att lÀsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp Àr flickor i de nedre tonÄren delvis pÄ grund av intresset för kommunikation och sociala nÀtverk, samtidigt som internet Àr en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhÀmtande. Ofta vet inte förÀldrar vad ungdomar gör pÄ internet och det kan vara svÄrt att ha kontroll dÄ tillgÀngligheten Àr stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgÄngspunkt i detta lades studiens fokus pÄ förÀldrarnas perspektiv pÄ Älder och mognad, kÀnslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvÀndningen.

I förskolans lÀroplan stÄr att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin nÀrmiljö. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegÄrdens miljö och skogsmiljön. Arbetet Àr baserat pÄ intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer pÄ förskolegÄrden och i skogen. Studien Àr gjord pÄ en förskola, dÀr en mindre barngrupp i femÄrsÄldern ingick. FörskolegÄrden Àr anlagd med markfasta lekstÀllningar och en nÀrbelÀgen skogsmiljö anvÀnds ofta i den pedagogiska verksamheten.Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen Àn pÄ gÄrden, mycket för att förutsÀttningarna för konstruktionsbygge Àr olika i de skilda miljöerna.

This thesis examines the establishment of auditors as third party assurers of sustainability reports in Sweden. This is done through a qualitative case study that examines the subject from both a preparer?s and an assurer?s perspective. Empirical data was analyzed using a combination of agency- and legitimacy theory. The study reaches the conclusion that sustainability reporting companies in the study demand a verification service for reported sustainability data in order to increase creditability, meet increased stakeholder demand and increased accounting complexity.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har pÄverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har Àven tittat pÄ hur de har tolkat kunskapsbegreppet sÄsom det framstÀlls i Lpo 94, i Àmnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i Àmnet svenska. Resultaten visar att det inte finns nÄgra direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i Àmnet svenska Àr, trots den stora frihet som vÄra styrdokument ger skolorna, förvÄnansvÀrt lika varandra.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..

AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populÀra inslag företrÀdesvis jazz, kunde vara sÄ pass framgÄngsrik? Den frÄgan ligger till grund för uppsatsen, dÀr huvudsyftet Àr att visa hur den amerikanska tonsÀttaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.

Examensarbetet Ă€gnas hur historien förmedlas i tre utgĂ„vor av lĂ€roboken Levande historia. Jag frĂ„gar mig pĂ„ vilket sĂ€tt en lĂ€robok i Ă€mnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stĂ„ för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gĂ€llande kurs- och lĂ€roplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans lĂ€roplan. HĂ€r balanseras kravet pĂ„ lĂ€robokens objektivitet mot ett krav pĂ„ elevens kritiska tĂ€nkande.

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sÀgas vara att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Den information som de redovisningsskyldiga lÀmnar ut fÄr med hjÀlp av revisorns kvalitetssÀkring en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade. Metodiken revisorerna anvÀnder för att genomföra denna kvalitetssÀkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten Àr den avvÀgning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen krÀver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att frÀmja elevernas bildsprÄkliga medvetenhet, det vill sÀga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmÄga att analysera och fÄ förstÄelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger anvÀnder ofta bilden som ett sÀtt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förstÄelse för det ofta förekommande temaarbetet. DÀrför kommer undersökningen ocksÄ att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pÄgÄende temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildÀmnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lÀrarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehÄller Àven en redogörelse för vad bildsprÄklig medvetenhet Àr, vad bildanalys/bildtolkning innebÀr och dÀrefter följer en kort historik om hur bildÀmnet utvecklats.

Syfte: Syftet Àr att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som intrÀffade den 5 februari 1994 pÄ Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet Àr ocksÄ att se hur journalister frÄn de tre tidningarna förhÄller sig till hÀndelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten Àr dessutom att upptÀcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna anvÀnder sig av för att uppnÄ och förmedla ett visst budskap om situationen till sina lÀsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgÄva. Nr.