InternetanvÀndandet har förÀndrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvÀllstidningar gÄr det att lÀsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp Àr flickor i de nedre tonÄren delvis pÄ grund av intresset för kommunikation och sociala nÀtverk, samtidigt som internet Àr en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhÀmtande. Ofta vet inte förÀldrar vad ungdomar gör pÄ internet och det kan vara svÄrt att ha kontroll dÄ tillgÀngligheten Àr stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgÄngspunkt i detta lades studiens fokus pÄ förÀldrarnas perspektiv pÄ Älder och mognad, kÀnslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvÀndningen.

I förskolans lÀroplan stÄr att utemiljön ska engagera och inspirera alla barn till att undersöka sin nÀrmiljö. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur barnens lekar och aktiviteter skiljer sig mellan förskolegÄrdens miljö och skogsmiljön. Arbetet Àr baserat pÄ intervjuer av barn och pedagoger samt platsobservationer pÄ förskolegÄrden och i skogen. Studien Àr gjord pÄ en förskola, dÀr en mindre barngrupp i femÄrsÄldern ingick. FörskolegÄrden Àr anlagd med markfasta lekstÀllningar och en nÀrbelÀgen skogsmiljö anvÀnds ofta i den pedagogiska verksamheten.Intervjuer och platsobservationer visar att barnen hellre leker konstruktionslekar i skogen Àn pÄ gÄrden, mycket för att förutsÀttningarna för konstruktionsbygge Àr olika i de skilda miljöerna.

This thesis examines the establishment of auditors as third party assurers of sustainability reports in Sweden. This is done through a qualitative case study that examines the subject from both a preparer?s and an assurer?s perspective. Empirical data was analyzed using a combination of agency- and legitimacy theory. The study reaches the conclusion that sustainability reporting companies in the study demand a verification service for reported sustainability data in order to increase creditability, meet increased stakeholder demand and increased accounting complexity.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har pÄverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har Àven tittat pÄ hur de har tolkat kunskapsbegreppet sÄsom det framstÀlls i Lpo 94, i Àmnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i Àmnet svenska. Resultaten visar att det inte finns nÄgra direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i Àmnet svenska Àr, trots den stora frihet som vÄra styrdokument ger skolorna, förvÄnansvÀrt lika varandra.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka elevers reation till matematiken som Àmne i en lÀrarstyrd klass i Ärskurs Ätta samt en elevstyrd klass i Ärskurs Ätta och undersöka de skillnader som finns mellan de bÄda klasserna utifrÄn intresse och kunskap.Med hjÀlp av texter frÄn andra forskare beskrivs hur undervisning ser ut i skolan, hur undervisningen i matematik ser ut, samt hur en lÀrarstyrd kontra en elevstyrd undervisning ser ut.Empirin bestÄr av enkÀter i form av pappershÀfte som tvÄ klasser i en Ärskurs Ätta i en elevstyrd skola fick fylla i, samt i form av en elektronisk enkÀt som en klass i Ärskurs Ätta i en lÀrarstyrd skola fick fylla i. DÀrefter har en jÀmförelse mellan dessa bÄda klasser gjorts och resultaten visar att det genomgÄende positiva draget i den elevstyrda klassen var att de ansÄg matte vara roligt, ansÄg att de hade lÀtt för matte samt att deras betyg var högre jÀmfört med den lÀrarstyrda klassen. DÀremot verkar den lÀrarstyrda klassen vilja ha en större frihet i sitt kunskapshÀmtande medan den elevstyrda klassen verkar vilja ha lite mer lÀrarstyrt för att bÀttre tillÀgna sig kunskap..

Examensarbetet Ă€gnas hur historien förmedlas i tre utgĂ„vor av lĂ€roboken Levande historia. Jag frĂ„gar mig pĂ„ vilket sĂ€tt en lĂ€robok i Ă€mnet historia kan upplevas tendentiös/partisk/vinklad etc och vad som möjligen skulle kunna stĂ„ för motsatsen. Vilka skillnader i formuleringar, disponeringar och urval kan motiveras av gĂ€llande kurs- och lĂ€roplan och vilka kan det inte? Ämnet kan försvaras mot bakgrund av den kunskapssyn som kommer till uttryck i skolans lĂ€roplan. HĂ€r balanseras kravet pĂ„ lĂ€robokens objektivitet mot ett krav pĂ„ elevens kritiska tĂ€nkande.

AbstractPilo, Joakim: George Gershwin och den symfoniska jazzen. Etablering av ett musikidiom. - Uppsala: Musikvetenskap ht 1998. - 60p. Hur kommer det sig att den musikaliska kombinationen mellan seriös konstmusik och populÀra inslag företrÀdesvis jazz, kunde vara sÄ pass framgÄngsrik? Den frÄgan ligger till grund för uppsatsen, dÀr huvudsyftet Àr att visa hur den amerikanska tonsÀttaren George Gershwin (1898-1937)  med Rhapsody In Blue (1924) lyckades etablera ett musikidiom, symfonisk jazz.

Revisorns huvudsakliga uppgift kan sÀgas vara att fungera som en kvalitetssÀkrande lÀnk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberÀttigade. Den information som de redovisningsskyldiga lÀmnar ut fÄr med hjÀlp av revisorns kvalitetssÀkring en ökad trovÀrdighet för de redovisningsberÀttigade. Metodiken revisorerna anvÀnder för att genomföra denna kvalitetssÀkring debatteras flitigt. Ett inslag i debatten Àr den avvÀgning av struktur kontra subjektiva bedömningar som revisionen krÀver. Att följa en tydligt utarbetad struktur kan leda till att utrymmet för subjektiva bedömningar minskar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att frÀmja elevernas bildsprÄkliga medvetenhet, det vill sÀga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmÄga att analysera och fÄ förstÄelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger anvÀnder ofta bilden som ett sÀtt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förstÄelse för det ofta förekommande temaarbetet. DÀrför kommer undersökningen ocksÄ att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pÄgÄende temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildÀmnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lÀrarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehÄller Àven en redogörelse för vad bildsprÄklig medvetenhet Àr, vad bildanalys/bildtolkning innebÀr och dÀrefter följer en kort historik om hur bildÀmnet utvecklats.

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.

Syfte: Syftet Àr att se om det finns likheter och skillnader mellan Oslobodjenjes, DN:s och New York Times rapportering om massakern som intrÀffade den 5 februari 1994 pÄ Markalemarknaden i centrala Sarajevo. Syftet Àr ocksÄ att se hur journalister frÄn de tre tidningarna förhÄller sig till hÀndelsen och de inblandade aktörerna. Avsikten Àr dessutom att upptÀcka om vilken typ av journalistik det handlar om i rapporteringen om den utvalda krigssituationen, samt att se av vilka metoder som tidningarna anvÀnder sig av för att uppnÄ och förmedla ett visst budskap om situationen till sina lÀsare.Metod: kritisk diskursanalysMaterial:Oslobodjenje (11-18 februari 1994), Sarajevo/Ljubljana. Europeisk utgÄva. Nr.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns skillnader i chefskapet mellan danska kontra svenska nya första linjens chefer utifrĂ„n en nationalkulturell aspekt. Studien har utgĂ„tt frĂ„n ett induktiv angreppssĂ€tt dĂ€r vi har valt att anvĂ€nt oss av sĂ„vĂ€l kvalitativ som kvantitativ metod. Detta i form av 21 semistrukturerade intervjuer riktade till nya första linjen chefer och 108 enkĂ€tstudier riktade till deras medarbetare. Studien har genomförts pĂ„ sex olika företag i Öresundsregionen som bedriver verksamhet i sĂ„vĂ€l Sverige som Danmark. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgĂ„tt frĂ„n Geert HofstedeÂŽs teori betrĂ€ffande nationalkulturer samt de specifika förutsĂ€ttningarna som föreligger för de bĂ„da lĂ€nderna.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat pĂ„ grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare pĂ„verkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, dĂ€r dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrĂ„n denna aspekt. En enkĂ€tundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har ocksĂ„ anvĂ€nt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande pĂ„ orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Denna studie behandlar framstÀllningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgÄr frÄn ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingÄr i den bild som framstÀlls. Med avseende pÄ ledarbegreppet bidrar framstÀllningen av ledare i media till att skapa förestÀllningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara.Studien avgrÀnsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie Àr en innehÄllsanalys samt textanalys av tidskriftens innehÄll i form av texter och bilder.Resultatet av denna studie visar att den framstÀllda bilden Àr relativt snÀv.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svÄrigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhÄller sig till förÀldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har anvÀnts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna Àr verksamma bÄde pÄ familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien ÄskÄdliggör att behandlarna uppvisar en spridning i Äsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berÀttelse framkommer att flertalet brottas med frÄgor om hur viktig parrelationen Àr i förhÄllande till barnets symtom samt om det Àr gÄngbart att arbeta med parrelationen utifrÄn förÀldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar Àven kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerÄdgivningens.Flera behandlare berÀttar att parrelationen inte inledningsvis Àr i fokus, men att parrelationen mÄnga gÄnger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgÄ att se hur den pÄverkar barnet.Samtliga behandlare berÀttar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar bÄde om att barnets symtom har upphört och om att förÀldrarnas relation har förbÀttrats.Studien har gjort det tydligt att det inte Àr enkelt att avgöra vad som ska fokuseras pÄ och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete pÄ en familjemottagning, nÀr förÀldrar söker för symtom hos.