Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Med utgĂ„ngspunkt frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r handlĂ€ggare och skollĂ€kare frĂ„n Östergötlands 13 kommuner har besvarat frĂ„gor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan gĂ„ till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rĂ€tt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgĂ„ngen beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstĂ„s. I litteraturgenomgĂ„ngen tas ocksĂ„ frĂ„gan om individ kontra miljö upp.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

I denna uppsats analyseras och jÀmförs fyra olika gymnasielÀroböcker inom historieÀmnets A-kurs. En vÀsentlig avgrÀnsning som görs Àr att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att belysa skillnader och likheter lÀromedlen emellan, med avseende pÄ presentation och historiesyn. En mÄlsÀttning med studien Àr vidare att den ska kunna ha en praktisk anvÀndning genom att underlÀtta valet av lÀroböcker för gymnasielÀrare. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture LÄngströms lÀroboksanalys, hÀmtad ur hans avhandling Författarröst och lÀrobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sista terminens sjuksköterskestudenters syn pÄ omvÄrdnad och kÀnslan av beredskap inför att utöva omvÄrdnad som legitimerad sjuksköterska. Analysmetoden som valdes var en innehÄllsanalytisk ansats enligt Graneheim och Lundman (2003). Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer avseende elva sjuksköterskestudenter pÄ en sjuksköterskeutbildning i södra Sverige. Sex kategorier framkom: Studenternas definition av omvÄrdnad, omvÄrdnad i praktiken, omvÄrdnad i utbildningen, omvÄrdnad kontra medicinsk vetenskap, tidigare erfarenheter ger omvÄrdnads fÀrdigheter och beredskap inför sjuksköterskerollen. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansÄg omvÄrdnad som ett svÄrt begrepp att förklara.

Ett av skolans viktigaste mÄl Àr att förbereda eleverna för ett demokratiskt samhÀlle dÀr vi i allt högre grad förvÀntas göra medvetna val och fatta viktiga beslut. MÄnga av dessa val och beslut avser naturvetenskapliga samhÀllsfrÄgor, och kursplanen för de naturorienterande Àmnena betonar förmÄgan att anvÀnda naturvetenskapliga kunskaper för att ta stÀllning i sÄdana vÀrdefrÄgor. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ i vilken grad elever och lÀrare upplever att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena anvÀnds till vÀrdefrÄgor, och om de Àr nöjda med dagens undervisning i det perspektivet. En enkÀtundersökning genomfördes med elever i Är 9 och deras lÀrare för att ta reda pÄ deras attityder till NO-undervisningen. Den visade att bÄde elever och lÀrare ansÄg att tyngdpunkten ligger pÄ att lÀra fakta, och de önskar mer av vÀrdefrÄgor i den naturvetenskapliga undervisningen, flickorna i högre grad Àn pojkarna.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Syftet med studien var att belysa och diskutera hur syskon till personer med funktionshinder som medför nÄgon form av beteendeavvikelse upplevde och hanterade sin situation under uppvÀxten. De specifika frÄgestÀllningarna var vilka situationer syskonen utan funktionshinder upplevde som problematiska i sin vardag och hur de hanterade dessa situationer samt vilket agerande syskonen tyckte fungerade i de svÄra vardagssituationerna kontra vilket agerande de inte ansÄg fungerade. Som metod intervjuades tre vuxna syskon till personer med funktionshinder och syskonens handlingssÀtt, tankar och kÀnslor ÄskÄdliggjordes. Resultatet visade att en person i de allra flesta fall tycktes bli pÄverkad av att ha syskon med funktionshinder. PÄ vilket sÀtt syskonet utan funktionshinder blev pÄverkat skilde sig dock Ät syskonen emellan.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur LSS-handlÀggare tolkade begreppet barnperspektiv och hur detta applicerades i utredningsarbetet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sex LSS-handlÀggare och resultaten analyserades med hjÀlp av teorin om sociala konstruktioner. I analysen av intervjuerna identifierades fem centrala teman som vi sÄg som förklarande faktorer angÄende hur LSS-handlÀggarna applicerade barnperspektivet i handlÀggningen. Dessa teman var utredningsförfarandet, avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetod, barnperspektivet kontra barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt kommunikation. Det framkom att avsaknaden av riktlinjer och utredningsmetoder medförde att LSS-handlÀggarna sjÀlva fick konstruera egna sÀtt för hur barnperspektivet skulle appliceras.

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa.

Alkohol Àr ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vÀnner pÄverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som pÄverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgÄngspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som anvÀndes var berÀttelser dÀr ungdomar skrev om en situation dÀr de druckit alkohol eller avstÄtt samt öppna enkÀtfrÄgor.

Synen pÄ förvaltningen har Àndrats ganska kraftigt under 1900-talet och med uppkomsten av externa förvaltningsbolag började vi fundera kring vad det kunde ha för betydelse för förvaltningsprocessen. DÀrför blev vÄr problemformulering; Finns det nÄgra organisatoriska och strategiska skillnader mellan förvaltning i egen regi kontra outsourcing som kan fÄ effekter för förvaltningen? Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur fastighetsförvaltningen pÄverkas av de organisatoriska och strategiska skillnader som finns mellan olika typer av fastighetsförvaltningsbolag. Vi har arbetat med ett uppdragsförvaltande bolag, ett bolag med fastighetsförvaltning i egen regi samt ett företag som stÄr för hela processen frÄn mark och byggande till förvaltning. Information har samlats in frÄn relevant teori och via intervjuer med berörda företag.

Baled silage has become one of the most important conservation methods in Sweden. Because we take our grass as silage we get the quality and the good hygenic that we would like to have. Silage has become a big buisiness also in the horse feeding where many of the breeders have changed from the hay to the hay-silage. The difference between regular silage and haysilage is that the hay silage is dryer (60-70%DM). The hay-silage has also put higher demands on machinery and wrapping material since the grass gets sharper and harder to press together real hard. The main reason for the test was to compare two different systems for wrapping, the new Cross Pac and conventional.

Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att undersöka Àr den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos chefer. UtifrÄn ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande tillfredstÀllelse och otillfredstÀllelse pÄ arbetet, mÀnniskosyn, och hÀnsyn till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkÀtundersökning med varierat slutna, öppna och skalfrÄgor. Resultat har visat pÄ minimala skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istÀllet pÄ att attityden till motivation snarare ligger i personlig upplevelse Àn i chefsrollen och dess funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta omrÄde gÀllande chefskap och ger pÄ sÄ sÀtt en ny utgÄngspunkt och ett gott underlag för fortsatta studier i Àmnet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelseanmÀlningsplikten har för förhÄllandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förÀndringarna avanmÀlningsplikten skulle kunna fÄ pÄ den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnÄ syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktÀr med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gÄng inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom omrÄdet.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har Àven presenterat revisornsuppgifter samt anmÀlningspliktens utformande.FörvÀntningsgapet och förtroende Àr ocksÄ centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och Äsikter som vÄrarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgÄngen.VÄra slutsatser Àr att anmÀlningsplikten, som den ser ut idag, inte har nÄgon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare Àr det revisionen i sig som har detta. DÀrmed borde förÀndringar av anmÀlningsplikten inte fÄ nÄgon större effekt..

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.