AbstraktBakgrund: För att vÄrdas inom sluten tvÄngsvÄrd ska en allvarlig psykisk störning föreligga. TvÄngsÄtgÀrder fick endast ske nÀr det förelÄg risk för att patienter skadar sig sjÀlv eller andra och dÄ skonsamt och med hÀnsyn till patienten. TvÄngsÄtgÀrder vÀckte starka kÀnslor, och etiska dilemman var vanligt förekommande. TvÄngsÄtgÀrders inverkan pÄ patienter över tid var oklar, likasÄ vad som Àr tvÄng och inte. Syfte: Belysa patienters erfarenheter av tvÄngsÄtgÀrder inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd.

This report deals with life-history variation for Eurasian perch (Perca fluviatilis L.), with special emphasis on age and size at maturity in females, in perch populations that have changed in size distribution. The collection of fish samples was made with multimesh gill nets year 2011. The perch?s length, height, weight, status of gonads has been analyzed, and by observing the opercular bone the age has been determined. In two lakes close to UmeĂ„ in northern Sweden, Fisksjön and Ängersjön, the live-history traits of perch have been studied.

Syfte: Uppsatsen syftar till att öka förstĂ„elsen för betydelsen av sĂ€ljtrĂ€ning för fastighetsmĂ€klare. Är det viktigt att besitta dessa egenskaper?  Varför Ă€r det viktigt? Hur stor roll har sĂ€ljtrĂ€ningen i utbildningen?Metod: I utförandet av min uppsats sĂ„ har jag mestadels anvĂ€nt mig av litteratur, internetkĂ€llor och andra examensarbeten. För att bygga upp dessa teorier och slutsatser har jag Ă€ven valt att intervjua lĂ€mpliga respondenter till de olika avsnitten.Resultat & slutsats: FastighetsmĂ€klaryrket Ă€r ett försĂ€ljningsyrke. FramgĂ„ngarna ligger i hur bra man gör ifrĂ„n sig vid intaget, som kan liknas med andra sĂ€ljsituationer.

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrÄn en spelteoretisk ansats som en avvÀgning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs pÄ motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsÀtt genom att anvÀnda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det pÄ tvÄ empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete Àr mer rationellt Àn konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poÀngteras att förtroende, eller en utomstÄende garant, Àr absolut nödvÀndigt för fungerande samarbete. VÄr ambition har varit att lÀgga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan anvÀndas för att fÄ en ökad förstÄelse av aktörers agerande i sÄvÀl samarbete som konflikt..

This thesis has its focuson media portrayal of a large political institution; the European Union. Articles from two nations daily newspapers have been analyzed in order to examine how the European Union is described and framed for their readers. The newspapers that was chosen for this study and from which the material was collected, were the Swedish newspaper Svenska Dagbladet the American newspaper The New York Times. The material was taken from three periods of time, and by this the results did not only serve a presentiment on how the media reports about the subject, but also an idea over the media?s coverage character over time.

Ett nytt politikomrÄde hÄller pÄ att ta form, nÀmligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur vi vÀljer att reglera detta nya kunskapsomrÄde avslöjar bland annat hur vi ser pÄ individens rÀtt kontra samhÀllets nytta. Bakom vÄr lagstiftning gÀllande genteknik ligger sÄledes etiska och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga i vilken utstrÀckning den svenska synen pÄ genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, prÀglas av utilitaristiska och/eller libertarianska idéer. Metoden som anvÀnds för att fullgöra syftet Àr en innehÄllslig idéanalys, dÀr idealtyper konstrueras som analysverktyg.

Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle pÄ ett mer nyanserat sÀtt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för kÀnsla och intuition. Strategier Àr verktyg att nÄ drömmar om framtiden och det Àr dÀrför rimligt att anta att kÀnsla och intuition finns med som en stark bestÄndsdel. Denna studie utgÄr frÄn Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundlÀggande teorigrund Àr Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har anvÀnt denna. Dessa tvÄ modeller har sammanfogats till en analysmodell.

FrÄn standardhus till passivhus - Utökade krav pÄ organisationoch framstÀllning för hus 1 i KallebÀckPassivhus Àr ett energismart byggnadssÀtt ur miljösynpunkt. Detfinns delade meningar huruvida passivhus Àr det framtidabyggnadssÀttet dÄ dess ekonomiska vinning ifrÄgasÀtts. Den aktuellarapporten innehÄller en analys över vad det innebÀr att bygga ettpassivhus kontra om det skulle ha byggts enligt standardnormerna.Det hus som anvÀnds som referens Àr AF Byggs hus 1 i KallebÀck,vilket byggs idag enligt standardnormerna. Rapporten visar vilkaÄtgÀrder gÀllande installationer och konstruktion som Àr nödvÀndigaför att byggnaden skall klassas som ett passivhus. Vidare finns detÀven en analys över vilka förvÀntningar som vÀntas stÀllas pÄorganisationen under byggprocessen.Vad som framgÄr av rapporten Àr att det krÀvs ganska storaförÀndringar gÀllande bÄde konstruktion och installationslösningarför att man skall nÄ passivhus nivÄ.

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central frÄga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen pÄverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. TvÄ fritidshemsavdelningar med bÄde kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Sverigedemokraternas nationalistiska ideologi, och förÀndringar i denna utifrÄn dess tre senaste parti-och principprogram frÄn 1999, 2003 och 2011. Partiet har gÄtt framÄt i varje val och nÄdde i valet 2010 över fyraprocentspÀrren och fick en plats i Sveriges parlament. Detta trots att omvÀrlden har prÀglats av globalisering, dÀr internationella samarbetsorgan fÄtt större maktbefogenheter och staterna tenderar att slutas samman i civilisationer, varpÄ nationalstaternas identitetsbÀrande roll inskrÀnkts. Studien har utgjorts av en innehÄllslig idéanalys dÀr programmen jÀmförts mot tvÄ idealtyper. Den ena har dÄ baserats pÄ Samuel P Huntingtons teori om en ny vÀrldsordning med nya kulturbaserade identifikationsmönster som strÀcker sig utanför nationalstaternas territoriella grÀnser.

Denna kvantitativa tvÀrsnittsstudie bygger pÄ data som samlades in i ett forskningsprojekt av Lars HÀsÀnen vars resultat visade att mÄlstyrning har betydelse för arbetsprestation, spÀnningar i arbetet och mÄlengagemang pÄ ett företag under nedlÀggning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det ocksÄ finns ett samband mellan Ä ena sidan personlighet (kontroll-lokus, sjÀlvbemÀstring, neuroticism, samvetsgrannhet och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla) och Ä andra sidan arbetsprestation, mÄlengagemang och spÀnningar i arbetet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilken av dessa, mÄlstyrning eller personlighet, som förklarar mest. EnkÀter delades ut till samtliga anstÀllda pÄ ett större svenskt lÀkemedelsföretag och 134-138 deltagare kunde slutligen inkluderas i studien. De starkaste resultaten, frÄn korrelationsanalyserna och regressionsanalyserna Äterfanns kring spÀnningar i arbetet dÀr prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla och neuroticism visade sig ha ett postivt samband med spÀnningar i arbetet.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Anorexia nervosa Àr en svÄrbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av utmaningar och svÄrigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sÀtta upplevelserna i relation till ett patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvÄrar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svÄrbehandlad sjukdom; Relationen mellan behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen Àr fylld av svÄrigheter och dilemman.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.