This thesis has its focuson media portrayal of a large political institution; the European Union. Articles from two nations daily newspapers have been analyzed in order to examine how the European Union is described and framed for their readers. The newspapers that was chosen for this study and from which the material was collected, were the Swedish newspaper Svenska Dagbladet the American newspaper The New York Times. The material was taken from three periods of time, and by this the results did not only serve a presentiment on how the media reports about the subject, but also an idea over the media?s coverage character over time.

Under litteraturstudier har konstaterats att det saknas en modell som skulle pÄ ett mer nyanserat sÀtt visa hur det faktiska strategiarbetet bedrivs med plats för kÀnsla och intuition. Strategier Àr verktyg att nÄ drömmar om framtiden och det Àr dÀrför rimligt att anta att kÀnsla och intuition finns med som en stark bestÄndsdel. Denna studie utgÄr frÄn Simons modell för strategisk ekonomistyrning. En annan grundlÀggande teorigrund Àr Minzbergs strategimodell och mer specifikt: hur Simons har anvÀnt denna. Dessa tvÄ modeller har sammanfogats till en analysmodell.

FrÄn standardhus till passivhus - Utökade krav pÄ organisationoch framstÀllning för hus 1 i KallebÀckPassivhus Àr ett energismart byggnadssÀtt ur miljösynpunkt. Detfinns delade meningar huruvida passivhus Àr det framtidabyggnadssÀttet dÄ dess ekonomiska vinning ifrÄgasÀtts. Den aktuellarapporten innehÄller en analys över vad det innebÀr att bygga ettpassivhus kontra om det skulle ha byggts enligt standardnormerna.Det hus som anvÀnds som referens Àr AF Byggs hus 1 i KallebÀck,vilket byggs idag enligt standardnormerna. Rapporten visar vilkaÄtgÀrder gÀllande installationer och konstruktion som Àr nödvÀndigaför att byggnaden skall klassas som ett passivhus. Vidare finns detÀven en analys över vilka förvÀntningar som vÀntas stÀllas pÄorganisationen under byggprocessen.Vad som framgÄr av rapporten Àr att det krÀvs ganska storaförÀndringar gÀllande bÄde konstruktion och installationslösningarför att man skall nÄ passivhus nivÄ.

Denna studie handlar om fritidspedagogers agerande och resonemang kring att motverka traditionella könsmönster. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var symboliskt respektive strukturellt genus. En central frÄga var om fritidspedagoger menade att de kunde motverka att barnen pÄverkas av stereotypa könsmönster genom medvetna könsöverskridande handlingar. TvÄ fritidshemsavdelningar med bÄde kvinnlig och manlig personal observerades och intervjuer med de fyra pedagogerna genomfördes. Under observationerna noterades vilka arbetsuppgifter som förekom och vem som utförde dem.

Denna kvantitativa tvÀrsnittsstudie bygger pÄ data som samlades in i ett forskningsprojekt av Lars HÀsÀnen vars resultat visade att mÄlstyrning har betydelse för arbetsprestation, spÀnningar i arbetet och mÄlengagemang pÄ ett företag under nedlÀggning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det ocksÄ finns ett samband mellan Ä ena sidan personlighet (kontroll-lokus, sjÀlvbemÀstring, neuroticism, samvetsgrannhet och prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla) och Ä andra sidan arbetsprestation, mÄlengagemang och spÀnningar i arbetet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilken av dessa, mÄlstyrning eller personlighet, som förklarar mest. EnkÀter delades ut till samtliga anstÀllda pÄ ett större svenskt lÀkemedelsföretag och 134-138 deltagare kunde slutligen inkluderas i studien. De starkaste resultaten, frÄn korrelationsanalyserna och regressionsanalyserna Äterfanns kring spÀnningar i arbetet dÀr prestationsbaserad sjÀlvkÀnsla och neuroticism visade sig ha ett postivt samband med spÀnningar i arbetet.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Sverigedemokraternas nationalistiska ideologi, och förÀndringar i denna utifrÄn dess tre senaste parti-och principprogram frÄn 1999, 2003 och 2011. Partiet har gÄtt framÄt i varje val och nÄdde i valet 2010 över fyraprocentspÀrren och fick en plats i Sveriges parlament. Detta trots att omvÀrlden har prÀglats av globalisering, dÀr internationella samarbetsorgan fÄtt större maktbefogenheter och staterna tenderar att slutas samman i civilisationer, varpÄ nationalstaternas identitetsbÀrande roll inskrÀnkts. Studien har utgjorts av en innehÄllslig idéanalys dÀr programmen jÀmförts mot tvÄ idealtyper. Den ena har dÄ baserats pÄ Samuel P Huntingtons teori om en ny vÀrldsordning med nya kulturbaserade identifikationsmönster som strÀcker sig utanför nationalstaternas territoriella grÀnser.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia dÄ tio nya medlemslÀnder inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundlÀggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlÀgger en viktig principiell frÄga som Àr av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av frÄga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Anorexia nervosa Àr en svÄrbehandlad sjukdom med hög dödlighet (Fichter, Quadflieg & Hedlund,2006). Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser av utmaningar och svÄrigheter i behandling av patienter med anorexia nervosa som vid behandlingsavslut har kvarvarande symtom, samt sÀtta upplevelserna i relation till ett patientperspektiv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju behandlare. Intervjumaterialet analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) och gav fyra huvudteman, Faktorer kring patienterna som försvÄrar tillfrisknande; Anorexia som en komplex och svÄrbehandlad sjukdom; Relationen mellan behandlare och patient samt Etiska dilemman i behandlingen. Det framgick att behandlingen Àr fylld av svÄrigheter och dilemman.

?Dalens Ande? Àr ett kommunalt konstprojekt i SÀter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pÄgÄ under tre somrar. Det ingÄr i hela SÀterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en sÀregen miljö och natur.KonstutstÀllningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmÀrksammad, inte minst i lokalpressen.Efterhand följde den affekterade insÀndardebatt som lett till den ?etiska vÀndning? som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera.De tolv berörda konstnÀrerna har beslutat att avsÀga sig vidare samarbete med SÀters kommun sedan den insÀndarskribent som de sett sig krÀnkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare.HÀr presenteras förutom ett urval av nÀmnda skriverier Àven som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelÀra samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemstÀllningens delfrÄgor; yttrandefrihet kontra ÀrekrÀnkning, pressetik och begreppet ?konstskandal?..

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid illegal fildelning sÄvÀl inom som utom EU. PÄ grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrÀtt i nÀstan alla lÀnder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd Àr relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-lÀnderna, finns dock inga krav pÄ att lÀnderna ska införa regler om informationsförelÀggande och interimistiskt förbud. Reglerna Àr införda i alla EU-lÀnders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebÀr en betydlig förenkling för upphovsmannen nÀr det gÀller att identifiera intrÄngsgöraren och stoppa intrÄnget. Utöver intrÄngsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU Àven klara regler gÀllande internationell privatrÀtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara sÀker pÄ var denne fÄr föra process och vilket lands lag som ska anvÀndas.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur sprÄklÀrare i engelska, franska och tyska pÄ gymnasieskolan anvÀnder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta pÄverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och dÀrefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nÀstan samtliga lÀrare blandade lÀroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den frÀmsta anledningen till detta var att lÀrarna upplever att elevernas motivation ökar dÄundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan sprÄken pÄvisades, dÄ engelsklÀrarna i större grad uppgav att de anvÀnde autentiskt material i undervisningen. LÀrare ityska och franska menade oftare att brist pÄ material och elevernas kunskapsnivÄ förhindrade arbetet med autentiskt material. LÀrarna pÄpekade Àven att kursplanen inte hade nÄgon pÄverkan gÀllande materialet, utan attdet var varje lÀrares beslut att ta..

Den Europeiska standarden Àr indelad i flertalet Eurokoder och dessa Àr de kommande berÀkningsreglerna som Är 2011 blir obligatoriska för alla bÀrande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersÀtta tidigare nationella regler och det Àr framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer pÄverkar nÀr en övergÄng frÄn svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgÀnglighet att göra. Det Àr inte lÀngre en frÄga om Eurokoderna skall börja tillÀmpas, utan istÀllet nÀr.Syftet med detta examensarbete Àr att det skall ge en allmÀn och överskÄdlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig frÄn sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.JÀmförelsen har baserats pÄ ett antal berÀkningar som har utförts pÄ ett framtaget referensobjekt, dÀr endast de delar som berör berÀkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jÀmföras. För att fÄ underlag till dessa berÀkningar har litteraturstudium av respektive regler tillÀmpats. Detta material har allt eftersom sammanstÀllts i denna rapport.Med utgÄngspunkt frÄn det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlÀgga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte Àr av större karaktÀr.