Min utgÄngshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i ansprÄk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmÄlsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgÄng pÄ spannmÄl för mÀnniskor och dÀrmed en minskad svÀlt. Men sambandet mellan svÀlt och jordens resurser var inte sÄ enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som Äterfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgÄng och efterfrÄgan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgÄng pÄ mat genom en minskad köttkonsumtion och bÀttre resurshantering verkar dÀrför inte pÄverka fattigdom och svÀlt nÀmnvÀrt.Den nuvarande vÀrldshandeln visade sig ocksÄ vara en bidragande orsak till fattigdom och svÀlt dÄ mat frÄn nord, producerad med hjÀlp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

This report evaluates whether normal approximation or resampling is to prefer for estimating the distribution of the sample mean and functions of the sample mean. The evaluation relies on simulation studies. The observations of the sample are allowed to be differently distributed. In the case of sample means they are also allowed to be dependent.For sample means the two approximations behaves very similar. The most important component whether we have a good or a bad approximation is how good the approximations catch the variance of the true distribution.

Denna studie handlar om eurocentrism i svenska lÀroböcker. Det analyserade verket Àr Epos ? För gymnasieskolan frÄn 2012, som kontrasteras mot de lÀroböcker som den tidigare forskningen analyserat. UtifrÄn en modell konstruerad utifrÄn anti-eurocentriska teoretiker, sÄsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida lÀromedlet Àr att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden Àr en kvalitativ innehÄllsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Denna undersökning gjordes för att ta reda pÄ hur idrottslÀrare ser pÄ sina idrottshallar. Jag har personligen befunnit mig i ett antal idrottshallar och funderat över varför alla inte ser likadana ut. Hur ser de olika hallarna ut och vilka attribut upplevs som positiva kontra negativa? Hur hanterar de olika idrottslÀrarna sina olika förutsÀttningar och hur pÄverkar dessa förutsÀttningar undervisningen i idrott och hÀlsa? För att fÄ information om detta besökte jag fyra olika skolidrottshallar och intervjuade fyra olika idrottslÀrare pÄ tillhörande skolor i SkÄne angÄende deras förflutna och samtida erfarenheter. Resultaten visar att hallens golv, storlek, akustik, materiella tillgÄngar, Ätkomst till sidoutrymmen och möjlighet att avdela hallen har stor betydelse för undervisningens kvalitet..

Intresset för denna undersökning vÀcktes i vÄr lÀrarutbildning, dÀr vi har fÄtt inblick om hur det i allmÀnhet ser ut inom skolvÀrlden och i synnerhet inom matematikÀmnets abstrakthet. UtifrÄn detta vill vi undersöka fyra lÀrares syn pÄ vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lÀrare anvÀnder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn pÄ vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en positiv instÀllning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte pÄ samma sÀtt av dessa lÀrare, vilket dÀrmed resulterar i olika syn pÄ vardagsanknuten matematikundervisning..

Detta arbete behandlar hur pojkar och flickor i skolÄr 4, anser att skolmatematiken och vardagsmatematiken hör ihop. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀt under ledning, som presenteras för eleverna i tvÄ olika situationskontexter, dÀr undersökningsgruppen Àr uppdelad i tvÄ olika grupper och varje grupp svarar pÄ en enkÀt. Avslutningsvis genomför eleverna en praktisk uppgift. Teoridelen definierar de centrala begrepp som Àr relevanta för presentationen av undersökningen och presenterar forskning inom kontextvariation, genusperspektiv och skolmatematik kontra vardagsmatematik. Undersökningen visar pÄ skillnader i flickors och pojkars svar i hur de nyttjar matematik i vardagen och viss skillnad mellan svaren i de olika kontextversionerna av enkÀten.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jÀmstÀlldhetsmÄl som har satts upp för att frÀmja jÀmstÀlldheten och pÄ sikt fÄ in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jÀmstÀlldhetsmÄl efterlevs. Uppsatsen baserar sig pÄ intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som fÄr ge sin syn pÄ livet i och runt det militÀra samt pÄ försvarets jÀmstÀlldhetsarbete och hur det pÄverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats Àr att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor Àr en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba pÄ vad gÀller jÀmstÀlldhetsmÄlen..

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje. Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.

Uppsatsen beskriver hur betygen kan pÄverka den yrkesverksamma lÀrarens sÀtt att arbeta, avseende förberedelser, planering samt efterarbete . Litteraturstudien omfattar tvÄ delar och tar dels upp de svenska betygens historik för att skapa en bakgrund, dels den debatt som idag förs angÄende betygen. Resultatet av intervjuer med sju lÀrare visar att fyra typer av betydelse kan utlÀsas, nÀmligen professionalism kontra rÀttssÀkerhet, motivation inför och under arbetet, betygens betydelse efter arbetet samt tidsaspekten. Uppsatsen kommer vidare fram till att lÀrare ofta sÀtter betyg efter egna mallar, men pÄverkas av den statistik som publiceras, samt av tidigare betygssystem. En slutsats Àr att lÀrare behöver fortbildning i att anvÀnda nya betygssystem..

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.