Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utstrÀckning. Miljörelaterade krav stÀlls pÄ leverantörer för att sÀkerstÀlla de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstÄr problem dÄ kraven i mÄnga fall utformas pÄ sÄdana sÀtt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsÀttningarna för att stÀlla miljökrav i offentliga upphandlingar som gÄr lÀngre Àn EU-lagstiftningen och fokuserar pÄ tre identifierade problemomrÄden. Upphandlande myndighets stÀllning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremÄlet och möjligheten till kontroll av uppstÀllda krav. UtgÄngspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna RÀttvik- och SigtunamÄlen, för att sedan behandla de tre problemomrÄdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen frÄn allmÀnnyttig hyresrÀtt till bostadsrÀtt. DÀrtill har jag studerat de boendes syn pÄ sin bostad, utifrÄn begreppsparet bruksvÀrdet kontra bytesvÀrdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras stÀllningstagande. För att uppnÄ studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrÀttsinnehavare och sex hyresgÀster.Resultatet visar att oavsett om respondenterna Àr bostadsrÀttsinnehavare eller hyresgÀster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstÄtt en ?vi och dom?-relation mellan de boende, sÄvÀl i hela bostadsomrÄdet som inom den ombildade fastigheten.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Internet och sociala medier har radikalt förÀndrat förutsÀttningarna för hur mÀnniskor konsumerar medier och kommunicerar med sÄvÀl varandra som företag och organisationer (Carlsson, 2011; Karlsson, 2013:265; Wadenström, 2001). Sociala mediers hastiga framvÀxt vÀcker frÄgor om hur och varför mÀnniskor anvÀnder dessa. NÀr företag inte lÀngre kan skilja sig ur mÀngden med traditionell envÀgskommunikation (reklam) för att vinna konsumenternas uppmÀrksamhet satsar allt fler pÄ att bygga goda, lÄngsiktiga relationer. Sociala medier Àr i det avseendet ett kostnadseffektivt verktyg som nyttjas av allt fler i allt större utstrÀckning. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka tillfredsstÀllelser anvÀndare erhÄller frÄn Instagram samt vilka förstÄelser och kunskaper modeföretag har av desamma, och hur dessa faktorer samspelar och kommer till uttryck i egenskap symmetrisk kontra asymmetrisk kommunikation. Studien innehar en sociologisk ansats med avstamp i bl.a.

Uppsatsarbetet berör en mindre Àrendegrupp som betecknas ?sÀkerhetsÀrenden? respektive ?kvalificerade sÀkerhetsÀrenden? inom utlÀnningsrÀtten. Den första Àrendegruppen har rÀtt till en domstolsprövning och inte det senare enligt svensk utlÀnningsrÀtt. Parallellt utvecklas en Europeisk asylrÀtt dÀr mÄlet Àr att ha ett harmoniserat asylförfarande inom unionen. För detta ÀndamÄl har rÄdet antagit Asylprocedurdirektivet.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Vilka funktionskrav stÀlls pÄ MPS-system för plastindustrin? Vad Àr det för faktorer som medför att existerande standardiserade MPS-system inte kan anvÀndas inom processindustrin? Det Àr dessa frÄgestÀllningar ligger till grund för denna rapport.Rapporten inleds med en genomgÄng av hur kravspecifikationer bör utformas, vad material- och produktionsstyrning innebÀr samt en introduktion till process- och plastindustrin. I de fallstudier som presenteras diskuteras processen frÄn order till leverans med avseende pÄ material- och produktionsstyrning.De funktionskrav, som identifieras som viktigast för ett MPS-system för plast-industrin, kan innefattas i följande punkter:· Prognoshantering som kan omvandla försÀljningsprognos till leveransplan.· Verktygshantering som klarar en koppling mellan produkt och verktyg.· MaterialbehovsberÀkning som kan hantera ingöt kontra produkt.· SpÄrning vid felsökning..

This essay analyses the European Food Safety Authority's (EFSA) legitimacy. Theories on input- and output legitimacy are used in the examination. After analysing stakeholder representation, forum for deliberation, transparency, independence, and information sharing, input legitimacy in EFSA is assessed to be high. Output legitimacy was examined through the authority's outcome effectiveness, which was divided into compliance and effectiveness. Since food safety is an immense area, two important parts were chosen for the analysis of output legitimacy; transmissible/bovine spongiform encephalopathy (TSE/BSE) and genetically modified organisms (GMO).

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Tio deltagare fick lyssna pÄ tvÄ musikaliska verk varefter de, fritt formulerande, fick besvara frÄgor avseende de tvÄ verken. Upphovsmannen till verken intervjuades för att fÄ fram intentionerna bakom verken och Àven bakgrunden till dem. Syftet var att, i en fallstudie, undersöka relationen mellan musikintention och musikreception. De huvudsakliga resultaten var att huruvida lÄtskrivaren/musikerns intentioner gick fram till Ähöraren berodde pÄ flertalet variabler. Vad gÀllde en lÄts handling var lÀttillgÀngligheten betydande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rökande sjuksköterskestudenter ser pÄ sin rökning relaterat till den kommande yrkesrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex rökande sjuksköterskestudenter pÄ en skola i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys och fyra teman framkom: Rökande sjuksköterskor kontra yrkesrollen, preventionsarbetet, sjuksköterskan som rollmodell och rökningens pÄverkan av sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Resultatet visade att det rÄder en samstÀmmighet bland rökande sjuksköterskestudenter vad gÀller synen pÄ sjuksköterskans ansvar att arbeta preventivt mot rökning. Det framkom Àven att det kan skapas problem nÀr sjuksköterskan ska arbeta med detta och samtidigt röker.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.