"Ta trappan till uppsatsen" Àr en hermeneutiskt inriktad empirisk studie baserad pÄ en kvalitativ undersökning. I intervjuerna, som Àr gjorde i tvÄ fokusgrupper med hjÀlp av semi-strukturerade frÄgor, deltog Ätta studenter som gÄr magisterprogrammet i utomhuspedagogik 2007-2009 pÄ Linköpings Universitet (LiU).Syftet med denna uppsats Àr att genom en empirisk studie undersöka hur studenter som lÀser utomhuspedagogik vid LiU upplever sin process att pÄbörja, genomföra och slutföra skrivandet av sin magisteruppsats. Jag fokuserar i studien pÄ betydelsen av stöd och vilka eventuella hinder som studenterna upplever personligen, i sin nÀra omgivning och i relationen med universitetet.Resultatet visar att majoriteten av dessa vuxna studenter, som i snitt arbetar ca 90 % parallellt med deltidsstudierna pÄ 50%, ansÄg att de viktigaste motivationsfaktorerna inför pÄbörjandet av uppsatsen var den egna kÀnslan av inre tillfredsstÀllelse samt att fÄ ökad respekt för sitt arbete frÄn kollegor och chefer.Under genomförandet ansÄg majoriteten att olika "mentala verktyg" varit till stöd, samt nÀr det fanns en tydlig progression i trappstegsform gÀllande speciellt litteraturen och reflektionen. Positivt var Àven att starta med uppsatsen tidigt under kursen. Det fanns en oro för att inte fÄ kontinuerlig handledning och tydlig och konkret information om uppsatsskrivandet frÄn LiU, vilket upplevdes som hinder i skrivprocessen.Vid slutet av skrivprocessen hade betydelsen av yttre bekrÀftelse minskat och den egna inre motivationen var viktigast.

BÄde internationellt och nationellt sett har elevers kunskaper i naturvetenskap försÀmrats enligt PISA-undersökningarna. Vi har Àven ute i verksamheten uppmÀrksammat en brist pÄ kemiundervisning i de lÀgre Äldrarna. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om ett vardagsnÀra och experimentellt arbetssÀtt och synlig- göra det naturvetenskapliga sprÄkets betydelse för yngre elevers kunskapsutveckling i kemi. Studien utfördes som en aktionsforskning vilket innebÀr att en kunskapsbas skapas om sin egen praktik för att sedan genomföra en forskning som leder till en förÀndring. Aktionerna vi utförde bestod av tvÄ experiment med tillhörande för- och efterarbete.

År 2002 uppmĂ€rksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det vĂ€xande problemet. Syftet för denna uppsats Ă€r dĂ€rmed att beskriva och granska kunskapslĂ€get inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfĂ€ltet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet Ă€r vidare att analysera hur man kan förstĂ„ den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrĂ„n ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys.

Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

En person som omfattas av det svenska hÀlso- och sjukvÄrdssystemet kan under vissa förutsÀttningar bli ersatt av det allmÀnna för grÀnsöverskridande vÄrd, det vill sÀga för utgifter för tand- eller sjukvÄrdsbehandlingar som erhÄlls utomlands. Det gÀller frÀmst inom Europa, men Àven för vissa utomeuropeiska lÀnder, de sÄ kallade konventionslÀnderna. Formerna för ersÀttning ser olika ut. Ibland krÀvs att förhandstillstÄnd beviljas för att ersÀttning skall utgÄ. Personen kan bli ersatt före eller efter genomförd behandling och olika regelsystem tillÀmpas nÀr ersÀttningen bestÀms, till exempel förordning (EEG) nr.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidÄkare slutar respektive fortsÀtter tÀvla i lÀngdskidÄkning pÄ elitnivÄ.FrÄgestÀllningarna Àr:Vad fick de elitaktiva att fortsÀtta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats dÀr vi gjorde intervjuer med Ätta informanter. Vi ville komma ner pÄ djupet och fÄ reda pÄ hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört Àmne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som Àr elitaktiva samt har varit elitaktiva inom lÀngdskidÄkning i Äldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter bÄde nationellt och internationellt.

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet pÄ ett av de mest framgÄngsrika företagen i Sverige, nÀrmare bestÀmt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i SmÄland. Idag Àr IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal lÀnder runtom i vÀrlden.Vi skall avgrÀnsa oss till att undersöka ledarskapet pÄ en enhet, nÀmligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den frÀmsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva Àr att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera vad som kÀnnetecknar ledarskapet pÄ IKEA. Vi kommer att fokusera pÄ hur medarbetarna pÄ IKEA upplever ledarskapet med fokusering pÄ ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkÀtundersökning dÀr 78 medarbetare har fÄtt svara pÄ vÄra frÄgor samt tvÄ intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrÄgor pÄ IKEA Kungens Kurva.I vÄr teoretiska del har vi anvÀnt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.

Uppsatsens övergripande syfte Àr att granska kommunernas roll och sjÀlvstyrelse i en förÀnderlig samhÀllsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhÀllsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstÄ de demokratiska effekterna av dessa förÀndringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har pÄverkat den kommunala demokratin, frÀmst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjÀnstemÀn ökat. AvstÄndet mellan valda och vÀljare har vÀxt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen pÄ den kommunala sÄvÀl som pÄ den nationella nivÄn.Uppsatsens metod Àr en kvalitativ textanalys.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen Älder och ohÀlsa nÀr man blir Àldre och om detta eventuella samband beror pÄ att personerna hade sÀmre hÀlsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hÀlsa och socioekonomisk position Àr relaterat till förÀndring i hÀlsa över tid. MÄtt pÄ socioekonomisk position i den hÀr undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivÄ och kontantmarginal. OhÀlsa har mÀtts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvÀr, vÀrk i rörelseorganen samt psykisk ohÀlsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) Är 1968 och 1981 och undersökningen om Àldres levnadsvillkor, SWEOLD, Är 1992, 2002 och 2004 anvÀnts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie dÀr respondenterna har kunnat följas frÄn vuxen Älder till efter pensionsÄldern, en period pÄ över 20 Är.

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

Civil olydnad Àr en kontroversiell strategi för politisk pÄverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jÀmförs sex fall i Sverige dÀr miljöorganisationen Greenpeace har anvÀnt sig av civil olydnad för att förmÄ lÀnsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i VÀstra Götaland, Snöberget i Norrbotten och NjakafjÀll i VÀsterbotten har lÀnsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nÀra samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen BrÄtaskogen i VÀstra Götaland, PakkojÄkkÄ i Norrbotten och Arvliden i VÀsterbotten har dÀremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlÀgga om och hur lÀnsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har pÄverkats av Greenpeace aktioner.

Syfte: I och med att det stÄr tydligt i den nya skollagen och i Lgr 11 att elever som riskerar att inte nÄ kunskapsmÄlen ska utredas, kommer det att krÀvas tydlighet inom skolan vad gÀller kartlÀggning/utredning av behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och hur pedagoger med specialpedagogiska arbetsuppgifter kartlÀgger elever i Äk 3-9 med sent upptÀckta lÀs och skrivsvÄrigheter samt hur arbetsgÄngen Àr och om det finns en fÀrdig plan för det.Teori: En elev som fungerar normalt i talsprÄkssammanhang men har svÄrt att lÀsa och/eller skriva har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Glentow (2006) beskriver vad lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr. SvÄrigheterna benÀmns som generella eller specifika. Specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter mÄste kartlÀggas.

I dagens konkurrensutsatta marknad Àr det en nödvÀndighet för organisationer att kontinuerligt effektivisera sina affÀrsprocesser med avgörande betydelse för tillvÀxt. Eftersom dessa processer Àr essentiella byggstenar för en organisations framgÄng har systemstöd avseende processmanagement blivit en viktig faktor i strÀvan efter att uppfylla organisationens mÄl och förbÀttra sin konkurrenskraft. Med detta i Ätanke Àr det intressant att studera i vilken grad workflowsystem kan bidra till att förbÀttra organisationers affÀrsprocesser.Mot bakgrund av dessa snabbskiftande marknadsförutsÀttningar kommer studien behandla processrelaterade systemstöd med syftet att undersöka situationen för samtidens workflowbaserade optimeringar och utröna framtida visioner gÀllande automatisk processmanagement. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ kund- och marknadsanalys avseende IT-företaget Medius AB dÀr intervjuer, deltagande observationer och dokumentstudier legat till grund för en abduktiv analys. Företaget Àr en leverantör av processrelaterat IT-stöd och den övergripande affÀrsidén Àr att med hjÀlp av system förenkla och automatisera organisationers skilda processer.Studien visar bland annat att leverantörserbjudanden och definitioner gÀllande processmanagement skiljer sig Ät globalt och nationellt och att det i dagens konkurrensutsatta marknad Àr svÄrt att motivera processer utöver sÄdana som genererar en direkt organisationsnytta.

Idag ökar antalet solenergianlÀggningar stort i Sverige, framförallt inom solelen. Samtidigt finns det inte nÄgon lÄngsiktig hÄllbar metod för att statistikföra solenergin. Det finns heller ingen regionsspecifik statistik, nÄgot som mÄnga svenska lÀn och kommuner Àr intresserade av. Med bakgrund till detta behandlar arbetet frÄgor om solenergins utveckling med utgÄngspunkt för Hallands lÀn, dÀr fokus ligger pÄ statistikinsamling.För att fÄ en god uppfattning om utbyggnaden av solenergi i lÀnet görs en statistiksammanstÀllning av regionens solenergi. Samtidigt lÀggs förslag pÄ framtida statistikmetoder för att bÀttre kunna följa solenergins utveckling i framtiden, regionalt sÄvÀl som nationellt.