The aim with this thesis is to examine how childrens librarians apprehend and use the nationally initiated reading project Bokjuryn as an instrument in their work. The main question is as follows: How does Bokjuryn work related to the way public libraries pass on literature? Two questions are asked: How does the childrens librarians use Bokjuryn as an instrument and how do they motivate their work with it? and How do the childrens librarians view the reading project Bokjuryn as a method of passing on literature? The study is based on qualitative interviews with five childrens librarians. As a theoretical starting-point Jofrid Karner SmidtÂŽs work about mediation of literature has been used. A model has been created and used based on Louise Limbergs analyses of the differences between school libraries and public libraries to analyse the result of the interviews together with other literature.

EU-kommissionen har beslutat att Europas byggnadsbestÄnds energianvÀndning ska minimeras. Varje medlemsland har fÄtt i uppdrag att definiera ett nationellt grÀnsvÀrde för vad som ska kallas för nÀra-nollenergibyggnader och grÀnsvÀrdessÀttningen skall vara klar Är 2020. Myndigheterna Boverket och Energimyndigheten samt andra involverade aktörer Àr inte överens om vilken grÀnssÀttning som ska gÀlla för Sverige. Syftet för studien var dÀrmed att undersöka vad dessa motsÀttningar beror pÄ. Genom ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr offentliga handlingar kring beslutsprocessen studerades, identifierades de involverade aktörer och deras egenskaper genom en nÀtverksteoretisk grund.

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgÄtt stora förÀndringar till följd av de samgÄenden och skandaler som Àgt rum. Antalet stora revisionsbyrÄer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer sÄvÀl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut Är 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer pÄ svenska medelstora revisionsbyrÄer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar pÄ fyra omrÄden, dessa Àr: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, intrÀdesbarriÀrer och ÄtgÀrder.

Bakgrund: Det blir allt vanligare med suicid och risken att utsÀttas för en patients suicid Àr nÄgot vÄrdpersonal inte kan bortse frÄn. Enligt Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohÀlsa, begicks 1523 suicid Är 2012. Flertalet suicid kÀnnetecknas av kaos och förtvivlan och för de som suiciderar ter sig handlingen rationell dÄ deras tankebanor lÄst sig. DÄ suicid sker plötsligt, Àr det viktigt bÄde bland anhöriga och vÄrdpersonal att fÄ hjÀlp med att bearbeta incidensen Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdpersonals upplevelser efter patients suicid. Metod: En allmÀn litteraturstudie som bestÄr av 12 vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansatser.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till anvÀnts som ett utmÀrkande exempel pÄ en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av vÀrldens sjömakter. FrÀmst Àr det den expeditionÀra förmÄga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.FrÄgan uppstÄr dÄ huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmÀrkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt prÀglad försvarsinriktning. DÀrutöver stÀlls frÄgan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av vÀrldens sjömakter kan ha.UtifrÄn en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, sÄ har dessa i allt vÀsentligt visat sig vara de förenklande och tÀckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. DÀrför har det Àven gÄtt att identifiera tre indikatorer som medger en jÀmförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har pÄ sÄ sÀtt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjÀmt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar Àn den expeditionÀra förmÄgan.

Problemformulering: Statskontoret har fÄtt i uppdrag att upphandla ett nytt kommunikationssystem för landets Ambulans, Polis och RÀddningstjÀnsten. Utredningar sÄsom SOU 1998: 143 har pekat pÄ att TETRA skall vÀljas. Man kan dock diskutera valet av kommunikationssystem utifrÄn argumentet att det nya kommunikationssystemet skall skapa mervÀrde. Detta mervÀrde kan man tÀnka endast skapas vid krissituationer. Det Àr dÄ som fokuset skiftar frÄn kostnader till funktionalitet och de vÀrden man kan spara.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka nulÀge och önskad förÀndring för Kalmar lÀns arbete med kultur i lÀrandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och lÀnskultur tillsammans kan frÀmja utvecklingen av kultur i lÀrandet.Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrÄn observerade fenomen baserat pÄ tidigare erfarenheter. De fÀlt vi valt att studera Àr kultur respektive lÀrande i grundskolan. Vi har granskat förÀndringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi anvÀnt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förÀndringen med hjÀlp av teorier om organisationsförÀndring, frÄn bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framÄtsyftande rekommendationer har vi anvÀnt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjÀnstemÀn inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för lÀnsinstitutionerna i Kalmar lÀn.Den önskade förÀndring i arbetet med kultur i lÀrandet vi utlÀser ur vÄra respondenters svar Àr en rörelse frÄn fokus pÄ konstnÀrliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog dÀr det konstnÀrliga och det mÄlstödjande viktas lika högt.

Syfte: Syfte med denna studie Àr att undersöka vad som skrivs i ÄtgÀrdsprogram, att identifiera diskurser samt att diskutera kring vilka konsekvenserna skulle kunna bli för individens lÀrande. Detta syfte ligger till grund för följande frÄgestÀllningar: Hur formuleras texten i ÄtgÀrdsprogram? Vilka diskurser kan identifieras? Vilka skulle konsekvenserna av textkonstruktionen kunna antas bli för individens lÀrande? Teori och metod: Denna studie tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i kritisk diskursanalys. UtifrÄn en flerdimensionell analysmodell har 30 ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i Ärskurs Ätta och nio granskats. Den första dimensionen innebÀr analys av texten i ÄtgÀrdsprogrammen utifrÄn granskning av textens lingvistiska egenskaper och sprÄkets grammatiska uppbyggnad.

VÀgen frÄn invasionsförsvar till ett insatsförsvar för vÀpnad strid, nationellt och internationellt, innebÀr ett behov av nya förmÄgor och krav pÄ bekÀmpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar frÀmst system för sjö- och markmÄl i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmÄgor och krav som i viss utstrÀckning kan vara generella för hela bekÀmpningsfunktionen. Den strategiska nivÄns mÄlbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen pÄ bedömningar och vÀrderingar som gjorts i pÄgÄende studier inom AmfibiekÄren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer grÀnsöverskridande framtid.

Den 1 januari 2002 bildades myndigheten "Nationellt centrum för flexibelt lÀrande" i HÀssleholm. Myndighetens bildande innebar att flexibelt lÀrande pÄ allvar etablerades som ett begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen.Syftet med uppsatsen Àr att studera innebörden av begreppet och undersöka hur begreppet etablerades. Arbetet med att undersöka hur begreppet etablerades ledde till, att mitt val av metod blev en textanalys av ett kapitel ur dokumentet SOU 2000:28 "Kunskapsbygget 2000 det livslÄnga lÀrandet" och ett kapitel ur dokumentet Prop. 2000/01:72"Vuxnas lÀrande och utveckling av vuxenutbildningen".Begreppets innebörd har utvecklats frÄn att ha varit en diskussion gÀllande e-learning och/eller distansutbildning till en diskussion gÀllande en vidare innebörd, som innebÀr att flexibilitet ska relateras till individen och mÄlet ska vara att underlÀtta för individen att lÀra och att delta i lÀrande.Det livslÄnga och livsvida lÀrandet innebÀr ett behov för flexibla utbildningsvÀgar. Detta innebÀr att flexibelt lÀrande troligtvis har kommit för att stanna som begrepp inom den svenska pedagogiska diskussionen..

Genom kvalitativa intervjuer med Sveriges lÀnsstyrelsers klimatanpassningssamordnare har vi i denna studie identifierat flera olika aspekter som pÄverkar förutsÀttningarna för det regionala klimatanpassningsarbetet. Totalt har 14 av 21 stycken klimatanpassningssamordnare intervjuas i denna studie. Efter att samtliga intervjuer genomförts sammanstÀlldes viktiga aspekter som informanterna delgav. Resultatet av denna studie visar pÄ att styrningen frÄn nationellt hÄll Àr tÀmligen vag. Vidare ser man brister i hur frÄgan har aktualiserats i andra enheter pÄ lÀnsstyrelsen samt hur samarbetet med kommuner och andra statliga myndigheter fungerat.

Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.

Med jÀmna mellanrum drabbas vÀrlden och Sverige av naturolyckor. Som ett resultat av detta har RÀddningsverkets avdelning NCO (Nationellt Centrum för lÀrande frÄn Olyckor) Är 2005 fÄtt i uppdrag av regeringen att upprÀtta en databas över naturolyckor i Sverige. 34 olika myndigheter och organisationer Àr involverade i arbetet med uppbyggnaden av databasens utformning.Dagens databas har ett kartstöd för sökning av specifika hÀndelser/naturolyckor men Àr inte fÀrdigutvecklad. Den innehÄller idag endast naturolyckor i punktform vilket inte ger en bra helhetsbild över hur stort det drabbade omrÄdet var eller Àr.Detta arbete syftar till att komplettera databasens kartstöd med naturolyckors utbredning och olika riskkarteringar för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten. För att göra detta möjligt samlades data in frÄn olika myndigheter.