Denna uppsats studerar hur en lokal avdelning inom SMU i Sverige pÄverkas av det som försiggÄr i omvÀrlden mellan 1930-1950. De faktorer som studeras Àr vÀrldskriget, sekulariseringen, ungdomsdebatten, bibelsynsfrÄgan och depressionen. Undersökningen speglar makrofrÄgor ur ett mikroperspektiv. Uppsatsens resultat Àr att SMU i BorlÀnge pÄverkas vÀldigt lite under perioden. Verksamheten inom SMU i BorlÀnge Àr förhÄllande vis lika frÄn Är till Är.

Syften för denna studie har varit: ?att beskriva en variation av uppfattningar hos gymnasieelever pÄ teoretiska gymnasieprogram vad gÀller hur de uppfattar och resonerar omkring sitt eget skolfusk i förhÄllande till fenomen som eleverna sjÀlva uppfattar som betydelsefulla för det egna skolfusket? och ?att belysa elevers uppfattningar om sitt eget skolfusk genom fyra allmÀnt kÀnda teoretiska perspektiv som kan antas tangera den förförstÄelse av elevers skolfusk som antas vanligt förekommande hos lÀrare pÄ motsvarande gymnasieprogram.?Begreppet skolfusk har definierats och data har dÀrefter samlats in genom kvalitativt utformade enkÀter som besvarats av 36 gymnasielever frÄn det studieförberedande samhÀllsvetenskapsprogrammet. Forskningsansatsen har varit fenomengrafisk och analysmetoden kontextuell analys.Huvudresultatet utgörs av fem kategorier som pÄ kvalitativt skilda sÀtt beskriver elevernas uppfattningar kring skolfusk. Kategorierna har rubricerats efter det totala materialets mest meningsbÀrande aspekt, nÀmligen elevernas uppsÄt/avsikt/intention med sitt skolfusk som utgörs av variationerna ?att klara av en tillfÀlligt besvÀrlig situation?, ?att utmana/provocera/protestera emot (skol)systemet?, ?att överleva i en skolsituation som upplevs för svÄr?, ?att höja betyg? och ?att slippa anstrÀnga sig?.Empirin har ocksÄ tolkats genom fyra teoretiska perspektiv som i studien ansetts representativa för lÀrares förförstÄelse kring elevers skolfusk.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsÀkerheten, bÄde nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en pÄverkan pÄ patientsÀkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omrÄden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsÀkerheten.Metoden baseras pÄ Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjÀlp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. UtifrÄn artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem omrÄden.Resultatet visade pÄ fem omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerhet: (1) Arbetsledning och patientsÀkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivÄ (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det Àr viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerheten eftersom det Àr en sjuksköterskas ansvar att stÀrka patientsÀkerheten genom att motverka risker som Àventyrar den..

Syfte: Högskolan VÀst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lÀrande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men ocksÄ en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL Àr och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL pÄ högskolans hemsida. Syftet var ocksÄ att undersöka varför AIL anvÀnds; d.v.s. vilka argument Högskolan VÀst anvÀnder sig av i sin marknadsföring av AIL.

SammanfattningProblemomrÄde:Inom NIU-fotboll finns det olika sÀtt att organisera sig. Vilken pÄverkan har de olika organisationsformerna pÄ identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats pÄ utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva och analysera pÄ vilka grunder som pojkar respektive flickor vÀljs ut till tvÄ olika Nationellt godkÀnda idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer pÄverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillÀmpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgÄngspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer Àn en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillÀmpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sÀtt att organisera sin NIU-utbildning och att detta pÄverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Detta arbete handlar om den utsatthet som vittnen kan kÀnna i samband med att de blir kallade till en förhandling. Det Àr inte ovanligt att de som kallas aldrig har haft kontakt med rÀttsvÀsendet förut. I mÄnga fall har det gÄtt lÄng tid efter att de förhördes av polisen och det datum de ska instÀlla sig som vittne. Vi försöker i uppsatsen beskriva den stödverksamhet som idag finns för vittnen i samband med en förhandling samt det skydd som finns enligt lagstiftningen. Vi beskriver Àven de ersÀttningsmöjligheter som finns att erhÄlla för vittnen.

Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..

SamhÀllet stÄr stÀndigt inför utveckling, en effekt av det Àr att redovisningen gÄr mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning stÄr inför utveckling har en vilja att förÀndra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning Àr införandet av fyra nya regelverk, dÀribland K3-regelverk som blir gÀllande Är 2014. En förÀndring som införandet av K3-regelverket medför Àr krav pÄ komponentansatsen för materiella anlÀggningstillgÄngar. Komponentansatsen innebÀr att en materiell anlÀggningstillgÄng ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Ryssland Àr en av vÀrldens största olje- och gasproducenter. Detta tillsammans med landets bristande demokrati utgör ett hett debattÀmne i dagens energikonsumerande samhÀlle. I uppsatsen analyseras den ryska energipolitiken ur ett nationellt sÄvÀl som internationellt perspektiv. Den politiska och ekonomiska dimensionen utreds men uppsatsen gÄr ocksÄ djupare in pÄ olika gruppers identiteter och hur deras intressen styr politikens utformning. Resultatet pekar mot att den syn som det ryska folket och ledarna har pÄ sig sjÀlv spelar en stor roll.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsÀkerheten, bÄde nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en pÄverkan pÄ patientsÀkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omrÄden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsÀkerheten.Metoden baseras pÄ Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjÀlp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. UtifrÄn artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem omrÄden.Resultatet visade pÄ fem omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerhet: (1) Arbetsledning och patientsÀkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivÄ (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det Àr viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerheten eftersom det Àr en sjuksköterskas ansvar att stÀrka patientsÀkerheten genom att motverka risker som Àventyrar den..

Denna uppsats behandlar rapportering av IT-incidenter. Mer specifikt har jag undersökt vilka rutiner som behövs för att organisationer pÄ ett bra sÀtt ska kunna rapportera incidenter till Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum. Bakgrunden till uppsatsen Àr att rapporteringen till det relativt nya Sitic har varit trögstartad. Jag har undersökt vilka rutiner som bör finnas hos de rapporterande organisationerna och hos Sitic för att fÄ till stÄnd ett effektivare samarbete. Resultatet har visat pÄ att det finns brister i en del rutiner pÄ bÄda sidor av förhÄllandet.

Bakgrund: SkolfrÄnvaro Àr ett komplext problem som fÄtt större uppmÀrksamhet pÄ senare tid. Det kan betraktas som ett folkhÀlsoproblem dÄ det sÄvÀl ur ett individ- som samhÀllsperspektiv Àr en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullstÀndig skolgÄng försvÄrar ett aktivt deltagande i arbets- och samhÀllsliv vilket i sin tur ökar risken för ohÀlsa ur mÄnga aspekter.Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för orovÀckande skolfrÄnvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgÄngsfaktorer för ökad nÀrvaro.Metod: Litteraturstudie dÀr data utgörs av resultat frÄn sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehÄllsanalys av dessa artiklar..Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier vÀxte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrÄnvaro, konsekvenser av skolfrÄnvaro, ÄtgÀrder för att minska frÄnvaro och förmodade vinster av detta.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.