Sök:

Sökresultat:

624 Uppsatser om Nationellt ägarskap - Sida 30 av 42

Avfallsminimering i Sverige

Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Skuggsidan av platsmarknadsföring : En djupstudie av Karlstads platsvarumÀrkesmaterial

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

Patient i internationella förhÄllanden - en studie av den grÀnsöverskridande vÄrden ur ett brukarperspektiv

En person som omfattas av det svenska hÀlso- och sjukvÄrdssystemet kan under vissa förutsÀttningar bli ersatt av det allmÀnna för grÀnsöverskridande vÄrd, det vill sÀga för utgifter för tand- eller sjukvÄrdsbehandlingar som erhÄlls utomlands. Det gÀller frÀmst inom Europa, men Àven för vissa utomeuropeiska lÀnder, de sÄ kallade konventionslÀnderna. Formerna för ersÀttning ser olika ut. Ibland krÀvs att förhandstillstÄnd beviljas för att ersÀttning skall utgÄ. Personen kan bli ersatt före eller efter genomförd behandling och olika regelsystem tillÀmpas nÀr ersÀttningen bestÀms, till exempel förordning (EEG) nr.

?Jamen, varför sluta Du dÄ?? : en studie om varför unga seniorer fortsatt respektive slutat med lÀngdskidÄkning pÄ elitnivÄ

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidÄkare slutar respektive fortsÀtter tÀvla i lÀngdskidÄkning pÄ elitnivÄ.FrÄgestÀllningarna Àr:Vad fick de elitaktiva att fortsÀtta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats dÀr vi gjorde intervjuer med Ätta informanter. Vi ville komma ner pÄ djupet och fÄ reda pÄ hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört Àmne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som Àr elitaktiva samt har varit elitaktiva inom lÀngdskidÄkning i Äldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter bÄde nationellt och internationellt.

Ledarskapet pÄ IKEA kungens kruva : en statistisk survey undersökning om hur ledarskapet pÄverkar arbetsmiljön

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet pÄ ett av de mest framgÄngsrika företagen i Sverige, nÀrmare bestÀmt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i SmÄland. Idag Àr IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal lÀnder runtom i vÀrlden.Vi skall avgrÀnsa oss till att undersöka ledarskapet pÄ en enhet, nÀmligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den frÀmsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva Àr att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera vad som kÀnnetecknar ledarskapet pÄ IKEA. Vi kommer att fokusera pÄ hur medarbetarna pÄ IKEA upplever ledarskapet med fokusering pÄ ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkÀtundersökning dÀr 78 medarbetare har fÄtt svara pÄ vÄra frÄgor samt tvÄ intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrÄgor pÄ IKEA Kungens Kurva.I vÄr teoretiska del har vi anvÀnt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.

Den kommunala sjÀlvstyrelsen : i en förÀnderlig samhÀllsorganisation

Uppsatsens övergripande syfte Àr att granska kommunernas roll och sjÀlvstyrelse i en förÀnderlig samhÀllsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhÀllsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstÄ de demokratiska effekterna av dessa förÀndringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har pÄverkat den kommunala demokratin, frÀmst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjÀnstemÀn ökat. AvstÄndet mellan valda och vÀljare har vÀxt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen pÄ den kommunala sÄvÀl som pÄ den nationella nivÄn.Uppsatsens metod Àr en kvalitativ textanalys.

Är hĂ€lsan jĂ€mlik? : En kvantitativ studie över sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen Ă„lder och ohĂ€lsa hos den Ă€ldre populationen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen Älder och ohÀlsa nÀr man blir Àldre och om detta eventuella samband beror pÄ att personerna hade sÀmre hÀlsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hÀlsa och socioekonomisk position Àr relaterat till förÀndring i hÀlsa över tid. MÄtt pÄ socioekonomisk position i den hÀr undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivÄ och kontantmarginal. OhÀlsa har mÀtts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvÀr, vÀrk i rörelseorganen samt psykisk ohÀlsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) Är 1968 och 1981 och undersökningen om Àldres levnadsvillkor, SWEOLD, Är 1992, 2002 och 2004 anvÀnts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie dÀr respondenterna har kunnat följas frÄn vuxen Älder till efter pensionsÄldern, en period pÄ över 20 Är.

Unga vuxnas erfarenheter av och attityder till barnmisshandel

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

MotstÄnd i skogen En motiv- och maktanalys av civila olydnadsaktioner i svensk skogspolitik

Civil olydnad Àr en kontroversiell strategi för politisk pÄverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jÀmförs sex fall i Sverige dÀr miljöorganisationen Greenpeace har anvÀnt sig av civil olydnad för att förmÄ lÀnsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i VÀstra Götaland, Snöberget i Norrbotten och NjakafjÀll i VÀsterbotten har lÀnsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nÀra samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen BrÄtaskogen i VÀstra Götaland, PakkojÄkkÄ i Norrbotten och Arvliden i VÀsterbotten har dÀremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlÀgga om och hur lÀnsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har pÄverkats av Greenpeace aktioner.

Process- och organisationseffektiviserande systemstöd : En analys av samtida workflowsystem och framtida automatiska processoptimeringar med Medius AB som studie- och appliceringsobjekt

I dagens konkurrensutsatta marknad Àr det en nödvÀndighet för organisationer att kontinuerligt effektivisera sina affÀrsprocesser med avgörande betydelse för tillvÀxt. Eftersom dessa processer Àr essentiella byggstenar för en organisations framgÄng har systemstöd avseende processmanagement blivit en viktig faktor i strÀvan efter att uppfylla organisationens mÄl och förbÀttra sin konkurrenskraft. Med detta i Ätanke Àr det intressant att studera i vilken grad workflowsystem kan bidra till att förbÀttra organisationers affÀrsprocesser.Mot bakgrund av dessa snabbskiftande marknadsförutsÀttningar kommer studien behandla processrelaterade systemstöd med syftet att undersöka situationen för samtidens workflowbaserade optimeringar och utröna framtida visioner gÀllande automatisk processmanagement. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ kund- och marknadsanalys avseende IT-företaget Medius AB dÀr intervjuer, deltagande observationer och dokumentstudier legat till grund för en abduktiv analys. Företaget Àr en leverantör av processrelaterat IT-stöd och den övergripande affÀrsidén Àr att med hjÀlp av system förenkla och automatisera organisationers skilda processer.Studien visar bland annat att leverantörserbjudanden och definitioner gÀllande processmanagement skiljer sig Ät globalt och nationellt och att det i dagens konkurrensutsatta marknad Àr svÄrt att motivera processer utöver sÄdana som genererar en direkt organisationsnytta.

Solenergiutveckling i Halland

Idag ökar antalet solenergianlÀggningar stort i Sverige, framförallt inom solelen. Samtidigt finns det inte nÄgon lÄngsiktig hÄllbar metod för att statistikföra solenergin. Det finns heller ingen regionsspecifik statistik, nÄgot som mÄnga svenska lÀn och kommuner Àr intresserade av. Med bakgrund till detta behandlar arbetet frÄgor om solenergins utveckling med utgÄngspunkt för Hallands lÀn, dÀr fokus ligger pÄ statistikinsamling.För att fÄ en god uppfattning om utbyggnaden av solenergi i lÀnet görs en statistiksammanstÀllning av regionens solenergi. Samtidigt lÀggs förslag pÄ framtida statistikmetoder för att bÀttre kunna följa solenergins utveckling i framtiden, regionalt sÄvÀl som nationellt.

FörÀldrastöd frÄn idé till verklighet - Om översÀttningsteori i kommunen

Den svenska regeringen har tagit fram ett nationellt program för att fÄ ett vÀlfungerande förÀldrastöd för den svenska befolkningen. Anledningen till det Àr att ohÀlsa bland unga har ökat. Var och en av Sveriges kommuner ska kunna erbjuda förÀldrar stöd genom olika förÀldrastödsprogram och förÀldrautbildningar. Dock tar inte regeringen nÄgon stÀllning till dem specifika förÀldrautbildningar, som tillexempel COPE. Men Statens FolkhÀlsoinstitut har rekommenderat COPE- förÀldrautbildning som ett bra alternativ som förÀldrastöd för kommunerna.

Att blanda hudfÀrg : vithetsdiskurser i högstadieskolans bildundervisning

Syftet för denna studie Àr att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhÄller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlÀrarens uppdrag att lyfta frÄgor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhÄller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgÄngspunkterna Àr diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet bestÄr av ett introduktionsmaterial som en bildlÀrare anvÀnt nÀr denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i Ärskurs 9, intervjuer med Ätta elever frÄn denna klass och Ätta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

IT och Datahantering vid Börsnotering

Sedan Sveriges första reglerade börs grundades 1863 har de lagar och föreskrifter som gÀller börsintroduktion och handel med vÀrdepapper till stor del anpassats efter de nya tidernas förutsÀttningar och behov, inte minst efter gemensamma EU-regler till följd av ökad globalisering och internationalisering. Handeln med vÀrdepapper Àr ocksÄ ett utav Sveriges mest reglerade omrÄden, med stort offentligt inflytande och mÄnga kontrollverksamheter. Trots denna genomgripande reglering, bÄde nationellt och globalt, finns en viktig del i företagsvÀrldens utveckling som nÀrmast tycks ha förbisetts: IT-revolutionen.Denna uppsats syftar till att bistÄ smÄ till medelstora företag med ett antal verktyg, för att de sjÀlva ska kunna föra diskussioner kring vilka ÄtgÀrder som kan bli nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla lÀmplig hantering av IT och datasystem, dÄ en börsnotering stundar. Fokus kommer att ligga pÄ smÄ till medelstora svenska företag inom dagligvarusektorn, vilka avser att noteras pÄ stockholmsbörsens Small Cap  lista.Det finns idag endast ett fÄtal lagar eller regler som rör IT och data i samband med börsnoteringar. Bland dem kan nÀmnas att viss information krÀvs pÄ företagets hemsida samt att en loggbok skall föras över vem som delges information och nÀr.

Hur konstrueras tanken om kÀrnÀmnen i grundskolan? En textanalys

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav pÄ betyget minst GodkÀnt i Àmnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet har begreppet Grundskolans kÀrnÀmnen blivit vanligt. Begreppet förekommer sÄvÀl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt Àr begreppet grundskolans kÀrnÀmnen eller kÀrnÀmnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig frÄn gymnasiets kÀrnÀmnesbetydelse. Till skillnad frÄn i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kÀrnÀmnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kÀrnÀmnen ville jag fÄ reda pÄ om, och i sÄfall hur det kan pÄverka, och vÀxelverka med annat tal som betonar det som anses vara mÄlen och syftet med grundskolan. Ambitionen var Àven att försöka förstÄ varför ett begrepp som Àr vÀl definierat inom gymnasieskolan till synes pÄ ?egen hand? blir tillrÀckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet Àr hÀmtat frÄn text pÄ Internet.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->