Sök:

Sökresultat:

621 Uppsatser om Nationellt ägandeskap - Sida 30 av 42

?Jamen, varför sluta Du dÄ?? : en studie om varför unga seniorer fortsatt respektive slutat med lÀngdskidÄkning pÄ elitnivÄ

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidÄkare slutar respektive fortsÀtter tÀvla i lÀngdskidÄkning pÄ elitnivÄ.FrÄgestÀllningarna Àr:Vad fick de elitaktiva att fortsÀtta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats dÀr vi gjorde intervjuer med Ätta informanter. Vi ville komma ner pÄ djupet och fÄ reda pÄ hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört Àmne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som Àr elitaktiva samt har varit elitaktiva inom lÀngdskidÄkning i Äldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter bÄde nationellt och internationellt.

Ledarskapet pÄ IKEA kungens kruva : en statistisk survey undersökning om hur ledarskapet pÄverkar arbetsmiljön

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet pÄ ett av de mest framgÄngsrika företagen i Sverige, nÀrmare bestÀmt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i SmÄland. Idag Àr IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal lÀnder runtom i vÀrlden.Vi skall avgrÀnsa oss till att undersöka ledarskapet pÄ en enhet, nÀmligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den frÀmsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva Àr att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt.Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera vad som kÀnnetecknar ledarskapet pÄ IKEA. Vi kommer att fokusera pÄ hur medarbetarna pÄ IKEA upplever ledarskapet med fokusering pÄ ledarskapsstilen.Vi har genomfört en enkÀtundersökning dÀr 78 medarbetare har fÄtt svara pÄ vÄra frÄgor samt tvÄ intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrÄgor pÄ IKEA Kungens Kurva.I vÄr teoretiska del har vi anvÀnt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper.

Den kommunala sjÀlvstyrelsen : i en förÀnderlig samhÀllsorganisation

Uppsatsens övergripande syfte Àr att granska kommunernas roll och sjÀlvstyrelse i en förÀnderlig samhÀllsorganisation. Ansvarskommitténs reformförslag till ny samhÀllsorganisa-tion granskas genom att undersöka tidigare kommunindelningsreformer som genomförts i Sverige. Detta för att förstÄ de demokratiska effekterna av dessa förÀndringar.Resultat av den forskning som uppsatsen redovisar visar att reformerna har pÄverkat den kommunala demokratin, frÀmst genom att antalet förtroendevalda har minskat samtidigt som antalet kommunala tjÀnstemÀn ökat. AvstÄndet mellan valda och vÀljare har vÀxt. De svenska partierna har problem i hanteringen av den demokratiska processen och förank-ringen pÄ den kommunala sÄvÀl som pÄ den nationella nivÄn.Uppsatsens metod Àr en kvalitativ textanalys.

Är hĂ€lsan jĂ€mlik? : En kvantitativ studie över sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen Ă„lder och ohĂ€lsa hos den Ă€ldre populationen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen Älder och ohÀlsa nÀr man blir Àldre och om detta eventuella samband beror pÄ att personerna hade sÀmre hÀlsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hÀlsa och socioekonomisk position Àr relaterat till förÀndring i hÀlsa över tid. MÄtt pÄ socioekonomisk position i den hÀr undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivÄ och kontantmarginal. OhÀlsa har mÀtts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvÀr, vÀrk i rörelseorganen samt psykisk ohÀlsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) Är 1968 och 1981 och undersökningen om Àldres levnadsvillkor, SWEOLD, Är 1992, 2002 och 2004 anvÀnts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie dÀr respondenterna har kunnat följas frÄn vuxen Älder till efter pensionsÄldern, en period pÄ över 20 Är.

Unga vuxnas erfarenheter av och attityder till barnmisshandel

Barnmisshandel Àr ett globalt folkhÀlsoproblem som existerar vÀrlden över, oavsett kultur, etniskt ursprung, samhÀllsklass, utbildningsgrad och inkomst. Det bedrivs forskning bÄde nationellt och internationellt i Àmnet. Det har dock gjorts fÄ kvalitativa studier. Syftet med denna studie har varit att belysa unga vuxnas tankar, kÀnslor och attityder kring barnmisshandel.Datamaterialet var frÄn den nationella kartlÀggningen som genomfördes av Kommittén mot barnmisshandel Är 2000. Man genomförde en enkÀtundersökning om uppvÀxtförhÄllanden som sÀndes ut till 2 500 slumpmÀssigt utvalda tjugoÄringar i Sverige.

MotstÄnd i skogen En motiv- och maktanalys av civila olydnadsaktioner i svensk skogspolitik

Civil olydnad Àr en kontroversiell strategi för politisk pÄverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jÀmförs sex fall i Sverige dÀr miljöorganisationen Greenpeace har anvÀnt sig av civil olydnad för att förmÄ lÀnsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i VÀstra Götaland, Snöberget i Norrbotten och NjakafjÀll i VÀsterbotten har lÀnsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nÀra samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen BrÄtaskogen i VÀstra Götaland, PakkojÄkkÄ i Norrbotten och Arvliden i VÀsterbotten har dÀremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en maktanalys för att klarlÀgga om och hur lÀnsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har pÄverkats av Greenpeace aktioner.

Process- och organisationseffektiviserande systemstöd : En analys av samtida workflowsystem och framtida automatiska processoptimeringar med Medius AB som studie- och appliceringsobjekt

I dagens konkurrensutsatta marknad Àr det en nödvÀndighet för organisationer att kontinuerligt effektivisera sina affÀrsprocesser med avgörande betydelse för tillvÀxt. Eftersom dessa processer Àr essentiella byggstenar för en organisations framgÄng har systemstöd avseende processmanagement blivit en viktig faktor i strÀvan efter att uppfylla organisationens mÄl och förbÀttra sin konkurrenskraft. Med detta i Ätanke Àr det intressant att studera i vilken grad workflowsystem kan bidra till att förbÀttra organisationers affÀrsprocesser.Mot bakgrund av dessa snabbskiftande marknadsförutsÀttningar kommer studien behandla processrelaterade systemstöd med syftet att undersöka situationen för samtidens workflowbaserade optimeringar och utröna framtida visioner gÀllande automatisk processmanagement. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ kund- och marknadsanalys avseende IT-företaget Medius AB dÀr intervjuer, deltagande observationer och dokumentstudier legat till grund för en abduktiv analys. Företaget Àr en leverantör av processrelaterat IT-stöd och den övergripande affÀrsidén Àr att med hjÀlp av system förenkla och automatisera organisationers skilda processer.Studien visar bland annat att leverantörserbjudanden och definitioner gÀllande processmanagement skiljer sig Ät globalt och nationellt och att det i dagens konkurrensutsatta marknad Àr svÄrt att motivera processer utöver sÄdana som genererar en direkt organisationsnytta.

Solenergiutveckling i Halland

Idag ökar antalet solenergianlÀggningar stort i Sverige, framförallt inom solelen. Samtidigt finns det inte nÄgon lÄngsiktig hÄllbar metod för att statistikföra solenergin. Det finns heller ingen regionsspecifik statistik, nÄgot som mÄnga svenska lÀn och kommuner Àr intresserade av. Med bakgrund till detta behandlar arbetet frÄgor om solenergins utveckling med utgÄngspunkt för Hallands lÀn, dÀr fokus ligger pÄ statistikinsamling.För att fÄ en god uppfattning om utbyggnaden av solenergi i lÀnet görs en statistiksammanstÀllning av regionens solenergi. Samtidigt lÀggs förslag pÄ framtida statistikmetoder för att bÀttre kunna följa solenergins utveckling i framtiden, regionalt sÄvÀl som nationellt.

FörÀldrastöd frÄn idé till verklighet - Om översÀttningsteori i kommunen

Den svenska regeringen har tagit fram ett nationellt program för att fÄ ett vÀlfungerande förÀldrastöd för den svenska befolkningen. Anledningen till det Àr att ohÀlsa bland unga har ökat. Var och en av Sveriges kommuner ska kunna erbjuda förÀldrar stöd genom olika förÀldrastödsprogram och förÀldrautbildningar. Dock tar inte regeringen nÄgon stÀllning till dem specifika förÀldrautbildningar, som tillexempel COPE. Men Statens FolkhÀlsoinstitut har rekommenderat COPE- förÀldrautbildning som ett bra alternativ som förÀldrastöd för kommunerna.

Att blanda hudfÀrg : vithetsdiskurser i högstadieskolans bildundervisning

Syftet för denna studie Àr att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhÄller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlÀrarens uppdrag att lyfta frÄgor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhÄller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgÄngspunkterna Àr diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet bestÄr av ett introduktionsmaterial som en bildlÀrare anvÀnt nÀr denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i Ärskurs 9, intervjuer med Ätta elever frÄn denna klass och Ätta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

IT och Datahantering vid Börsnotering

Sedan Sveriges första reglerade börs grundades 1863 har de lagar och föreskrifter som gÀller börsintroduktion och handel med vÀrdepapper till stor del anpassats efter de nya tidernas förutsÀttningar och behov, inte minst efter gemensamma EU-regler till följd av ökad globalisering och internationalisering. Handeln med vÀrdepapper Àr ocksÄ ett utav Sveriges mest reglerade omrÄden, med stort offentligt inflytande och mÄnga kontrollverksamheter. Trots denna genomgripande reglering, bÄde nationellt och globalt, finns en viktig del i företagsvÀrldens utveckling som nÀrmast tycks ha förbisetts: IT-revolutionen.Denna uppsats syftar till att bistÄ smÄ till medelstora företag med ett antal verktyg, för att de sjÀlva ska kunna föra diskussioner kring vilka ÄtgÀrder som kan bli nödvÀndiga för att sÀkerstÀlla lÀmplig hantering av IT och datasystem, dÄ en börsnotering stundar. Fokus kommer att ligga pÄ smÄ till medelstora svenska företag inom dagligvarusektorn, vilka avser att noteras pÄ stockholmsbörsens Small Cap  lista.Det finns idag endast ett fÄtal lagar eller regler som rör IT och data i samband med börsnoteringar. Bland dem kan nÀmnas att viss information krÀvs pÄ företagets hemsida samt att en loggbok skall föras över vem som delges information och nÀr.

Hur konstrueras tanken om kÀrnÀmnen i grundskolan? En textanalys

Bakgrund: I samband med att det inför höstterminen 1998 infördes krav pÄ betyget minst GodkÀnt i Àmnena matematik, svenska och engelska för elever som efter avslutad grundskola önskade söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet har begreppet Grundskolans kÀrnÀmnen blivit vanligt. Begreppet förekommer sÄvÀl inom politiskt auktoritativ text som i texter producerade i lokala skolförvaltningar. Vardagligt Àr begreppet grundskolans kÀrnÀmnen eller kÀrnÀmnen i grundskolan legio och har en innebörd som skiljer sig frÄn gymnasiets kÀrnÀmnesbetydelse. Till skillnad frÄn i gymnasiet finns det inom grundskolan ingen formellt definierad innebörd av begreppet grundskolans kÀrnÀmnenSyfte: Genom att undersöka talet om grundskolans kÀrnÀmnen ville jag fÄ reda pÄ om, och i sÄfall hur det kan pÄverka, och vÀxelverka med annat tal som betonar det som anses vara mÄlen och syftet med grundskolan. Ambitionen var Àven att försöka förstÄ varför ett begrepp som Àr vÀl definierat inom gymnasieskolan till synes pÄ ?egen hand? blir tillrÀckligt potent att utgöra en diskursiv praktik med en annorlunda innebörd inom grundskolan.Metod: Det studerade materialet Àr hÀmtat frÄn text pÄ Internet.

Förstudie för byte till SWEREF 99 vid Forsmarks kÀrnkraftverk

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

Genus och skola: frÄn nationellt uppsatta genusmÄl till enskilda lÀrare

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Sverigedemokraterna och nÄgra av de andra : en jÀmförande textstudie om fyra partiers valprogram i samband med kyrkovalet 2005

Kyrkovalet har fĂ„tt en mycket stor uppmĂ€rksamhet pĂ„ grund av/tack vare Sverigedemokraternas deltagande, kanske frĂ€mst hos massmedia. Anledningen till den ökade uppmĂ€rksamheten beror pĂ„ Sverigedemokraternas hĂ„rt kritiserade ideologiska stĂ„ndpunkter, som antas vara intoleranta och frĂ€mlingsfientliga. Av dessa skĂ€l Ă€r det av allmĂ€nt intresse att studera deras kyrkopolitiska stĂ„ndpunkter.För att fĂ„ perspektiv pĂ„ Sverigedemokraternas stĂ„ndpunkter har jag jĂ€mfört dem med tre andra partiers: centerpartiet, folkpartister i Svenska kyrkan (FiSK) och Frimodig kyrka, för att söka efter skillnader och likheter.Strukturen i arbetet bestĂ„r av Ă„tta olika omrĂ„den, som jag skapat utifrĂ„n tvĂ„ av Sverigedemokraternas valprogram ? ett nationellt och ett regionalt för GĂ€vle, Sandviken och Älvkarleby.Sverigedemokraternas krav fokuseras ofta pĂ„ nationalistiska tankar, motstĂ„nd till andra religioner Ă€n den kristna och en önskan om en mer restriktiv invandringspolitik samt homofobiska vĂ€rderingar. Ett ökat missionerande till förmĂ„n för det kristna budskapet Ă€r ocksĂ„ önskvĂ€rt, inrikes sĂ„vĂ€l som utrikes.En slutsats som jag dragit frĂ„n undersökningen Ă€r att centerpartiet, generellt sett, ligger lĂ„ngt ifrĂ„n Sverigedemokraternas vĂ€rderingar inom nĂ€stan samtliga omrĂ„den.FiSK har genomgripande en mer tolerant syn Ă€n Sverigedemokraterna, men inte lika tolerant som centerpartiets.Frimodig kyrka stĂ„r nĂ€rmare Sverigedemokraterna Ă€n de tvĂ„ övriga, vilket inte betyder att deras Ă„sikter Ă€r helt överensstĂ€mmande.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->