En av Skolverkets tankar med de Nationella proven är att de ska fungera som en bedömnings mall vilket lärarna i vår studie också använde sig av men ansåg samtidigt att deras bedömning av eleverna kunde ske utan de Nationella proven. Vårterminen 2009 infördes Nationella prov för årskurs 3. Skolverket och regeringen beslutade att proven skulle bli obligatoriska i både svenska och matematik samtidigt infördes mål att uppnå i båda ämnena för årskurs 3. Syftet med vår undersökning är att undersöka betydelsen av Nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi har intervjuat lärare på två olika skolor om deras syn på Nationella proven.

Arbetets syfte är att ta reda på hur lärare använderde Nationella proven i sitt bedömningsarbete. Data samlades inmed en kvalitativ metoddär lärare från två olika skolor intervjuas. Resultatet visar attlärarna som intervjuades hade liknande uppfattningar angående de Nationella provens roll i bedömningsarbetet. Flera av lärarna påpekadeatt proven används både summativt och formativt, formativt framförallt i årskurs 3 och summativt i årskurs 6.En uppfattning är att användningen av resultatet av de Nationella proven har ändrat karaktär sedan de istället från att ha skrivits i årskurs 5 nu skrivs i årskurs 6.Elevernas resutat på de Nationella proven är en del av underlaget som används vid bedömningen och betygsättningen av eleverna men elevens tidigare prestationer ska också väga in..

Det Nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det Nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det Nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Syftet med det här arbetet var att få en djupare förståelse för vad de Nationella proven har för betydelse för matematikundervisningen. Ett annat syfte var att undersöka vad lärare tyckte om de Nationella proven och hur de påverkar undervisningen, bedömningen och betygssättningen i matematikämnet. I studien har fem verksamma lärare i årskurs 6 intervjuats angående sina åsikter och erfarenheter kring de Nationella proven. Resultatet visade att lärarna är positivt inställda till proven men att bland annat rättningen är det jobbiga med proven. De Nationella proven ha en stor påverkan på undervisningen enligt lärarna då de repeterar mycket inför proven.

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det Nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det Nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det Nationella provets olika syften och om frågor kring det Nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad några svensklärare beskriver att de Nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskämnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare har det framkommit att de Nationella proven fungerar som ett stöd för lärarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap då det å ena sidan kan stärka lärarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrågasätta den genom utvärdering av lärarens arbete. Att det är ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de Nationella proven har är att det innehåller alldeles för mycket merarbete än vad den normala arbetsveckan..

Inom EU så finns det två alternativa patent som innovatörer kan välja emellan, det europeiska och Nationella patentet. Europeiska patent har visat sig inte vara tillräckligt rättssäkra och ekonomiskt överkomliga. Det beror på den risk som finns med flera patenttvister och motsägelsefulla domar.Det är därför som EU vill skapa en inre marknad för patent på EU-nivå. Det vill skapa ett gemenskapspatent och en europeisk patentdomstol. Gemenskapspatentet kommer vara ekonomiskt överkomligt, och genom en europeisk patentdomstol kan den göras rättssäker.

Syftet med arbetet var att genom analys av Nationella och lokala styrdokument samt enkätsvar från lärare i Idrott och Hälsa reda ut hur väl lärarnas sätt att bedöma stämmer med de Nationella betygskriterierna.De metoder som använts är frågeenkät till lärare i ämnet Idrott och Hälsa och textanalys av de Nationella och lokala styrdokumenten.Huvudresultaten är att lärarna bedömer efter något andra grunder än de som sägs i de Nationella styrdokumenten. Nationella och lokala styrdokument skiljer sig mycket lite åt. Lärarna verkar ha svårigheter med att tolka styrdokumenten.Den allra viktigaste slutsatsen som kan dras är att även om styrdokumenten stämmer väl överens så bedömer lärarna efter andra grundprinciper. Framförallt är elevens kämparanda viktig för ett godkänt betyg trots att detta inte nämns i de Nationella styrdokumenten..

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de Nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de Nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares uppfattningar om det Nationella provet i engelska, samt hur dessa lärare arbetar med provet för att kunna hjälpa eleverna att nå sina kursmål. Undersökningsmetoden är kvalitativ då vi intervjuat fyra lärare i engelska på en högstadieskola. Intervjufrågorna har innefattat allt från hur lärare arbetar med det Nationella provet och hur de ser på provet, till hur målen med det Nationella provet uppfylls. Resultatet av undersökningen är att det Nationella provet underlättar lärarnas arbete. Lärarna anser även att provet fungerar som ett bra stöd då de ska betygsätta eleverna.

Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de Nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de Nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de Nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs.

Studiens syfte är att studera det Nationella provets påverkan på betygsättningen och undervisningen i svenska B, samt att undersöka om eleverna på de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen ges liknande förutsättningar inför provet. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Vilken betydelse tillskriver lärare det Nationella ämnesprovets resultat för elevens betyg? På vilket sätt påverkar innehållet i Nationella prov lärares planering och val av innehåll i ämnet svenska B? Hur förbereds elever på yrkesförberedande respektive studieförberedande program inför det Nationella provet? Undersökningen är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Dessa har analyserats med stöd av styrdokument, tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter, vilka är det sociokulturella perspektivet och läroplanens fyra F. Studiens resultat visar huvudsakligen att det Nationella provet upplevs vara en riktningsvisare för lärares betygsättning och att det finns moment i undervisningen som får stå tillbaka på grund av provet, samt att det finns betydande skillnader i det Nationella provets förberedelser på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de Nationella proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre prov för år 5 och tre prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de Nationella proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra provens utformning och lärarna från år 9 tycker att proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

Syftet med vår undersökning är att se om de Nationella proven i svenska för skolår 5 uppfyller kraven från kriteriet godkänd. Vi vill även se om det finns en samsyn mellan lärarkategorier när det gäller tolkning, värdering och bedömning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om betygssystemet, bedömningsteorier och Nationella prov. Undersökningen genomfördes på en skola i tre steg; enkäter, två delprov att rätta samt intervjuer med standardiserade frågeområden.Undersökningen visar att det oftast är lärarens egna tolkningar och värderingar som styr själva bedömningen. Det råder ingen samsyn mellan lärare på olika stadier, trots att de Nationella proven ska ge en rättvis och likvärdig bedömning i hela landet.Vår undersökning är liten och mycket begränsad. Den är på inget sätt heltäckande utan ger bara en bild av hur bedömningen av de Nationella proven kan gå till på en skola..

Föreliggande arbete är en redovisning av en attitydundersökning som gjordes 2010, gällande gymnasieelevers uppfattning om i vilken grad de Nationella proven är rättvisa. Studien visade att eleverna överlag var positiva till proven både gällande det proven mätte samt bedömningen av proven. Vissa oregelbundenheter som bröt mönstret kunde dock påvisas. Slutsatsen blev att elevernas upplevelse av rättvisegraden är viktig för provens existensberättigande samt att central, från lärare och elever distanserad, rättning och bedömning av proven är eftersträvansvärd..