Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program, 15 hp, 2011.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur elever klarar att utveckla de olika förmågorna som uttrycks i kursplanen i kemi. Fokus ligger på förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning. I undersökningen görs jämförelser mellan elevers utveckling av förmågan att kommunicera och ta ställning relativt förmågorna att använda kemiska begrepp och att genomföra systematiska undersökningar. Som underlag till jämförelserna används resultaten från det nationella ämnesprovet i kemi. Syftet är också att undersöka hur förmågan att granska information, kommunicera och ta ställning bedöms på de nationella ämnesproven i kemi.Metod:De nationella proven används för att utvärdera hur väl eleverna har utvecklat de olika förmågorna som finns i Skolverkets kursplaner.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968?2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.Frågeställningar:Var har tandhygienisterna funnit information gällande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen?Metod: Trettioåtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ?Initial kronkaries? jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare.

Hållbar utveckling är ett av de stora målen från EU-kommissionen som styr PBL och präglarde nationella målsättningarna för samhällsutvecklingen i Sverige. Södra Ladugårdsängen ärett idag nästintill obebyggt område tänkt att bli ett pilotprojekt för Örebro, med satsning atttillhöra landets mest miljöanpassade stadsdelar. Arbetets syfte är att på uppdrag av Örebrokommuns stadsbyggnadskontor analysera möjliga parkeringslösningar att tillämpa i områdetmed fokus på att minska biltransporter och lyfta fram naturen.En enkät till potentiella invånare om värderingar om parkering och en enkät till företag omhur de arbetar med parkering skickades ut. Enkätsvar tillsammans med informationssökningoch platsbesök utgjorde största delen av det underlag som använts för analyser. Olikalösningar som tagits upp är parkeringshus, gatuparkering och även mer innovativa lösningarsåsom bilpool och bilfritt byggande.

Syftet med den här studien var att komma till insikt om huruvida Bushadministrationens ageranden kring behandlingen av internerna i det nordamerikanska fånglägret på Kuba kan betraktas vara legala eller inte. Mina analyser visar att USA har brutit mot internationella såväl som nationella lagar. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera de viktigaste handlingarna ? och dess syften ? i anslutning till USAs ageranden och genom att jämföra dessa med internationell rätt och med USAs nationella lagar och avtal. Tre handlingar har stått i fokus; upprättandet av fånglägret på Kuba, med syfte att eliminera fångarnas konstitutionella skydd genom att internera dem utom USAs landsgränser; instiftningen av begreppet "illegal kombattant", med syfte att tillintetgöra internernas krigsfångestatus och därmed det internationellrättsliga skydd som tillfaller krigsfångar genom krigets lagar och; den hårda fysiska och psykiska behandlingen av fångarna, med syfte att erhålla information för att förhindra terrorism. Med en juridisk arbetsmetod har jag således prövat dessa handlingar mot USAs konstitution och mot instiftningen av nya nationella lagar, mot Genèvekonventionerna med dess tilläggsprotokoll och mot FN-konventioner..

Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen.

Interpret, concretize and set grades - Is it that simple? A study of similarities and differences in local grading criteria in music. The purpose of this study is to examine similarities and differences in local grading criteria in music at schools in a larger municipality in the south of Sweden. The research question is: How have schools interpreted national grading criteria locally and how do music teachers look upon the grading procedure? This study is based on an analysis of the grading criteria at ten schools.

Likvärdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål, men frågan är om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvärdiga kunskaper. Syftet med studien är att undersöka likvärdigheten i skolan, utifrån vilken kunskap som testas i ämnet samhällskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive färdighetskunskaper. För att undersöka likvärdigheten analyseras dels lärarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhällskunskap gällande läsår 2012/2013. För att uppfylla syftet ställs forskningsfrågorna:Testas främst fakta- eller färdighetskunskaper i det nationella provet i samhällskunskap?Testas främst fakta- eller färdighetskunskaper i lärarnas skriftliga prov i samhällskunskap?Hur ser förhållandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhållandet mellan fakta- och färdighetskunskaperna har den ämnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper använts, där faktakunskaperna återfinns i första ordningens kunskaper och färdighetskunskaperna återfinns i andra ordningens kunskaper.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna.

Bakgrund: Ett och ett halvt år efter öppnandet av Öresundsbron märks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de ännu ej fungerande skattereglerna men även mer mjuka faktorer, såsom våra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger så nära varandra är vi mer olika än vad man från början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstånd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa de nationella skillnaderna angående de olika företagskulturerna som präglar Danmark och Sverige. Avgränsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstår i affärssammanhang och således utelämna social interaktion utanför affärslivet.

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den..

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.